Vad är börsen egentligen

Börsen är en plats där man kan köpa och sälja bland annat aktier, i ett auktionsförfarande.

Tänk dig att du vandrar runt på en marknad en sommardag. För att kunna köpa någonting behöver du hitta någon som vill sälja just den prylen du är ute efter, och till det pris du är beredd att köpa för. Konstigare än så är det egentligen inte med börsen.

Varje gång du köper en aktie måste du hitta någon som vill sälja en aktie till dig, och till det pris du är beredd att köpa för. Omvänt måste varje säljare hitta en köpare för att det ska bli en affär.

För att du ska slippa sätta upp lappar på närbutiken och gå på marknader finns börsen, ett it-system som gör att köpare och säljare kan hitta varandra smidigare.

Om du inte gjort det redan kan det vara en idé att läsa inlägget ‘Vad är en aktie’ innan du ger dig på den här förklaringen av börsen.

Varför börsen?

Förutom att göra det smidigare att handla aktier är börsen också en form av kvalitetsstämpel. De företag som är noterade (alltså där aktierna kan handlas på börsen) genomgår en omfattande granskning innan någon får handla med aktierna. Det finns hel del andra krav också som är till för att säkerställa att alla som köper och säljer aktierna har tillgång till samma information, att det ska finnas nog med köp och säljbara aktier och så vidare.

Börsen har också till uppgift att motverka olika typer av ekonomisk brottslighet.

Lägga en order

Om du vill köpa en aktie lägger du en köporder, det är som en lapp där du skrivit upp vilken aktie du vill köpa, hur många du vill köpa och vilket som är det högsta priset du är beredd att betala.

Säljare lägger istället en säljorder som innehåller samma information som köpordern förutom priset som är det lägsta pris säljaren kan tänka sig att sälja aktierna för.

ORDERDJUP

När man samlar ihop alla de här lapparna av köp- och säljordrar kallas det för orderdjup. Det är listor där man skrivit upp alla köp och säljordrar och sorterat dem efter priset.

Så här kan orderdjupet se ut för Investor, på Avanza.

Överst i listorna är de köpare och säljare som ligger närmast varandra. Till vänster högst upp syns att det finns köpordrar på totalt 960 aktier för 389.50 kronor styck just i det här ögonblicket.

I den röda säljdelen ser vi att det finns 725 aktier till salu för 389.60 kronor styck. De 725 aktierna är summan av alla säljare som vill sälja på nivån 389.60. Du kan fortfarande lägga en köporder på bara en enda aktie.

När antingen någon köpare eller säljare justerat sitt pris så att de hamnar på samma nivå, sker en affär. Eftersom det är många som lägger ordrar samtidigt på samma nivå sker en prioritering av vems order som går igenom först, men det är överkurs.

Varje gång en affär blir av noteras priset där aktien bytte ägare och det blir då aktiens nya kurs. Hela tiden hoppar aktiekurserna lite upp eller ned på grund av var säljare och köpare enas.

(NÄT)Mäklare

Det vore ganska bökigt att själv behöva programmera och koppla upp sig direkt mot börsens it-system, därför använder vi oss av en mellanhand som får göra allt det där jobbet åt oss. Vi låter banken eller en nätmäklare (vanligtvis Avanza eller Nordnet) skicka våra köp och säljordrar till börsen.

Courtage

För att slippa bygga dina egna system betalar du istället en avgift vid varje köp och försäljning du låter mellanhanden sköta åt dig, den avgiften kallas för courtage. Om du har mindre än 50 000 kronor betalar du inget courtage alls hos Avanza och med en portfölj mindre än 80 000 kronor är det courtagefritt hos Nordnet. Om din aktieportfölj är värd mer än så betalar du en fast eller procentuell avgift vid varje affär.

Avgiften hos nätmäklarna är inget att oroa sig för om du inte köper och säljer väldigt ofta (men det ska du ändå undvika). Som exempel betalar du 2.5 kronor om du köper eller säljer aktier för 1000 kronor hos Avanza.

VIlka börser finns?

I Sverige finns det två börser, Stockholmsbörsen (eller Nasdaq OMX Nordic som den egentligen heter) och NGM (Nordic Growth Market).

En börs kan i sin tur vara indelad i olika listor, beroende på till exempel hur stora bolagen är.

Finns det andra sätt att köpa aktier

Ja absolut. Det finns andra sätt att köpa och sälja aktier, men det är inget du som nybörjare behöver bry dig om. First North är ett namn som dyker upp ibland, då kan det vara bra att veta att det inte formellt är en börs utan en slags lista för tillväxtbolag.

Viktigt att veta

Börsen är en andrahandsmarknad för aktier. När ett företag ger ut nya aktier kallas det för emission. Företaget skapar nya aktier, säljer dem och får in pengar. Alla aktier som sen handlas på en öppen börs bidrar inte till att företaget får mer pengar, de byter bara ägare.

Nästa inlägg i serien heter Vad är en fond.

Psst. Tyckte du att det här var en vettig förklaring. Om du vill veta mer kan du spana in vår investeringskurs för nybörjare.

Vad är ränta och amortering

Äntligen dags att köpa din första egna bostad?
Ett stort beslut är fattat och jag kan bara säga grattis. Det är en mycket speciell känsla att få nycklarna i handen och kanske blir det ett ögonblick som du kommer komma ihåg resten av livet.

Nersidan med hela bostadsaffären är ju oftast den lilla detaljen att en stor del av bostaden finansieras genom ett stort banklån och därmed måste du betala ränta tillbaka till banken. Ränta är alltså en avgift för att låna pengar.

Vad är amortering?

Utöver att betala en avgift för att låna pengar (räntan) så behöver du betala tillbaka banklånet. Att betala tillbaka lån kallas för att amortera. Amortering är på sätt och vis också ett sätt att spara pengar eftersom din månadskostnad blir lägre allteftersom banklånet minskar.

Låt oss säga att du varje månad betalar 1.5% i ränta på ett stort belopp och att du amorterar ytterligare en liten summa varje månad. Din amortering kommer göra att det stora lånebeloppet sakta minskar och 1.5% av ett mindre belopp är mindre än 1.5% av ett större belopp.

Vadå 1.5%? Hur mycket ska jag betala varje månad?

För visa hur du kan räkna ut din månadskostnad är det kanske lättast med ett exempel.

Exempel 1: Utan amortering

Säg att du lånar en miljon kronor och att du ska betala 1.5% ränta. Hur stor blir din månadskostnad?

Lånebelopp: 1 000 000
Ränta: 1.5 %

Årskostnad = 1 000 000 x 0.015 = 15 000
Månadskostnad = 15 000 / 12 = 1 250 kr

Banken tar alltså ut en avgift på 1 250 kronor varje månad.

Exempel 2: Med amortering

Om du förutom att betala ränta varje månad dessutom amorterar 500 kronor.
Hur ser det ut då?

Lån: 1 000 000
Ränta: 1.5 %
Amortering: 500 kr/mån

Månadsavgift månad 1:
Räntekostnad: 1 250 kr (se Exempel 1)
Amortering: 500 kr
Totalkostnad månad 1: 1 250 + 500 = 1 750 kr

Månadsavgift månad 2:
Nu blir det en ny räntekostand eftersom totalbeloppet har minskat med 500 kr.
Den nya räntekostnaden blir då: 999 500 x 0.015 = 14 992.5 kr per år
Månadskostnad månad 2 = 14 992.5 kr / 12 = 1 249.4 kr
Amortering: 500 kr
Totalkostnad månad 2: 1 249.4 + 500 = 1 749.4 kr

Månadsavgift månad 3:
Ny räntekostnad: 999 000 x 0.015 = 14 985 kr per år
Månadskostnad månad 3 = 14 985 kr / 12 = 1 248.75 kr
Amortering: 500 kr
Totalkostnad månad 3: 1 248.75 + 500 = 1 748.75 kr

Månadskostnaden minskar alltså lite varje månad i takt med att lånet sjunker.
På motsvarande sätt kan du räkna ut din egen månadskostnad med olika räntor och hur mycket du vill amortera.

Vill du lära dig mer om vad som är bra att kunna och tänka på vid köp av bostad så kolla in vår kurshemsida.

Relaterade inlägg:
1. Att tänka på med lånelöften
2. Bostadslån - Så här gör vi

Vad är en aktie

När du köper en aktie blir du delägare i ett företag.

Om du till exempel skulle köpa en aktie i H&M äger du en liten del av företaget H&M. Visserligen en pyttepytteliten del av företaget, men ändå på samma villkor som de största ägarna.

Bilden nedanför symboliserar ett företag delat i 100 delar, eller 100 aktier. Den som äger en aktie i det här företaget äger alltså 1 hundradel (eller 1 %) av företaget.

Ett av målen med företaget är att tjäna pengar åt sina ägare. Varje år ger företaget därför en del av vinsten tillbaka till ägarna (det kallas för utdelning, mer om det i ett annat inlägg).

För enkelhetens skull kan vi säga att det här företaget ger 100 000 kronor till sina ägare varje år (totalt). Det betyder att 1000 kronor (100 000 kronor / 100 aktier) delas ut till den som äger en aktie.

Om du äger två aktier får du 2000 kronor istället.

Aktiekurs

Vi kan säga att varje aktie kostar 10 000 kronor att köpa just nu. Eftersom det finns 100 aktier i företaget betyder det att hela företaget är värt 1 miljon kronor. (10 000 * 100).

Om företaget går bra och skapar större och större vinst varje år så kommer det reflekteras i priset per aktie. Nästa år kanske företaget delar ut 1100 kronor per aktie istället, och då bör aktiekursen också följa med uppåt så att varje aktie kostar mer.

Ett vanligt Nybörjarmisstag

Priset per aktie beror (bland annat) på hur många aktier det finns i företaget. Om företaget ovan hade varit delat i 200 delar (200 aktier) så hade varje aktie istället kostat 5 000 kronor ( 1 miljon delat i 200 delar). Det betyder inte att aktierna hade varit billigare på något sätt, bara att den som köpt en aktie fått en mindre del av företaget, och därför också en mindre del av vinsten.

Det är många som tror att de köper billiga aktier bara för att de betalar ett lågt pris per aktie, men om det finns en väldig massa aktier i bolaget kan de vara långt mycket dyrare att köpa en lika stor del av ett sånt företag som ett med en “dyrare” aktiekurs.

Sammanfattning

En aktie är en del av ett företag.

Det finns två sätt att tjäna pengar på aktier (som vi bryr oss om nu). Du kan köpa en aktie för ett visst pris och sälja för ett högre pris längre fram om aktiekursen går upp. Och du kan få del av företagets vinst varje år genom utdelning till ägarna.

Nästa inlägg i serien heter Vad är börsen egentligen.

Psst. Om du tyckte att det här var ett vettigt inlägg på en bra nivå. Spana in vår kurs i investeringar.

Att tänka på med lånelöften

Ett lånelöfte är ett intyg från banken på hur mycket pengar du kommer att kunna låna av dem när du köper en bostad. Det behöver du veta för att kunna delta i en budgivning. Det är en slags generell indikation på hur mycket du kommer att kunna låna snarare än ett regelrätt löfte.

Varför behöver jag ett lånelöfte?

Kort sagt för allas trygghet. Säljaren av bostaden vill vara säker på att du kommer att kunna betala lika mycket som du lägger ditt bud på och du som köpare vill vara säker på att du kommer att kunna låna det som behövs av banken.

För enkelhetens skull kan vi säg att du lagt det högsta budet på en bostad som uppfyller alla dina kriterier.

Du har lagt ett bud på 2 miljoner kronor.
Det betyder att kontantinsatsen på 15 % blir 300 000 kronor. Du behöver ha lite drygt 300 000 kronor redo på ett konto dagen då kontraktet skrivs. Resterade 1 700 000 kronor kommer du att behöva låna av banken. För att vara trygg behöver både du och säljaren veta att du kommer att få låna de 1.7 miljoner som behövs från banken. Därför kräver mäklaren oftast att det ska finnas ett lånelöfte för att kunna lägga ett bud.

Mäklaren kontaktar din bank och kollar att allting verkar ok innan de gör ditt bud officiellt.

Måste jag välja den bank jag har fått lånelöfte hos?

Nej det behöver du inte. När vi köpte huset vi bor i använde vi ett lånelöfte från Swedbank under budgivningen men började sen förhandla efter bästa räntan. Bolånet hamnade efter några förhandlingsrundor hos Handelsbanken.

Kan banken dra tillbaka ett lånelöfte?

Lånelöftet gäller bara för de ekonomiska förutsättningar du hade när du gjorde ansökan. Om du till exempel har ett fast arbete när du deltar i budgivningen men sen förlorar jobbet kort efter är det inte säkert att du får låna den summa (eller någonting alls) när det väl är dags att ta lån.

Det bästa är att lägga alla korten på bordet inför banken. Relationen med banken bygger precis som alla relationer på tillit och förtroende. Om banken upptäcker att du mörkat fakta kring din ekonomi för dem ökar det inte deras tilltro på dig och de kan bestämma sig för att dra tillbaka lånelöftet.

Ärlighet varar längst.

Banken kan också neka ett lån om de inte tycker att fastigheten är bra nog som säkerhet. Om du har lagt ett högt bud på ett riktigt ruckel kanske banken inte vill låna ut till dig. Om du känner dig det minsta osäker, ring upp banken du har lånelöftet hos och stäm av med dem innan du lägger budet.

Spelar objektet roll?

Ja precis som att banken kan dra tillbaka lånelöftet om de inte tycker att fastigheten duger som säkerhet så kan de också värdera fastigheten/bostadsrätten annorlunda än du själv gjort. Låt säga att du har ett lånelöfte på 2.5 miljoner och lägger det högsta budet på just den summan.

Banken däremot tycker kanske bara att objektet är värt 2 miljoner. Då får du låna 85 % av 2 miljoner istället för 85 % av 2.5 som du hade ett lånelöfte på. Det här bör inte vara något problem, men som alltid, det är bättre att dra iväg ett mail eller telefonsamtal till banken och höra vad de tror om just den specifika lägenhet/villa du tänkt buda på.

Hur länge gäller ett lånelöfte?

Normalt är de tidsbestämda till någonstans mellan 3 och 6 månader. Men åter igen, om din ekonomiska situation förändras under tiden är det viktigt att du meddelar banken det.

Om vi är två som söker?

Då anger du bara partnern som medsökande i ansökan och fyller i ett par extra uppgifter så räknas båda era ekonomier in.

Kan jag söka lånelöften hos flera banker samtidigt?

Ja det går bra. Du kan söka hos flera banker samtidigt eller söka hos ytterligare banker om du redan fått ett lånelöfte hos en bank. Bankernas bedömningar skiljer sig åt, därför kan lånelöftena bli lite olika de också.

Hur stort belopp ska jag söka på?

Sök på det högsta belopp du är beredd att buda med tanke på din ekonomi. Det betyder inte att du ska maxa lånebeloppet så att du inte har några marginaler kvar. Sök på det maxbelopp du tycker är rimligt så hindrar du dig själv från att råka dras med i budgivningen och gå högre än vad du egentligen har råd med.

Jag tycker inte att du ska söka det största möjliga beloppet, sök på det du tycker är rimligt.

Om du söker ett lånelöfte på 2 miljoner betyder det att du kan buda upp till ungefär 2 350 000 eftersom 350 000 av den summan är kontantinsats som du inte lånar av banken.

Du kan också se det från andra hållet, hur stor kontantinsats har du lagt undan?

Om du tar storleken på din kontantinsats och delar den med 0.15 får du fram storleken på ditt maxbud. Men du ska såklart inte ligga på smärtgränsen.

Säg att du har 200 000 i kontantinsats, det betyder att du maximalt kan lägga ett bud på 1.3 miljoner. Banken hjälper dig med det där om du kontaktar dem.

Villa eller bostadsrätt

Om du tittar efter både bostadsrätter och villor behöver du söka ett lånelöfte som beviljar lån i båda de fallen. Det blir väldigt mycket kallsvett i onödan om du ger dig ut i en budgivning på en villa med ett lånelöfte för en bostadsrätt för då har banken ingen skyldighet att låna ut någonting till dig och du kan stå där med skägget i brevlådan.

Hur ansöker jag?

Enklast ansöker du via nätet. I stort sett alla banker har ansökningsformulär online där du får svar direkt på om du får ett lånelöfte eller inte. Om du är egenföretagare med enskild firma (som jag) kan det vara enklare att prata med en människa istället för en maskin eftersom online-ansökningarna oftast ger avslag direkt om du inte är anställd.

När ska jag söka?

Du kan söka redan innan du har börjat leta bostäder om du vill. Eftersom lånelöftet inte är kopplat till en specifik fastighet kan du söka oavsett om du redan hittat drömboendet eller inte.

Innan du lägger ett bud behöver du åtminstone ha ett lånelöfte klart.

Vad tittar banken på när jag ansöker?

De gör en helhetsbedömning av din kreditvärdighet. Den består både av hårda fakta som vilken lön du har, om du har betalningsanmärkningar och dina omkostnader. Banken försöker helt enkelt ta reda på om de tror att du kommer att kunna betala räntor och amorteringar varje månad.

Men bedömningen består också av mer mjuka värden som om banktjänstemannen känner tillit till dig som person. Som egenföretagare blir de mjuka värdena ännu viktigare eftersom det ofta inte finns någon fast månadslön.

Om lånelöftet gäller för en bostadsrätt kommer banken inte bara att titta på din ekonomi utan även bostadsrättsföreningens ekonomi när det väl är dags att teckna ett lån. Om det är en förening med sund ekonomi utan några varningsflaggor kan beskedet bli ett annat än om det finns indikationer på att föreningen kan komma att behöva höja avgiften kraftigt framöver. Därför är det viktigt att du också granskar föreningens lån innan du börjar buda.

Jag har betalningsanmärkningar.

Om du har betalningsanmärkningar ökar risken markant i bankens ögon. Du är en person som medvetet valt att inte betala räkningar, påminnelser och inkassokrav i tid. Det framställer dig inte direkt i ljusare dager hos bankerna.

Om det är ett mönster utan finns vettiga skäl kan banken se mellan fingrarna med anmärkningen. Du kanske var ute på en lång pilgrimsresa och missade att betala räkningen till din lokala tunnbröd-bakar-förening eller liknande.

Det finns andra aktörer än de etablerade storbankerna som kan ge dig ett lånelöfte ändå, men då kommer du å andra sidan att få betala en mycket högre ränta på lånet varje månad eftersom risken är högre.

Psst. Om du vill lära dig mer om köp av bostadsrätter kan du spana in vår kurs.

Bilköp

Bilen är ofta en av de största löpande utgifterna i ett hushåll. Därför tänkte jag gå igenom hur vi har tänkt när vi har köpt bil.

Köpa ny bil

Många drömmer om att köpa en ny bil, under 2017 nyregistrerades hela 379 393 stycken bilar i Sverige. Om någon hade kommit fram och velat ge mig en ny Volvo eller Tesla hade jag inte tackat nej. Tyvärr är det en dyrköpt dröm eftersom nya bilar tappar enormt i värde under de första åren, oavsett vad handlare och annonser säger.

Att en ny bil tappar 20 % i värde årligen de tre första åren är ingen orimlighet. Det skulle betyda att en bil efter 3 år är värd lite drygt halva nypriset.

Fullt så illa behöver det inte bli men är du bilens förste ägare får du helt klart betala för den lyxen.

Dyra bilar tappar mest

Nya bilar tappar mer i värde än äldre och premiumbilar tappar dessutom mer än billigare bilar.

Även reservdelarna och försäkringen är dyrare på premiumbilarna. Kolla upp vad en vanlig service kostar på bilen du tänkt dig, ju nyare bilen är, desto större risk att du måste lämna in den för att göra även enkla grejer.

Billån

Just billånen tänkte jag viga ett helt eget blogginlägg åt där jag går igenom några räkneexempel på vad det faktiskt kostar dig att ta bilen på avbetalning istället för som en klumpsumma.

Hint: Det är inte billigt med billån.

Köp den bil du behöver

Oavsett om du köper en ny eller begagnad bil, köp en som stämmer överens med de behov du faktiskt har. Att köpa en pickup för att åka till återvinningen en gång om året är en väldigt dyr tur till tippen jämfört med att hyra ett släp.

Om du köper en SUV som till exempel en Volvo XC60, fundera över hur ofta du verkligen behöver terrängegenskaperna. Om det är för att ta sig upp för en brant backe till fjällstugan ett par gånger per vinter kanske det inte känns rimligt att lägga 100 000 extra för att klara av just den backen.

De fyra bilar jag ägt

Bilen har vi anpassat efter plånboken, alltid köpt kontant och försökt behålla i gott skick.

Peugeot 205 GTI

Svårt att tro, men den här bilen pendlade vi 5 personer i varje dag. Från 1989, inköp, 9000 kronor. Jag köpte den innan jag tagit körkortet för att ha en bil med manuell låda att öva på.

Volvo 340

Komplett med kasettdäck och blandband. Inköp: bröllopsgåva.

Ford Focus 2008

4 år gammal vid köp. Hade gått 9000 mil när vi köpte den, drygt 19 000 när vi sålde den. Inköp 76 000.

Ford Focus 2012

Senaste bilen, en etanolbil. 6 år gammal vid köp. 98 000 kronor, 3800 mil.

Fem tips för dig som vill köpa en begagnad bil

Om du ska köpa en begagnad bil istället för en ny finns det ett par enkla knep för att undvika de värsta citronerna. Det finns massvis av tips, här kommer de jag tycker är viktigast.

Hur gammal?

Bilarna du letar efter bör vara ungefär 4-6 år gamla, då har den största värdeminskningen redan skett. Om bilen är äldre än 10 år stiger underhållskostnaderna, eftersom komponenter börjar bli slitna, rosten kommer krypande och så vidare.

Titta hellre på låga miltal än årsmodell.

Den senaste Ford Focus vi köpte hade visserligen 6 år på nacken när vi slog till men hade bara gått 3 800 mil totalt vilket kändes viktigare än åldern. En i det närmaste ny bil i mina ögon, som tidigare varit leasingbil åt Örnsköldsviks kommun, och därför också blivit servad enligt konstens alla regler.

Det är viktigt att bilen är väl underhållen och inte körd för hårt, men det kan vara svårare att avgöra. Din bästa guide är istället miltalet.

Vad för bil?

En 4-cylindrig ekonomi-kombi.

En 4-cylindrig motor sitter oftast i ett betydligt rymligare motorrum, allt annat lika, och är därför betydligt enklare att meka med. Öppna huven och kika hur det ser ut. I sportbilar sitter motorn ofta så trångt till att du måste plocka bort en massa delar för att komma åt över huvud taget.

Ju enklare en maskin är, desto mindre underhåll behöver den och desto enklare blir det att hitta eventuella fel.

Sett till priset ger en kombi dig i princip gratis bagageutrymme jämfört med andra modeller.

Utan barnsjukdomar

Köp en bil som är sen i produktionscykeln. En viss modell av bil kan produceras i 3-5 år. Du kan kontrollera på wikipedia vilka modeller som producerades vilka år. Efter 3-4 år har alla barnsjukdomar försvunnit och bilen är mer tillförlitlig.

Ställ in ett filter på blocket

Blocket är ett bra ställe att leta begagnade bilar, både från företag och privatpersoner. Där kan man också filtrera fram de bilar som passar en och få mail när det trillar in nya som passar.

Det är först nu du bör titta på vilka modeller som kan vara intressanta. Om du bestämmer dig för ett visst märke långt tidigare kommer du medvetet eller omedvetet sortera bort bra alternativ.

Vi hade en Ford Focus när det blev dags att byta, och var öppna för att köra nånting annat. Men när filtreringen sagt sitt var det ändå en Ford Focus som dök upp i närheten och som det blev.

Gör underhåll själv

Gör så mycket av underhållet som möjligt. Börja med den nivå som är rätt för dig. Att byta torkarblad, fylla på spolarvätska och byta däck själv kan vara en bra början. Det är alltid bra att träna på det som du kan råka ut för. 2013 råkade vi köra över glas på E4:an och fick punka, i såna lägen är det skönt att veta hur man byter ett däck.

Jag söker oftast på youtube, det finns fantastiskt många bra videos om hur du byter bromsskivor, byter olja, installerar extraljus eller vad det nu kan vara. Oftast finns det en video per modell så du kan hitta någon som pedagogiskt visar precis hur du ska göra på din bil.

Har du några egna tips?

Kommentera gärna här på sidan eller hoppa in i diskussionen.

Motivation är värdelöst

Igår kikade jag på Mel Robbins som argumenterar rätt hårt för att motivation är värdelöst, den räcker inte tillräckligt länge för att driva en förändring. Jag håller delvis med henne, åtminstone att inspiration inte räcker till för att orka hålla uppe nya vanor. Att skapa strukturer för att få saker gjorda tror jag är mer framgångsrikt.

Det är till exempel mer lyckat att ordna automatiska överföringar och köp av fonder än att lita på att du ska känna dig motiverad till att föra över pengar och ta nya köpbeslut varje månad. Det som blir av är bättre än det perfekta du aldrig gör.

På samma sätt är en enkel struktur för att se till att träningen blir av, att du redan på söndagen bestämmer vilka dagar nästa vecka som du ska träna. Det gör att du packar väskan dagen innan och gör plats i schemat för att få till träningen.

Överbeskyddande hjärna

Vår hjärna är designad för att skydda oss från risker, men utan allt för många verkliga risker i vardagen slår det beteendet till på fel saker. Till exempel när vi får en bra idé på ett möte, men tvekar och sen aldrig säger det vi tänkte på.

Vår hjärna är samtidigt designad för att vara bekväm. Det är jobbigt att ställa sig upp och tända lampan när klockan ringer på morgonen, det är så mycket lättare att trycka på snooze och ligga kvar en (lång) stund. På samma sätt är det enklare att vara kvar på ett dåligt jobb än att ge sig ut och leta någon nytt, eller att stanna i en dålig relation för den delen.

Träna din hjärna

Tack och lov finns det sätt att ändra ditt beteende och träna dig själv på att få saker gjorda utan att behöva vänta på motivation.

Mel Robbins har formulerat 5-sekundersregeln som en hjälp för att övervinna oss själva. Om du tvekar längre än 5 sekunder kommer ditt medvetande dra i handbromsen och hindra dig från det där du hade tänkt göra. Dvs. om du vaknar, tvinga dig själv att gå upp inom 5 sekunder. Om du vill gå fram och prata med den där föreläsaren direkt när det är slut, se till att göra det direkt när impulsen kommer över dig.

Därför har jag sett till att studsa ur sängen de senaste dagarna och dessutom just gå fram och prata med Elza Dunkels som jag hade förmånen att lyssna till igår.

Över tid hoppas jag bli bättre på att bara sätta mig och få saker gjorda istället för att försöka känna in om det är rätt läge eller inte.

Mel Robbins säger det mycket bättre själv, här kommer ett 20 minuter långt prat av henne från TEDx som jag varmt rekommenderar.

Bonusmaterial: Om man vill se ännu mer och veta historierna bakom pratet ovan finns det en riktigt bra och 50 minuter lång intervju med Mel Robbins.

Påverkansgrupp

Din påverkansgrupp utgörs av de runt 20 personer du tillbringar mest tid med. Det spelar ingen roll vad du tycker om de personerna, du kommer att påverkas av dem.

Vi vill som regel tillhöra ett sammanhang. Det syns tydligt till exempel i klacken för ett fotbollslag eller de anställdas klädsel på ett företag. Om alla andra har en speciell halsduk i hejarklacken eller kostym på jobbet så är sannolikheten större att vi också gör samma val oberoende om det är någonting som är uttalat eller inte.

Om det är en grupp människor som mår bra, har roligt och känner en drivkraft, tror du att du själv skulle smittas av det och själv känna samma sak? Eller motsatt om du tillbringar tid i en grupp där människor är förändringsmotståndare och i allmänhet negativa till allting, skulle du påverkas av det?

Moran Cerf

Neurologen Moran Cerf vid Northwestern University (i Chicago) har studerat beslutsfattande i över 10 år. Han hävdar att vilka vi väljer att umgås med är det beslut som påverkar vår lycka (eller livsnöjdhet) mest. Viktigare än materiella ting, livsfilosofi eller egna upplevelser.

Det går genom forskningen att visa att vi antar ett beteende som liknar de människor vi umgås med. Men också att vi antar ett liknande tankemönster. Det vill säga, om du konverserar med någon som pratar fort kommer du också att anpassa ditt beteende och höja ditt samtalstempo. Om du omger dig med personer som är drivna, kreativa och framåtblickande blir du också i större utsträckning just det.

Två experiment

Det finns två enkla experiment du kan utföra själv.

Om du går ut på lunch med kollegorna, notera om ni går i takt. Efter 100 meter går vi nästan alltid i takt med de andra i gruppen. Om någon inte gör det hade du förmodligen kunnat gissa redan tidigare under förmiddagen vilken person som inte var i fas med resten idag.

Ett annat enkelt test kan du göra när det är dags att sova om du har en partner. Ligg nära och håll om din partner, börja sen andas lite snabbare än din partner och se om andningen anpassas. Det gör den nästan garanterat. Och på samma sätt kan du sen sänka ditt andningstempo och få din partner att följa efter utan att säga ett ord.

Det säger inte något om hur vi kopierar andra människors attityder och tankesätt men visar på ett enkelt sätt hur vi speglar olika beteenden.

FRIA VILJAN

Därför är det spännande att resonera kring den fria viljan. Namn på nyfödda barn, hur vi sitter, inredningstrender och allt möjligt påverkas av hur andra gör. Plötsligt finns det 3 Selma och 3 Elliot i samma förskoleklass trots att alla föräldrar trodde att de valde de mest unika namnen just nu.

Om vi accepterar tanken på att den fria viljan inte är total kan vi istället förändra förutsättningarna till det bättre för vilka vi påverkas av. Var i ett sammanhang med personer som besitter de egenskaper du vill ha.

Förväntan

Du påverkas också av vilken förväntan du tror att andra har på dig i olika sammanhang, och omvänt vilken förväntan du har på andra.

Om du ska delta i ett möte på jobbet, men vet att du inte förväntas vara påläst, mentalt närvarande eller ditt bästa jag. Då kommer du inte heller att vara det och mötet kommer att bli så meningslöst som du förväntade dig.

Om du å andra sidan ska ha ett möte med banken och känner att det enda rätta är att komma förberedd, påläst och med dina papper i ordning, då kommer ditt beteende återspegla den förväntan.

Ett sätt att utvecklas är att vara i sammanhang där förväntningarna på dig är höga. Ett sätt att slappna av är att vara i ett sammanhang där förväntningarna på dig är låga. Att gå emot förväntningen skaver, att slacka när du förväntas presentera och tvärt om blir inte bra för någon.

Välj vilka du påverkas av

Om du till exempel vet att någon i din närhet svarar “Herregud, det går inte!” varje gång du berättar om en ny utmaning du vill anta, se till att hitta en annan person att berätta för. En person som svarar “Det låter fantastiskt, kör på!”.

Till exempel om du vill lära dig mer om investeringar och börsen, se till att befinna dig i ett sammanhang där andra är intresserade och vill lära sig mer, istället för ett umgänge med människor som tycker att det verkar riskabelt och berättar om allt som skulle kunna gå fel.

Det betyder att du har ett ansvar mot dig själv att både i yrkeslivet och privatlivet omge dig med personer som gör dig till en bättre version av dig själv. Vill du träna på lunchen, se till att hitta personer som också vill det. Vill du starta ett eget bolag, se till att omge dig med personer som redan är företagare.

Uppgift

Fundera kring de människor du tillbringar mest tid med. Vilka beteenden, attityder och tankemönster finns i din påverkansgrupp. Ligger det i linje med åt vilket håll du vill utvecklas?

Diskutera med andra

Om du vill prata med andra personer kring påverkansgrupp, gå vidare till vår diskussionssida och släng dig in i samtalen.

Minimalism del 2: Tre tankesätt som underlättar prylbantning

Den som följer eljest_se på instagram har nog märkt att minimalism är lite av novembers tema. Det märks inte minst under hashtaggen #30dagar30saker där jag håller på med novemberutmaningen. Men efter lite frågor vill jag bara förtydliga att vi inte är några extrema minimalister. Inte alls. Vi gillar tanken om att ha färre saker och jag tror att vi kommer vara minst lika glada även fast vi har färre prylar (åtminstone de vuxna i familjen... ) Annars är vi gissningsvis en ganska ordinär familj med många grejer hemma.

I ett tidigare inlägg skrev jag om mina två utmaningar med minimalism. Nämligen sentimentalitet och bra-att-ha-genen. I det här inlägget tänkte jag istället dela med mig av några knep som kan göra det enklare överkomma dessa två hinder.

Klimatet

Om jag inte direkt har något behov av en pryl så kanske någon annan har det? Är det då inte bättre att sälja/skänka vidare så att grejen kan återanvändas och fylla sitt ursprungliga syfte?
Tänk om någon kan använda min gamla grej istället för att köpa en ny? Det sparar ju både energi och resurser. Klimatargumentet tycker jag är bästa botemedlet mot tex sentimentalfällan.

Exempel på prylar som bör återanvändas är typ allt som har något med ordet baby att göra.
Barnens allra första kläder och leksaker blir ju knappt använda alls och går finfint att passa vidare. Men även sånt som håller högre upp i åldrarna bör en sträva efter att återlämna till en begagnatmarknad antingen genom att skänka eller sälja. Och glöm inte bort laga för den delen!

En vän berättade att hans pappa sparat i princip allt från när han var liten. Vid en nutida genomgång visade det sig att det mesta dock bara var att slänga. Resorer var obefintliga och bäst-före-datumet på minst 90% av prylarna var sedan länge passerat. Det enda dessa prylarna gav tillbaka, så här trettio år senare, var merarbete. Tänk så onödigt. Om de bara hade kunnat få utnyttja sin potential istället.

Nåväl. Jag tog till mig av historien och bär den i bakhuvudet när det gäller mina egna barns prylar. Några få uppsättningar av deras allra första kläder finns sparade (eg mest ur fotografisynpunkt) men i övrigt går rensningen bland ungarnas pryttlar hårt fram. Laga/Sälja - Skänka - Återvinna - Slänga.

Men såklart gäller klimatargumentet även andra kläder och prylar än bara barnens.

Eventualitet

Det kanske vanligaste argumentet till att inte göra sig av med grejer är det klassiska - den här kan vara bra att ha. Bra-att-ha-saker är dock sällan så bra att ha som man ofta föreställt sig.

När du står vid valet och kvalet om du ska ha kvar något så ställ dig följande frågor:

1. Klarar jag mig utan den?
Svar: Mycket troligt. Men om inte,

2. Kan jag enkelt få tag i en liknande pryl igen?
Svar: Förmodligen.

Om inte, ja då kan den vara ok att spara men grejen bör också ges en given plats så att du garanterat vet var du ska hämta den när behov uppstår. Om du varken vet när eller till vad du ska ha en pryl, så är sannolikheten stor att du inte ens kommer ihåg att du äger den och än mindre vart du förvarar den.

När jag pluggade i Uppsala så avverkade jag en hel del kurslitteratur. En del böcker var särskilt jobbig att göra sig av med efter avslutad kurs då jag använt boken så mycket under en intensiv period och det kändes märkligt att jag aldrig någonsin skulle behöva använda den igen.

Men efter lite diskussioner med pojkvännen (sedemera maken) kom jag fram till att sannolikheten att jag skulle behöva slå upp något igen var försvinnande liten. Böcker blir snabbt gamla då utveckligen går framåt i snabb takt och sen dess har det ju hänt en del på internet också. Dessutom finns nyare upplagor av gamla böcker att låna på våra älskade bibliotek. Så kursböckerna fick åka vidare medan de fortfarande var aktuella och det är inte ett beslut som jag ångrat.

Energi

Men grejer kostar också både av din tid och din energi.
Det tar tid och energi att underhålla prylarna.
Att hålla reda på sakerna.
Att städa och plocka bland upp sakerna.
ATT LETA DET MAN SÖKER MITT UPPI ALLA SAKERNA.

För många prylar och oreda leder till stress, i alla fall för mig, och när jag på riktigt gör mig av med en pryl så är det oftast en stor lättnad i bröstet efteråt. Det känns nästan som om saken har frigjort en massa energi som den bundit upp så länge den funnits i min ägo.

En vän berättade för mig om när hon skänkte bort familjens piano. En väldigt stor och tung möbel som mest orsakat dåligt samvete, tagit en herrans massa plats och varit en källa till dålig energi. Lättnaden som hon beskrev när pianot äntligen lämnat hennes hus var så stor att hon verkligen ifrågasatte varför hon inte gjort det tidigare. Och det är ju helt rätt. Om något inte används utan mest ger en dåligt samvete och tar energi, då är det bättre att låta den gå vidare.

Ett beslut som kan vara extra svårt att fatta när saken kanske varit dyr i inköp. Men oavsett pris, vid insikt om att en pryl kanske aldrig riktigt passat in eller gett den där glädjen man liksom inbillit sig att den skulle ge...

Ja.

Då är det dags att släppa taget.

/A

Minimalism del 1 - Fördelar och utmaningar

Fördelarna med minimalism och varför det tilltalar mig

Minimalism är visserligen på modet, men det är också något som jag och Kristoffer attraherats av under väldigt lång tid utan att direkt ha ett ord för fenomenet. Eller, i ärlighetens namn är det framför allt Kristoffer som vurmat för rensning, färre fysiska ägodelar och bättre ordning så länge jag känt honom (+11 år). Men även jag tilltalas av tanken på färre saker och drömmer ibland i hemlighet om en nystart utan prylar.
Tänk om vi bara skulle göra oss av med allt?
Börja om.
Utgå från behov.

Mindre prylar = mindre oreda = enkelhet.
Mindre prylar gör det luftigare, man känner sig lättare till mods och det blir också enklare att hålla fokus på rätt saker i livet utan ett prylfilter som stör synen.

En annan himla trevlig aspekt med färre saker är att mindre prylar ger mer tid till bra saker. Tänk om jag kunde kapa bort BÅDE min dagliga dos av att plocka upp OCH leta efter föremål som mystiskt sugits in bland alla föremål som jag inte hunnit plocka reda på än. Vilken dröm alltså!

Ett rum som ofta behöver plockas i...

Mina två svårigheter med minimalism

Som ni förstått så gillar jag minimalism av många olika anledningar.
Det skulle kanske nästan kunna vara som en slags religion för mig om den inte krockade så hårt med min sentimentala sida. Jag är helt enkelt en jäkligt blödig en. Har svårt att skiljas från prylar som jag fått, som har en historia för mig och som kan framkalla minnen. Även om jag vet att det egentligen inte är prylen i sig som är viktig. Det är personen bakom prylen. Alltid.

Oftast någon som jag aldrig kan skapa nya minnen tillsammans med, och därför håller hårt i föremålen som finns kvar. Om fysiska föremål kan hjälpa mig att minnas så går det inte bara att göra sig av med dem. Eller det är i alla fall en process som jag måste genomgå först. Varje gång. Först när jag (återigen) nått insikten om att en pryl aldrig kan få mig att skapa nya minnen, samtidigt som de jag bär på kommer att finnas kvar - pryl eller inte - så är jag redo att släppa taget.

En annan sida som strider mot det minimalistiska tänket är min praktiska och sparsamma sida som jag har ärvt i rakt nedstigande led, många generationer bakåt. Känner du kanske igen tankesätten, den här kan vara bra att ha eller den här skulle jag kanske kunna få användning för om jag någonsin skulle få tid över till att göra det där som jag förmodligen aldrig kommer hinna göra eftersom att dygnet fortfarande bara har 24 timmat, veckan 7 dagar och året för det mesta 365 dagar.

Här har jag en del kvar att jobba på känner jag. Men om jag lyckas med min novemberutmaning kommer det förhoppningsvis gå lite lättare i framtiden på den fronten :)

Hur känner du kring minimalism?
Tycker du att det är tilltalande eller bara en fluga?
Något att efterleva, kanske en hel livsstil att anamma eller känns det mer, nej du. Jag gillar mina prylar jag.

Tandborstning och ekonomi

Ägnar du mer tid åt tandborstning än att ta hand om din ekonomi?

Om du är som folk är mest ägnar du knappt en halvtimme i veckan åt tandborstning och nästan ingen tid åt din ekonomi. Förutom den tiden du spenderar på att oroa dig över ekonomin och tänka att du borde göra någonting.

Den smått provocerande tandborstfrågan kommer från Charlie Söderberg och Mathias Anderson som bland annat gjort lyxfällan. Min gissning är att tandborstningen i många fall utklassar skötseln av ekonomin.

Det fina med att gå från en risig till en strålande ekonomi är att det inte behöver ta mycket tid alls. Att komma upp i lika mycket tid som tandborstningen skulle göra underverk för många personer.

3 tidseffektiva sätt till bättre ekonomi

Ta hjälp av en app

Se efter i din bankapp var pengarna tar vägen.

• I Handelsbankens app går du in i Mina utgifter när du loggat in.
• Swedbank har motsvarande Utgiftskollen
• SEB har Utgiftsdiagrammet
• Nordea har ingen liknande lösning än vad jag har sett.

Om du råkar ha en bank utan motsvarande funktion i appen kan du istället ladda ner Tink, en fristående app som kopplar ihop med din bank via BankID. Tink finns både för iOS och Android.

Den här typen av funktionalitet hjälper dig att snabbt se hur mycket du spenderar inom olika kategorier. Mycket, mycket enklare än att föra någon klassisk kassabok eller eget excelark.

Om ni är fler i familjen kan ni sätta er tillsammans och titta på kategorierna, är det någon kategori som är större än ni trodde?

Gör det lätt och enkelt, men framför allt - gör det!

Skriv upp alla abonnemang familjen har

Sätt upp ett papper på kylskåpet och fyll på eftersom med alla abonnemang, försäkringar och fasta avtal ni har. Ganska snart kommer den här listan att innehålla en hel del saker. Att ha dem synliga gör det överskådligt och tydligt om ni betalar för till exempel både HBO och Netflix (och TV-licens och kanalpaket), kanske räcker det att köra en streamingtjänst i taget?

Exempel på saker som kan dyka upp här

• Bilförsäkring
• Spotify
• Netflix
• Gymkort
• Elavtal
• Mobilabonnemang
• Bredband
• osv.

Rimligt är att börja se över en av de här kostnaderna, inte alla samtidigt, går det att hitta ett billigare alternativ som ger samma värde? Nästa månad kan ni se över en annan kostnad och prisjämföra.

Ofta finns det bra jämförelsesiter att ta till hjälp. När du har sett över en av dem, stryk den på listan.

Tänk till i varje köpbeslut

Varje gång du köper någonting, fundera på varför du egentligen köper. Köper du vatten på flaska för att du inte tagit med dig en egen vattenflaska, i såna fall är det lätt att undvika den typen av inköp i framtiden.

Väljer du bilmodell utifrån vad andra ska tycka om dig, läs inlägget om livsnöjdhet.

Tänk helt enkelt till ett steg extra och försök hitta varför du köper. Kanske stöter du på ett beteende som egentligen inte bidrar till någon lycka i ditt liv, utan bara är slentrian eller ångestdämpande.

Bit för bit mot bättring

Genom att börja i någon liten enkel ände kommer du långsamt ändra ditt beteende. En vanlig miss är att försöka ändra allt samtidigt och då känns uppgiften så överväldigande att man inte ens kommer igång.

Disclaimer: Min vardagstandborste är svart så jag plockade fram min finfina rosa resetandborste bara för bildens skull 😀

Diskutera med andra

Vill du ha fler smarta tips, bli en del av diskussionen som pågår.

30 dagar 30 saker

#novemberutmaningen

November brukar vara min tyngsta månad av alla.
Inte sällan är det kallt, grått och regnigt. Dagarna är orimligt korta och det känns som årets allra mörkaste tid, innan snön äntligen faller och lyser upp när den riktiga vintern gör sitt intåg.
Vintern däremot älskar jag. Hösten är fin den med, det vill säga så länge löven hänger kvar. Men sen...
Den här övergångsperioden med få soltimmar. Nä. Hade det varit möjligt, hade jag gärna bott utomlands varje november. Någonstans varmt och soligt. Laddat upp batterierna. Kanske får ha det som mål när barnen blivit äldre?

#30dagar30saker

I ett försök att göra november lite roligare, har jag bestämt mig för att utmana mig själv i den så kallade #novemberutmaningen som jag själv konstruerat ihop. Den går i minimalistisk anda och planen är att mellan 1-30 november dagligen göra något av följande med minst en pryl här hemma:

4 - Sälja
3 - Laga
2 - Skänka
1 - Återvinna
0 - Slänga

Känns extra bra inför december som alltid har en tendens att bli väldigt anti-minimalistisk.
Om du undrar över numreringen ovan, så motsvarar det poäng. Min tanke är att ett poängsystem kan göra det hela ännu lite roligare och mer motiverande. Vid designen av poängssystemet så tänkte jag så här;

Den högsta poängen får jag om jag säljer något, dvs 4 poäng. Detta för att det kräver mest arbete (fotografering, annons, bestämma tid och plats för överlämning/ eller posta etc). Försäljning leder också till ett återbruk av prylen samt ett fint klirr i kassan.

Väldigt tätt därefter kommer att laga en trasig pryl. Hemma hos oss innebär det kanske mest textilier som ligger i en hög och väntar på omvårdnad. Jag hoppas innerligt att denna utmaning kan hjälpa mig på traven att ta itu med dessa. Detta kräver ju också sin arbetsinsats, men det är fantastiskt bra ur miljösynpunkt och även bra ekonomiskt om en lagning tex kan ersätta ett nyinköp. Därför 3 finfina poäng.

2 poäng får jag om jag skänker en pryl. Bra miljömässigt då en begagnad pryl fortfarande kan uppfylla ett behov även om det inte är mitt behov längre. Tidseffektivt men inte speciellt ekonomiskt.

1 poäng om en pryl inte kan återanvändas (vilket alltid är att föredra) men åtminstone går att återvinna. Liten miljöåtgärd, tidseffektivt och ekonomiskt knappt något alls (möjligen med undantag av pantning).

0 poäng för att slänga något. Det här räknas som en aktivitet men miljömässigt - nja och ekonomiskt inget vidare. Går dock ruskigt snabbt att genomföra.

Mina kriterier var alltså;

1. Arbetsinsats, alltså hur mycket tid aktiviteten tar (mer tid - höga poäng, lite tid - lite poäng)
2. Nyttan miljömässigt (mycket nytta - höga poäng, liten nytta - lite poäng)
3. Pengar (Ger inkomster/ slipper spendera pengar - höga poäng, 0 pengar/utgift - låga poäng)

Och för att sammanfatta det i en tabell:

Inte helt säker på vad jag kan förvänta mig i slutsumma efter 30 dagar, men om jag lyckas så som jag föreställt mig så borde det vara rimligt att snitta 2.5-3 p/dag, dvs 75-90 poäng under november månad. Känns åtminstone inte omöjligt på förhand :)

Varför?

Jag gillar helt enkelt inte att ha för mycket prylar. Prylar tar tid, energi, skapar oordning och behövs sällan i den utsträckning vi lyckas samla på oss dem. Varje gång jag säljer/skänker någonting så känner jag mig alltid lite lättare efteråt. Hur lätt ska jag då inte känna mig i december?

Framöver kommer det komma några fler inlägg om minimalism och varför det tilltalar mig (men framför allt K). Jag hoppas att detta projekt kan hjälpa mig att ta tag i grejer som kräver min tid men som tidigare har varit alldeles för enkla att prioritera bort.

Nu är jag nyfiken på hur du som läsare tänker kring minimalism?
Gillar du det starkt eller är du kanske rent av en storsamlare?
Men kanske mest av allt är jag nyfiken på om någon mer är sugen att hänga på #novemberutmaningen?

/A

I somras kollade vi upp skostatus (inklusive pjäxor) hos hela familjen...
Skorna som står i trappan är alltså enbart mina.
Ja... Alltså. Det finns nog lite rensningspotential ändå...

Att fånga dagen. På mitt sätt.

Telefonens alarm väcker mig. 
Det tar någon sekund innan jag kommer på vart jag befinner mig...
Just det. 
Ett mysigt litet bed & breakfast. 

Dagens agenda börjar inte än på 2,5 timme och frukost först om en timme. 
Det är kolsvart ute... 
Staden sover. 

Min säng är också ruskigt skön. 
Och varm. 
Och jag är trött. 
Borde jag inte bara somna om?
Kör en kort överläggning med mig själv, fast jag redan vet hur det kommer sluta. 

Tänker igenom dagen.  
Efter frukosten kommer jag och min kollega ta en taxi. 
Kliva av utanför lokalen. 
Gå in. 
Sitta ned på konferensen. 
Fika. 
Sitta.
Kort promenad för att äta lunch. 
Kort promenad tillbaka. 
Sitta.
Fika. 
Sitta.
Sen promenad till tåget. 
Därefter fem timmars tågresa. 
Väldigt stillasittande. 
Om tåget är i tid borde jag komma fram till Östersund 22 ikväll.

Kort sagt...
Det är nu eller inte alls. 

Så jag masar mig ur sängen. 
Fumlar runt i mörkret för att hitta mina skor och löparkläder 
Utan att väcka min kollega som jag delar rum med. 
Det går sådär. 
Byter om på toa och sticker ut. 

Fortfarande mörkt. 
Och kallt. 
Oväntat kallt!

Förra veckan när jag var i huvudstaden kändes det som värmebölja. 

Nu? Not so much… 

Jag vet att det tar 7- 8 minuters löpning innan värmen kommer tillbaka till mina fingrar. 
Det känns som världens längsta kilometer. 
Brunnsviken är blåsig idag och det är inga varma vindar. 

Väl inne i Hagaparken har åtminstone händerna blivit varma. 
Kommer mer och mer in i löpsteget 
Har inga krav på fart. 
Bara krav på att komma ut. 

Har ungefär 40 minuter på mig. 
Bestämmer mig för att springa 3.5 km och sen vända tillbaka. 
Det blir ganska snabbt ljusare och jag möter fler och fler människor. 
Utanför Haga Slott väntar ett gäng hantverkare på att sätta igång med något arbete. 
Ett gäng pendlarcyklister svischar förbi. 
Någon är ute och går med hunden. 
En till.

Ser en annan löpare i grå huvtröja lite längre fram. 
Möter en tjej i löparväst, mössa och vantar.  
Jojo.
En väst eller jacka hade minsann varit en god idé. 
Bara att bita ihop.
Så är det plötsligt dags att vända tillbaka. 
Har aldrig sprungit här förut men det är väldigt lättnavigerat och inga problem att hitta tillbaka. 

När jag passerar slottet igen funderar jag ofrånkomligen på livet som kunglig. 
Möjligheter och avkall. 
Bestämmer mig för att jag förmodligen inte hade passat något vidare som kunglighet.
Tankarna skingras när jag möter löparen i grå huvtröja igen. 
Han måste ha vänt någonstans.

Springer förbi värdshuset.
De tomma båtplatserna.
Avslutar rundan med en uppförsbacke.

Stoppar klockan och känner en våg av tacksamhet. 
Tacksamhet över att min kropp ställer upp. 
Att min hjärna får styra och övertala den med rationella argument. 

Att jag bara gör.

För att ta mig den här stunden...
Det är livsviktigt för mig. 
Det kommer påverka min sinnesstämning och koncentrationsförmåga resten av dagen. 

Jag har gjort detta så många gånger förr.
Pinat mig iväg när många andra sover en stund till. 
I mörker. 
Kyla. 
Regn.
Sol.
Ljus.
Värme. 

Och jag har hittills aldrig ångrat mig efteråt. 

Bara känt tacksamhet.
Och det gör jag den här gången också.

Tack livet.

The airport test

Tänk dig att du kliver in i en tidsmaskin och hamnar 5 år framåt i tiden, på en flygplatsterminal. När du strosar runt mellan butikerna och väntar på att boarding ska närma sig är det nån som knackar dig på axeln. Du vänder dig om och skiner upp i ett stort leende när du känner igen en gammal bekant från skolan. Din vän brister ut i, "Jag tyckte väl att det var du! Vad länge sen det var vi sågs!"

Eftersom ni är i god tid bestämmer ni er för att ta en fika tillsammans. Väl vid bordet frågar din vän, "Hur har du det nu för tiden?".

Och du svarar "FANTASTISKT! Livet kunde inte bli bättre." och du menar det verkligen.

Se i full storlek

Jag tror att vi behöver en tydlig målbild för att kunna ändra ett beteende på lång sikt, åtminstone blir det bra mycket lättare att hitta motivationen när det tar emot.

Ett sätt att skapa målbilder som jag läste om i boken Will it fly kallas för The airport test. Det är ett spännande tankeexperiment för att måla upp en del av din önskade framtid.

Nu kommer själva uppgiften:
Vad är det som händer i ditt liv 5 år från nu som gör att du svarar din vän på det sättet?

Snabbspola in i framtiden och fundera på vad som skulle göra ditt liv, och allt som har stor betydelse för dig, så fantastiskt.

Vi kommer att göra den här övningen tillsammans du och jag, men innan vi drar igång, måste vi prata om varför den är utformad som den är.

Varför fem år?

Fem år är en rätt lång tid, men inte för lång. Det är ungefär så långt bort som någon rimligtvis kan sätta en målbild om framtiden och skapa en plan att nå dit via specifika milstolpar. Samtidigt är det nära nog för att du ska behöva börja agera direkt om du vill ändra något radikalt. Det går inte att skjuta på framtiden som om målet legat 10 eller 15 år framåt.

När du gick första året i högstadiet kunde du företälla dig ungefär hur livet skulle vara i mitten av gymnasiet. Du hade kanske en idé om vilket gymnasium du skulle vilja gå på och ungefär vilket program du skulle vilja läsa. Trots att gymnasiet var år bort kunde du planera och göra det som behövdes för att nå målen.

Men vid den tidpunkten i livet var det samtidigt svårt att se hur livet skulle vara efter gymnasiet eftersom det låg så många år bort, och så många livsavgörande händelser förmodligen skulle komma att inträffa på vägen.

Å andra sidan, att bara titta ett år framåt har också nackdelar. För vissa mål är det perfekt att bara fundera ett år framåt eftersom det går att bryta ner året i månads- eller veckodelmål.

Men det kan också hindra vår storslagna vision, eftersom vi kommer att tänka mer på det kortsiktiga och vad som är möjligt på ett år än vad som är möjligt på sikt.

Det är därför 5-årsplaner år så populära bland företag och det är också därför den här övningen är så viktig för dig just nu. På 5 år hinner du ändra kurs och förändra din situation enormt mycket om du vill.

Att placera det hela i en verklig situation gör det mer meningsfullt. Du kopplar på riktiga känslor i din jakt på svaret, och som ett resultat, kommer du att fundera mer och ärligare på hur du ska svara.

Tillbaka till övningen

Nu när du vet varför det är viktigt går vi tillbaka till själva tankeexperimentet och fortsätta där vi var. Du sitter på caféet på flygplatsen och har precis svarat "FANTASTISKT! Livet kunde inte bli bättre!"

Och som alla goda bekanta skulle din vän naturligtvis svara med ett stort leende och säga "Det låter underbart, jag är så glad för din skull! Berätta mer! Vad händer som gör att det är så bra just nu?"

För att hjälpa dig tänka ut svaret har jag en övning till dig, och vi ska göra den tillsammans.

Övningen

Steg 1: Vik ditt papper

Ta ett tomt A4-papper och vik det i båda riktningarna så att du får fyra områden eller kvadranter när du fäller upp det. Gör det inte digitalt, använd ett papper när du gör övningen.

Steg 2: Definiera de fyra viktigaste områdena i ditt liv

Varje område på ditt papper representerar ett av de fyra områden i ditt liv som tycker är viktigast. Välj helt fritt precis som du önskar.

Men som sagt, vi kommer att göra den här övningen tillsammans så här är de fyra kategorier som är viktigast för mig.

1. Familj
2. Yrke
3. Hälsa
4. Finansiellt

Du kanske har samma kategorier som mig, eller helt andra. Resor är kanske en av dina kategorier, eller musik eller boende. Återigen, det är dina kategorier, så ta en stund och fundera kring vad som bäst representerar dig och ditt framtida jag.

När du har kommit fram till fyra kategorier, skriv ner en av dem överst i varje kvadrant.
Till exempel:

Se i full storlek

Steg 3: Avgör varför ditt liv är så fantastiskt fem år från nu

Nu kommer den roliga biten! Inom var och en av de här kategorierna ska du skriva ner så många exempel som får plats. Exempel på saker som händer 5 år från nu som får dig att säga att livet är fantastiskt.

Tänk inte i termer av en önskelista eller drömmar. Strunta i vad som skulle krävas för att komma dit också. I det här tankeexperimentet är uppgiften att skriva ner hur din verklighet ser ut fem år från nu.

Om du fastnar, försök föreställa dig att din vän frågar dig "Vad mer händer relaterat till det här?" och fortsätt addera saker till listan tills det inte får plats mer. Du behöver inte bekymra dig över någon speciell ordning, skriv bara ner det som gör ditt framtida liv fantastiskt.

När du går igenom övningen, fokusera på en sektion i taget. Eftersom vi gör det här tillsammans, här är vad jag har skrivit ner på familj:

Familj

• Jag och Ann-Mari har varit ihop i ca 16 år och är mer förälskade än någonsin.
• Vi lämnar barnen varje dag utan stress.
• Vi äter middag ihop nästan varje dag.
• Vi spenderar mycket tid med barnen som är kloka individer.
• Vi lär oss hela tiden mer och tillsammans.
• Vi åker regelbundet på semester tillsammans.
• Vi är ärliga och uppriktiga med varandra.
• Jag är alltid helt närvarande mentalt när jag är närvarande fysiskt.

Ok nu är det din tur. Fyll i din första kvadrant med så många saker du får plats med. De kan vara specifika eller generella. Det här är hur ditt ideala liv ser ut fem år från nu.

När du är klar med första kvadranten går du vidare till de andra och gör om precis samma sak.

Här följer mina listor nedan.

Yrke

• Jag driver eget
• Jag byter inte tid mot pengar
• Jag jobbar med något som känns meningsfullt
• Jag jobbar med något världen behöver
• Jag jobbar med nåt jag är bra på
• Jag utvecklas och blir bättre på det jag gör
• Jag styr helt själv hur jag jobbar.
• Jag får använda kunskaper från flera områden, UX, marknadsföring osv.
• Jag är stolt över det jag gör.
• Jag jobbar bara för att det är kul.
• Jag reser aldrig i jobbet (om jag inte vill)
• Varje gång jag öppnar mailen strömmar tack emot mig från personer jag hjälpt på olika sätt.

Hälsa

• Jag har tid att träna i dagsljus varje dag.
• Jag känner mig stark.
• Jag ser stark och tränad ut.
• Jag tränar för hälsa, inte för prestation.
• Jag lever efter vedertagna råd om kost, träning, för att leva längre.
• Jag testar regelbundet mina värden (har jag till exempel bättre kondition)
• Jag har mer energi än någonsin.
• Jag mediterar.
• Jag är helt stressfri.

Finansiellt

• Jag är ekonomiskt fri.
• Mina investeringar tuffar på utan att kräva speciellt mycket tid.
• Jag har tryggat min framtid.
• Jag kommer att kunna hjälpa mina barn ekonomiskt om det behövs.
• Jag kommer att kunna ge till bra projekt.
• Andra kommer att vända sig till mig för råd.

Så här ser mitt papper ut när övningen är färdig. Det behöver inte vara snyggt, det behöver bara vara du.

Se i full storlek

När du är färdig med alla fyra kvadranter, läs igenom allt du har skrivit ner. Det här papperet definierar vem du vill bli och är grunden för flera andra beslut du kommer att ta senare.

När jag själv gjorde den här övningen första gången var det en ögonöppnare för att flera saker jag gjorde inte tog mig närmare målen. Det var tydligt att jag behövde göra ändringar för att kunna nå dit jag ville. Å andra sidan fick jag en bekräftelse på att många saker jag gjorde var rätt.

Även om du får tunga insikter om att du inte lever som du vill så är det långt mycket bättre att du får dem nu än om flera år eller när det är försent. Det är det fina med att titta fem år framåt, du hinner justera kursen.

På det här papperet finns din målbild, rama in det och häng på väggen, vik ihop den till ett flygplan eller spara det på annat lättillgängligt sätt. Om det känns tungt inom något av dina områden, titta på papperet och påminn dig själv om varför du gör de du gör.

Hur blev ditt papper? Stämmer det du gör idag in på hur du vill ha det om 5 år. Kommer du att komma närmare målet om du fortsätter som nu?

Använd som utvärdering

Titta på varje område om se om det du gör ligger i linje med dit du vill. Men använd det också för att utvärdera om nya projekt, idéer och karriärval stämmer in på målbilden.

Jag som till exempel vill spendera mycket tid med familjen och sträva efter en god hälsa borde kanske inte ta ett jobb med mycket resor även om det innebär något slags kliv uppåt på en karriärstege. Leta efter uppenbara motsättningar med din målbild för att hitta varningsflaggor.

Den fungerar flera gånger

Gör om övningen om ett år och se om någonting har ändrats. Du kanske tyckte att du missade någonting senast eller så har förutsättningarna ändrats. Diskutera dina målsättningar med de som står dig nära och se om de matchar.

Ekonomiskt fri - Receptet

Rikedom. För mig.

I trestegsserien förklarade vi hur du enkelt kan räkna ut hur mycket pengar du behöver för att vara ekonomiskt fri. Hur stort kapital som behövs för att avkastningen ska räcka för att täcka dina utgifter under resten av livet.

Om du vet hur stora dina årsutgifter är och multiplicerar den summan med 25 vet du hur mycket kapital du behöver ha investerat för att kunna kalla dig ekonomiskt fri.

Ekonomiskt fri = Summan av dina månadsutgifter * 12 / 0.04

Exempel:
Säg att du behöver 15 000 kr per månad att leva för.

15 000 * 12 / 0.04 = 4 500 000 kronor

I det här inlägget tänkte jag förklara lite mer ingående varför den här summan med hjälp av den så kallade 4%-regeln.

Vad är 4%-regeln?

Förenklat kan man säga att om dina årliga utgifter är mindre än 4% av ditt investerade kapital så är sannolikheten mycket hög att du ska kunna leva på avkastningen resten av ditt liv. I goda såväl som dåliga tider. Sannolikheten är också hög för att ditt kapital kommer att förbli intakt till nästa generation som kommer att kunna fortsätta plocka ut 4 % årligen.

Uträkningen grundar sig på amerikansk statistik och simuleringar av historisk data vilket summeras i ett antagande om att börsen bör kunna ge 7-8% avkastning årligen (inklusive aktieutdelningar) över tid. Om inflationen skulle ligga på 3 % (målet är 2%) så finns det ändå 4% avkastning kvar att leva på och summan blir därmed också inflationsjusterad. På Onkel Toms blogg kan man läsa ett jättebra och informativt simuleringar gjorda på svensk börsdata.

Inflation och börsras

Men den senaste veckans turbulens visar också tydligt hur börsen kortsiktigt går både upp och ned. Även om den över tid har gått upp, så har uppgångar varvats med kriser där börsen tappat rejält i värde. Att bli ekonomiskt fri och leva på avkastningen beror alltså mycket på timing. Kliver man ur ekorrhjulet alldeles innan nästa börsras kanske aktieportföljen plötsligt tappat halva sitt värde och ett uttag på 4% motsvarar plötsligt 8%…

Fast jag tror att om man är medveten om detta och har ekonomisk frihet som sitt mål, så är man också väldigt medveten om sina utgifter och van att spara pengar. Så i händelse av finanskris är man nog inte främmande för att se över sina utgifter och minska uttagen. Kanske jobba extra en tid och öka på inkomsterna temporärt. Att välja att leva enbart på 4%-regeln resten av livet utgår ju från tesen att det inte kommer in några fler inkomster, vilket i alla fall jag förutsätter att det kommer att göra. Min dröm har aldrig varit att sluta jobba, det kommer jag förmodligen aldrig att göra, men jag vill gärna äga min egen tid och i större utsträckning själv bestämma när jag vill arbeta och med vad.

Etik och moral

4%-regeln utgår från amerikansk statistik men jag lever i Sverige. Förutom att den ekonomiska tillväxten skiljer sig länderna emellan så finns det andra fantastiska aspekter med att bo i Sverige. Till exempel den allmänna välfärden med fri sjukvård, skola och än så länge; ett pensionssystem. Jag personligen vågar inte lita på att något pensionssystem kommer att försörja mig helt i framtiden, men som det är utformat idag så kan pensionssystemet genom premie-, inkomst- och tjänstepension ge ett extra tillskott i kassan från 55 års ålder. Detta skulle kunna bli en extra guldkant i tillvaron eller sänka behovet av hur mycket pengar jag behöver ta ut från pengamaskinen årligen.

Kanske tycker du att det här är att utnyttja systemet som byggs upp av de som jobbar och betalar skatt? Ja. Alla kan inte göra så här. Det skulle inte funka. Men jag tror att långt ifrån alla varken kan eller vill lägga om sitt liv efter 4%-regeln i jakten på ekonomisk frihet. Det känns ärligt talat som ett mindre problem.

Men min ursprungsplan är ju, som jag nämnt ovan, inte att sluta jobba helt, dvs jag kommer inte sluta betala inkomst. Drömmen är helt enkelt att inte vara anställd längre vilket kanske genererar lägre skatteintäkter än heltid på ett välavlönat kneg men sen tillkommer ytterligare skatt på kapitalet vilket delfinansierar välfärden. Så även om det här är punkten som kanske skaver mest i valet att försöka bli ekonomiskt fri så känns det inte som om jag gör något fel.
Bara eljest.

Drömmen om frihet. Tid istället för prylar <3

Uppskjuten belöning

Uppskjuten belöning

Uppskjuten belöning handlar om att välja bort en belöning nu för att få någonting bättre längre fram.

1972 genomförde Walter Mischel The marshmallow experiment vid Standford. En studie som där barn fick välja mellan en liten belöning direkt eller en större belöning senare. Ibland erbjöds de en marshmallow, ibland en kaka eller kringla.

Vissa barn åt upp godsaken direkt medan andra klarade av att fokusera på någonting annat än frestelsen och därför fick två godsaker efter ett tag.

10 och 30 år senare har man följt upp barnen i studien och funnit en stark korrelation mellan vilka barn som klarade av att vänta och vilka som klarat sig bra i livet.

Barnen som kunde vänta lever i regel mer hälsosamma liv och har mer välbetalda jobb. De barn som åt upp godsaken direkt har idag större utsträckning problem med fetma och droger, och lägre betelda jobb.

Experimentet har gjorts om i modernare varianter och jag har till och med gjort det på Arvid när han var 4 år gammal.

Inte bara godsaker

Det här beteendet gäller inte bara godsaker, det fungerar likadant inom alla områden i livet som träning eller ekonomi. Hur många har inte betalat årskortet på gymmet och tänkt sig att gå dit regelbundet, men sen inte gjort det.

Eller planerat att ta tag i ekonomin men gör sen nånting annat som ger en direkt belöning istället.

Varför är det svårt?

Främst för att vi människor inte är speciellt bra på långsamma återkopplingar. Framtiden är så långt borta och nutiden så nära. Ditt framtida jag är mycket svagare än ditt nuvarande. Ditt framtida jag måste ropa från ett långt avstånd för att höras, ditt nuvarande är precis här.

Därför är det enklare att välja kortsiktig belöning istället för framtida fördelar. Vi vill följa de planer vi satt upp, men det är inte alltid så lätt att lyckas.

Dessutom är människor i regel överoptimistiska över hur mycket självkontroll de kommer att ha i framtiden.

Det skulle också kunna bero på att vi orkar ta ett visst antal aktiva beslut per dag. Eller i andra ord, vi har en begränsad mängd energi för att kunna stå emot frestelser under dagen. Ju fler beslut vi behöver ta per dag, och ju mer vi försätter oss i situationer där vi behöver motstå frestelser, desto mer troligt är att vi inte kan motstå dem.

Oftast småäts det till exempel på kvällen, då vi redan är mentalt trötta.

Vad kan du göra åt det?

Undvika svåra situationer

En lösning kan vara att undvika svåra situationer.

Om du till exempel försöker ändra till en nyttigare kost skulle du kunna köpa lunchen innan du blir hungrig, så att du inte behöver gå i en affär och försöka motstå att köpa onyttigheter när du väl är hungrig.

Du kan också försöka minimera antalet beslut om sånt som inte spelar någon större roll. Barack Obama använde alltid exakt likadana kostymer när han var president. Då slapp han "slösa" bort beslut på valet av kläder.

Kontrakt

Ett annat sätt kan vara att ingå avtal som gör att du måste hålla dig till vad du lovat.

Istället för att träna på egen hand när andan faller på kan du bestämma fasta tider med en kompis. Då är chansen mycket större att du faktiskt tar dig iväg. Dels eftersom du planerat i förväg och därför anpassat dig så att det ska funka, dels för att du inte vill göra din polare besviken.

“I can resist everything except temptation.”

— Oscar Wilde

Medvetenhet

Det finns ett stort glapp mellan vad vi planerar att göra och vad vi faktiskt gör. Men att vara medveten om att vi har en inbyggd brist på självkontroll, och att det kan vara skadligt för oss, gör att vi plötsligt får bättre självkontroll.

En studie som gav ungefär den information du precis har läst visade att i den halva som fick informationen var det mer trolig att man sparade, och sparade större summor än den grupp som inte hade tagit del av informationen. Dessutom gjordes sparandet i ett form av kontrakt. När man väl bestämt sig för att spara kunde man inte ändra sig (lite som autogiro).

Första steget att övervinna dålig självkontroll är att bli medveten om hur den fungerar och varför det kan vara dåligt för oss.

Genom att undvika svåra situationer och ingå kontrakt kan vi dramatiskt öka chansen för att få de resultat vi vill.

Diskutera med andra

Om du vill prata självkontroll och uppskjuten belöning med andra, gå till vår diskussionssida och läs mer om var du kan göra det.

Investera eller shoppa? Om bra och dåliga köp

-Kolla! Jag har investerat i ett par nya byxor! Säger min vän.
-Ser jättesköna ut. Fina är de också, svarar jag lite funderande.

Kan man verkligen kalla det för att investera om man införskaffar ett par ny byxor, ett par skor eller en jacka?

Kan någon förklara för mig på vilket sätt är det här skulle kunna betraktas som en investering? Eller är det bara så att det låter bättre att säga att man investerar istället för att helt sonika köpa en massa grejer?

Att investera

Att investera har ju nästan blivit något slags modeord. Hållbarhet och investeringar. Men det vore kanske bra att fundera över just begreppet investera en gång till?

För mig är en investering något där jag stoppar in en resurs (tid/pengar) som förväntas ge avkastning längre fram i tiden. Hur ett par nya byxor skulle kunna ge avkastning vet jag inte riktigt. Möjligen om man köper ett par byxor billigt och lyckas sälja dem dyrt då? Eller om en vara har ett samlarvärde och kanske går att kränga till en entusiast längre fram i tiden?

Har läst på ett forum där en del tänker att deras muminmuggar faktiskt är investeringar.
Men att köpa något nytt nu för att ev kunna sälja det dyrt längre fram i tiden kräver långsiktighet, förvaring och att du faktiskt kommer ihåg att du äger och köpt den där muggen för att kunna sälja den dyrt om säg tio år. Sen finns det alltid en risk i att Mumin-muggar inte alls är på modet längre.
Å andra sidan är det sällan de personer jag hör säga att de ska investera i prylar som direkt tänkt sig att sälja dem vidare. Det ska bara handlas för vill-ha-faktorn är hög.

Även om vi kommit fram till de flesta köp inte är investeringar, så finns det ju fortfarande en stor skillnad på vad som är bra och dåliga köp.

Bra köp

För att veta om något är ett bra eller dåligt köp är det ganska nyttigt att använda sig av begreppet kostnad per användning (kpa). Säg att du köper en jacka för 1000 kronor. Den använder du i fem år, cirka 100 dagar om året. Det blir 500 gånger och ditt kpa landar på 2.

Jag köpte en skaljacka i ett tidigare liv för 3000 kronor. Den var nedsatt från 5000 kronor vilket jag inte för mitt liv kunde fatta att en jacka kunde kosta. Hur som helst så var jag superrädd om den (såklart) och den hängde med på alla möjliga upptåg i över tio års tid. Från tidig höst till sen vår och ibland även på sommaren. Jag impregnerade den och tog väl hand om den. En dag fick den åka vidare till en kompis som för tillfället behövde den mer än mig men jag skulle gissa att jag säkert kom ner på 1.5 i kpa. Dyr i inköp? Otroligt. Bra? Fantastisk. Användbar? Mycket. Idag hade jag förmodligen köpt en billigare jacka och vårdat lika ömt vilket hade kunnat genererat ett lägre kpa. Men det allra viktigaste oavsett inköpspris är att man använder grejerna och ger dem kärlek och omvårdnad så att de har de bästa förutsättningarna för att hålla länge.

Ut på fjälltur i min välanvända skaljacka 2009

Ett annat sätt att se på det här med hur mycket saker och ting kostar är att jämföra mot tid istället för pengar vilket vi tidigare skrivit om här.

Innan man köper något är det också bra att tänka på att dina pengar är makt. Det du har i plånboken är ren och skär konsumentmakt. Köper du ogenomtänkta och ohållbara kanske rent av oetiska prylar så kommer utbudet av ohållbart slit och släng samt oetiskt att öka.

Vill man vara en hållbar konsument bör man undersöka hur prylen har tillverkats. Av vad och vem. Hur kommer jag använda den? Kommer jag vara rädd om den, vårda den, laga den eller är det bara slit-o-släng? Vad kommer hända sen? När inte jag längre kan använda den? Går den att återanvända? Återvinna?

Såg någonstans en lista med konsumtionshierarkin nedan som är fiffig att ha i bakhuvudet innan man handlar något.

Använd det du har
Vårda det du har
Laga saker
Låna av varandra
Byt med någon
Gör själv
Köp begagnat
Köp nytt

Dåliga köp

Typiskt när man köper saker man inte behöver. Man har inte gjort sin behovsanalys ordentligt innan.

Extra vanligt är dåliga köp när det är rea/utförsäljning/fyndläge/black friday etc. Man ser Shit vad billigt! istället för behöver jag verkligen den här prylen?
Den här prylen också? Har jag ens plats för den hemma?
Har jag ett verkligt behov av den?
Hur mycket kommer den användas?
Har jag något hemma som kan användas istället för att köpa en ny?

Ett lysande exempel på vår tids sjuka överflöd av prylar och rikedom:
En tidigare kollega fick syn på ett riktigt klipp! En billig kap- och gersåg. En sån ska man ju bara ha, tänkte han och slog såklart till på erbjudandet. För sitt inre såg han till och med ut en plats att förvara den på när han kom hem. I det där tredje skåpet under arbetsbänken hemma i garaget skulle den förvaras. Det var bara den lilla detaljen att när han kom hem och öppnade skåpet så fanns där redan en kap- och gersåg…

Våga avsluta surdegar

Dras du med gamla löften till dig själv? Har du en surdeg liggandes i kylen som du pliktskyldigt matar med sånt som surdegar gillar, samtidigt som du inte gillar att baka ut den? Fick du en degbit med stamtavla och tänkte att det skulle bli en härlig grej att baka ut den en gång i veckan? Blev det som du föreställde dig?

Eller har du ingen deg i kylen men böcker i bokhyllan som du inte tagit dig tid att läsa på flera år?

Jag drömmer gärna om olika projekt och framtida versioner av mig själv, men jag ogillar när de inte blir av och istället börjar skapa en stress.

Därför älskar jag att ta kål på gamla drömmar som ger mig dåligt samvete. Det äter upp min energi att ha dem och om jag ändå inte har några ambitioner att leva ut min dröm är det bättre att avsluta den.

Hojen

För ungefär ett år sen sålde jag min motorcykel. En enormt välbehållen Honda på 750 kubik från -96 som jag köpt av Ann-Mari några år tidigare. Jag närde en dröm om att återigen bullra runt i staden och susa fram längs sommarvarma fjällvägar. Istället stod motorcykeln mest där i förrådet under ett grått kapell och var ledsen. Varje gång jag gick förbi den, vilket var ofta, kände jag hur jag borde ta en sväng men hade bättre saker att prioritera.

Dessutom får man inte med sig vidare mycket saker på en MC så det handlade alltid om ren nöjesåkning när det väl blev en tur. Svårt att kombinera MC med en storhandling eller tur till bygghandeln.

Den passade inte in i livet och var kanske inte min dröm till att börja med, utan snarare något tafatt försök att imponera på omgivningen.

Droppen kom när jag mellan två besiktningar i princip inte hade kört längre än vad det var till och från besiktningen. Det var dags att avsluta drömmen om mig själv som en person som glider runt på en hoj hela somrarna och ser cool ut.

Sagt och gjort, ut med en annons och sälja den gamla knarren. Det var en fantastisk frihetskänsla att se den rulla iväg och ta med sig både dåligt samvete och den årliga fixartiden som krävdes för att hålla den i fint skick. Dessutom var allting helt klart när den åkte iväg tack vare teknikens under. Ägarbyte, betalning och försäkringbyte gjordes digitalt.

Visa det här inlägget på Instagram

230 kg metallisk glädje har nu rullat iväg från Frösön. Hoppas den nya ägaren lyckas prestera fler mil än vad jag hunnit med de senaste åren. Jag är Hondan evigt tacksam eftersom jag både övade på den och tog kortet med den 2008. Men man kan inte hålla fast vid prylar som mest samlar damm. Visste du att en privatägd bil i snitt står stilla 98 % av tiden?

Ett inlägg delat av Kristoffer Darj (@kristofferdarj) 6 Jun 2017 kl. 12:41 PDT

41 Likes, 1 Comments - Kristoffer Darj (@kristofferdarj) on Instagram: "230 kg metallisk glädje har nu rullat iväg från Frösön. Hoppas den nya ägaren lyckas prestera fler..."

Att lägga ner

Nersidan med ständigt dåligt samvete var påtagligt mycket större än uppsidan av att få en kick de få gånger jag åkte. För att höja livsnöjdheten gäller det att göra någonting åt det som drar oss nedåt snarare än att öka höjden på topparna.

Nu håller jag utkik efter den där typen av gamla oavslutade projekt. Varje gång jag hittar ett drar jag upp det till ytan och tittar noggrannt på om det verkligen är jag som vill något eller om det är någon annans dröm eller förväntan på mig som gör att jag inte sagt nej än.

Det kan handla om enkla saker som rensa ut de där böckerna jag fått men aldrig kommer att läsa eller svårare saker som att mentalt avsluta saker jag redan lagt ned mycket tid på men som av någon anledning inte blivit färdigt än.

Om du har en surdeg i kylen som ger dig dåligt samvete; släng den i soporna och få tillbaka den energi som fanns uppbunden i det dåliga samvetet.

Har du något projekt som ger dig dåligt samvete och som du vet skulle vara bättre att lägga ner en gång för alla?

Diskutera

Om du vill prata med andra om att avsluta gamla surdegar. Hoppa över till vår diskussionssida och läs mer där.

De små utgifterna

Säkert har du hört det förut…

Det är inte de stora inkomsterna som gör det.
Det är de små utgifterna.

Till mig var det pappa som sa det och till honom var det farfar som sagt det. Man blir inte rik av att tjäna mycket pengar. Man blir rik av att ha koll på hur mycket och på vad man spenderar dem.

Men i en tid av stress, press och mer… ja MER helt enkelt, så är det en sanning som lätt glöms bort. Aldrig tidigare har det funnits ett så utbrett välstånd. Med välståndet följer ett enormt (över)utbud av varor och tjänster.

Rätten att unna sig

När allt snurrar snabbare och snabbare är det lätt att unna sig något för att palla med. Sätta lite guldkant på tillvaron. Kanske en utekaffe här, en lyxlunch där, en tidningsprenumeration såklart, lite snittblommor till helgen, en fin choklad på fredagskvällen och Våga Inte Röra Mitt Netflix! Däremellan springer man som en gnu i hamsterhjulet för att ha råd med allt. Och så undrar man ändå vad som hände i slutet av lönen. Hur gick det här till?

När jag skriver om att unna sig, så tänker jag alltid på min kära farmor.
Hon hade diabetes men var noga med att ändå unna sig något gott emellanåt. Och det förstår jag. Socker är ju sjukt gott. Problemet med att unna sig saker är att det så lätt går överstyr. I hennes fall blev det typ dagligen. Och alltid när man frågade om det var bra med allt socker, så fick man svaret,

-Man får unna sig ibland.

Håhå jaja. Vem är jag att säga att man inte får unna sig socker när man är 80+ trots att man har diabetes?

Hur mycket det kostar på sikt

Som ni säkert hajar är problemet knappast att man unnar sig något ibland. Det bör man nog göra. Problemet är när man tar sig rätten att unna sig något jämt och ständigt. Att få belöning hela tiden och dessutom tycka att man är värd det. Att vi sakta glömmer bort värdet på saker och ting när vi inte längre behöver längta, spara och sukta efter något. Jag hävdar att själva längtan säkert är minst hälften av njutningen innan vi äntligen får det vi suktat efter.

Inte blir det bättre av att vi lever i en samtid där många unnar sig oviktigheter och tycker sig ha rätt till det eftersom alla andra gör så. Flockbeteendet. Alla andra tar ju en köplatte på väg till jobbet/skolan?! Det har jag ju sett på instagram.

Här kommer två korta räkneexempel på vad det kan kosta att unna sig olika saker på sikt:

1. En köpkaffe på väg till jobbet varje dag.
   Säg att du köper en liten bryggkaffe/kaffe latte på väg till jobbet. Kostar kanske 25-30 kr. Säg 27 kr för enkelheten. Om du jobbar heltid kanske du jobbar ungefär 225 dagar/år.
   27*225 = 6075 kr/år
   För enkelhetens skull kan vi säga 500 kr per månad.
   Säg att du istället skulle investera denna summa pengar i 25 år med 8 % genomsnittlig avkastning. Då kommer du efter dessa tjugofem år ha 476 000 kronor på banken istället tack vare ränta-på-ränta-effekten.

2. Utelunch fem dagar i veckan?
   Samma 225 arbetsdagar per år och säg att en utelunch kostar 90 kronor/styck samtidigt som en matlåda kostar cirka 20 kronor. Merkostnad: 90 - 20 = 70 kr/dag
   Vilket blir 70*225 = 15 750 kr/år (=> 1312.5 kr/månad men låt oss säga 1300 kr/mån)
   Det blir 1 236 000 kr efter 25 år med 8 % årlig avkastning.

Alltså tänk dig att du skulle kunna bli miljonär på att skippa utelunch varje dag i tjugofem år om du istället började investera pengarna! Många små saker kostar mycket pengar över tid.

Tips på tre bra saker att unna sig. På riktigt:

1. En promenad i valfritt grönområde i din närhet. Kanske med musik/pod eller fågelsång i öronen. Varför inte börja eller avsluta arbetsdagen med detta?

2. Kör ett träningspass. Ut och spring, kör hemmastyrka, cykla en sväng, åk och simma eller vad som helst. Behöver inte vara länge eller hårt. Bara gört!

3. Ring en vän. Ring någon som betyder något för dig. Som du ofta tänker på. Eller ännu bättre. Gör en hel lista med namn. Sen börjar du från toppen och betar av den. När andan faller på så plocka upp telefonen och ring ett namn på listan. Det kan bli lite nu och då. Behöver inte vara något märkvärdigt. Bara slå en signal. Visa att du tänker på Någon. Och att Någon betyder Något. På riktigt.

Jag har inte tid just nu

Jag ska hålla det här inlägget kort, eftersom både du och jag har lite dåligt med tid just nu. Det är mycket med både familjen och jobbet för tillfället. Om sanningen ska fram brukar det vara fullt upp mest hela tiden för de flesta. Att vara eller verka upptagen är ett av de vanligaste sätten vi låter andra veta att vi är viktiga. För om vi inte är upptagna kan vi väl inte vara viktiga, eller?

FEL

Några av de mest produktiva och framgångsrika personer jag träffat har massvis att göra, men det är inget du märker av. Du kanske inte får mycket av deras tid men under den du får har du deras odelade uppmärksamhet. De är fullt närvarande och maximerar varje ögonblick ni har tillsammans utan att hålla på med någon multi-tasking (som förresten inte fungerar).

Tid är den mest rättvist fördelade resursen som finns, alla har 24 timmar per dygn, varken mer eller mindre. Att säga att man inte har tid blir därför skevt. Det handlar istället om att de flesta lägger tiden på saker som de egentligen inte uppskattar i efterhand.

Det betyder att vi har färre timmar kvar att investera i det som spelar roll. Karriärmässigt kan det vara att utveckla sina yrkesfärdigheter, privat handlar det kanske om att utöva en hobby vi verkligen gillar eller spendera mer tid med nära och kära.

Varför slösar de flesta av oss med vår tid samtidigt som vi inte missar ett enda tillfälle att berätta för andra hur upptagna vi är? Förmodligen är en del av svaret att vi som samhälle glorifierar de som är upptagna. Upptagenheten är en omedveten måttstock för hur mycket vi betyder.

Att vara upptagen är inget att sträva efter i min värld.

Det gör oss stressade, skapar en kortsiktighet, förvärrar tunnelseendet, ökar risken för slarv och med förlorade möjligheter som resultat. Tillfällen vi aldrig kommer att få tillbaka.

Nästa gång du beklagar dig inför någon att du gärna skulle träffat eller svarat dem, men inte kunde för att du var så upptagen, fundera över budskapet du egentligen förmedlar.

1. Min tid är mer värdefull än din.
2. Jag är inte speciellt bra på att prioritera min tid.
3. Jag vill att du bedömer mig utifrån hur upptagen jag är, inte utifrån hur produktiv jag är.
4. Du är inte en prioritet, eller åtminstone det du vill prata med mig om är inte en prioritet.

Jag har en vän som hjälpt mig att komma bort från det här beteendet genom att helt enkelt ändra hur jag uttrycker mig.

Istället för att säga Jag har inte tid, säger jag nu alltid det betydligt mer sanningsenliga Det är inte prioriterat för mig.

Att titta människor i ögonen och säga att det som de frågade om för en vecka sen inte är prioriterat är inte lätt, tvärtom. Det är så svårt att det fått mig att ändra mitt beteende, att faktiskt börja prioritera saker i en bättre ordning. Och att inte slentrianmässigt tacka ja till saker om jag vet att jag inte kan lova någonting.

För sanningen är att du har ett val. Du kunde valt att inte jobba ikapp mailen de två senaste timmarna eller sitta i det där värdelösa statusmötet. Du kunde valt att inte se ännu ett avsnitt på Netflix och du kunde valt att bo på en ort där lång pendling inte existerar.

Om jag väljer att slappa eller göra någonting oproduktivt, och det behövs självfallet också, är det ett aktivt val. Istället för att fastna i att scrolla i ett flöde trekvart på kvällen kanske jag väljer att sova i 15 minuter och sen vara dubbelt som pigg som innan och ta tag i det där jag inte hade ork för.

Det handlar inte om att bli enormt produktiv dygnets alla timmar, det handlar om att stå till svars för sina val, främst inför sig själv. Att ta ansvar för sitt liv och sätta sig i förarsätet.

Jag hoppas det här inlägget har provocerat dig lite, men testa gärna att byta ut ditt standardsvar och se om det ändrar ditt beteende. Och kom ihåg, det är inte mina eller någon annans priolista du ska leva efter, gör din egen, men gör det aktivt.

Konsten att tacka nej

-Tja, vi är ett gäng som tänker dra ut på AW strax, blir du med?
-Ummm...
-Det blir skoj! Häng på vettja!
-Alltså jag...
-Men hur ska du ha det?
-Okej. Jag följer med.
Fast egentligen vill jag åka hem och lägga mig i soffan, käka chips och somna framför På Spåret eftersom jag är heeelt slut i huvudet efter en lång vecka.

Tillhör du, precis som mig, skaran som har svårt att tacka nej? Här är några av de vanligaste orsakerna till att det kan vara svårt att tacka nej,

• Du vill inte göra någon besviken
• Du vill inte vara tråkmånsen som riskerar att aldrig bli tillfrågad igen
• FOMO (Fear Of Missing Out). Alltså egentligen vill du inte, men tänk om jag missar något legendariskt som folk kommer prata om i evigheter framöver? Och så var du inte där.
• Fast det starkaste skälet till att säga ja istället för nej är att jag så gärna vill betraktas som en schysst och hjälpsam person.

-Ann-Mari? Har du tid att hjälpa mig med den här grejen?
Jag borde verkligen inte. Jag har ju deadline på den där andra saken som måste bli klar och så måste jag hinna gå tidigare för det är min tur att hämta på förskolan...
-Visst!
Hör jag mig själv svara.
Det går kanske går fort? Det är säkert inte så jobbigt?

Och visst bör man hjälpa till när man har möjlighet och kan. Det är inget fel med att tacka ja till saker.
Ibland.
Men det kan också bli väldigt fel om man aldrig lyssnar på sig själv. Inte bara för att man riskerar att kväva sin egen inre röst och bli någon som folk till slut tar för given.
Men också för att man troligtvis skulle mötas av mer tillit och respekt om man sa som man kände och omgivningen kunde lita på att det.

Ett dopp är något jag sällan tackar nej till…
Inte heller denna gång trots skepticismen inför :)

Hur blir man en Nej-sägare?

För mig har det krävts ett nytt sätt att tänka innan jag sakteligen har blivit bättre på att tacka nej. Jag måste fokusera hårdare på prioriteringar och komma ihåg att varje gång jag tackar ja till något, så tackar jag omedvetet nej till något annat. Jag vet av egen erfarenhet att det är så himla lätt att tänka; ja men det kan jag väl?

Men när jag vände på det hela och tänkte på vad jag istället skulle kunna använda den tiden/energin till, då var det plötsligt inte lika självklart att tacka ja längre. Om jag tackar ja nu, vad är det som jag samtidigt tackar nej till? Innebär ett ja att jag samtidigt har tackat nej till extra familjetid eller något annat jag hellre skulle vilja använda mina ändliga resurser till???

För det är ju så. Precis som med allt annat så har även vi människor ändliga resurser av lust och energi. Det gäller att använda dem väl och prioritera.

Att säga nej på ett bra sätt

Ofta när vi tackar ja till något fast vi kanske egentligen inte vill, så görs det av kärlek. Problemet är att långsiktigt så främjar det varken oss själv eller de som står oss nära. Särskilt viktigt är det om man är förälder. Det är inte snällt att aldrig kunna neka sitt barn.

Men det går också att säga nej på ett hänsynsfullt sätt BÅDE gentemot sig själv och den som frågar. Genom att säga nej blir vi goda förebilder istället för offer. För så väl barn som andra vuxna. Ett ja som kommer från hjärtat kan bara komma om vi känner oss lika fria att säga nej. Ett ärligt nej blir ett kärleksfullt svar eftersom det är tydligt. Och tydlighet är extra viktigt att visa gentemot barn som behöver tydliga ramar att förhålla sig till även om ett nej till barn ofta följs av ett varför som bör besvaras med ett genomtänkt därför. För nästan uteslutande finns det ju ett därför som upphov till våra nej.

Jag har ibland (ganska ofta) en tendens att kommunicera på samma sätt med vuxna. När jag väl lyckas tacka nej så vill jag ofta motivera varför. På samma sätt som man gör med barn. Men här tränar jag på att bli bättre på att säga nej utan att motivera varför. Säg bara nej. Av respekt mot mig själv och tydlighet till andra.