ANN-MARI DARJ
Ultrabad: marathon + 8 vinterbad under 22 timmar 💙
Ett dygn.
Tre vänner.
Ett Marathon.
Åtta vinterbad.
Vaknar av mobilen som börjar spela. La jag mig inte alldeles nyss? Mjo. Men den är 2:40 och det är dags för intervall nummer två. Ute är det mörkt och jag hör vinden, men inne under täcket är det varmt.
Efter den här vänden kommer det vara ljust på varje intervall tills den sista svängen om sisådär 18 timmar. Om jag håller ihop hela vägen. Är ödmjuk inför det faktum att jag inte sprungit mycket längre än en mil sen i somras. Marathon-distansen har jag inte sprungit på nästan 3 år… Jaja. Försent att göra något åt det nu. Bara att ta ett varv i taget så får vi se hur länge det går.
Sänglampans sken hjälper mig ur sängen. Väl uppe känns det lite lättare. På med badkläderna under löparkläderna. För varje plagg känns det bara bättre och bättre. Det är som om kroppen automatiskt gör sig redo för uppgiften. Kollar på fusklappen jag lyckligtvis skrev innan jag la mig för ungefär 1.5 h sen. Det står:
Neoprensockar
Handduk
GPS-klocka
Mobil
Underkläder
Litar inte på att min sömndruckna hjärna ska komma ihåg allt av sig själv. Bockar av pryl efter pryl ned i löparryggsäcken. 5 minuter kvar. Tar på löparjackan fast det var lite för varmt första varvet. Hellre lite för varm när jag kliver ned i det kalla vattnet. Kör skobyte och väljer ett par utan dubbar. Det blir en halkig resa. Väl utomhus känns det riktigt bra och när jag får se Virgilijus och Lotta har jag ett stort leende på läpparna. Det här är ju skoj! Varför är inte alla andra här? Extra bra känns det att Virgilijus har med sig en högtalare och lirar musik dygnet igenom 🥳
Efter drygt 2.5 km löpning är det dags för bad. Den gamla avklippta fårfällen ligger kvar där jag lämnade den. Den hinner ändå inte torka, så den får ligga kvar i Surfbukten hela dygnet. Ull är varmt fast det är blött. Lägger av grejerna så att de ska vara lätta att ta på igen. Lotta är snabbast ner i vattnet nästan alla gångerna. Jag är oftast sist i men hyfsat rask att klä på mig.
Vattnet är kallt men det är först några steg ned ned i vattnet som jag känner det. Andas. Kroppen får sakta glida ned i vattnet och jag fortsätter andas lugnt. Kallt. Men hanterbart. Stannar i. När jag har full kontroll är jag redo att kliva upp. Precis när jag kommit upp ur det kalla vattnet är det som kallast. Värst känns det runt vaderna och på fötterna.
Fipplar av fingervantarna för att de inte ska bli blöta. Av med blöta sockor. Ullen värmer lite på fötterna. Torkar med handduken. Av med badkläder och på med ullsport-Bh och ullunderställströja. Ah! Så mycket bättre. På med jacka och vantar, sen fokus nederdel; trosor, tights, strumpor och skor. När allt blött är nedpackat är jag redo att börja springa igen.
Det går fort att ta ett dopp om du tänkt igenom vad du ska göra och har allt redo. Det går också relativt fort att bli varm igen när du börjar springa. Särskilt i gott sällskap! Vi bokstavligen dansade, sjöng och skrattade oss genom natten, dagen och nästföljande kväll ❤️
Vi hade dessutom gott sällskap på nästan alla varv. Andra sköna typer som antingen sprang, badade eller gjorde bådadera med oss.
Lottas bror, Conny, sprang med oss på nummer 3 och blev så inspirerad att han följde med på nummer 4 då han även tog ett bad med oss! Så roligt! Han frågade hur vi hittat varandra. Jag sa, vi hittade varandra i en facebookgrupp för vettiga människor. För de som låter bli att göra sånt här kan ju inte vara riktigt vettiga…
Jag skulle vilja kalla det livsbejakande.
Det snöade och blåste hårdare än vad det gjort på hela dygnet precis innan start på den sista rundan. I mörkret på väg ned till ICA tänkte jag att det bara skulle vara vi tre. Men icke! Totalt var vi 7-8 personer som samlades för att göra sista varvet ihop ❤️
Sällskapet värmde otroligt mycket trots vindbyarna. När vi svängde runt sista kurvan i Surfbukten hade flera medlemmar ur det fantastiska communityt - Vinterbad Östersund slutit upp för att heja på oss.
Längs landgången satt tända facklor och på bryggan brann en eldkorg frenetiskt i den starka vinden. Kalastutorna ven, tomteblossen sprakade och högtalaren spelade Jerusalema. Precis som den spelat inför varje dopp under dagen. Då var det nära till tårarna vill jag lova. Inte ens det kalla vattnet kunde sänka temperaturen i hjärtat som var fyllt av glädje. Tillsammans tog vi dygnets sista kallbad. Prestationen kröntes med varsin guldmedalj i äkta choklad 🏅och en magiskt god kardemummabulle från fantastiska Frejas bageri!
Det blev den perfekta avslutningen på ett väldigt roligt dygn!
Är så glad att Lotta frågade mig och jag kan varmt rekommendera den som är nyfiken att prova på något liknande att bara gört! Till min stora glädje höll även kroppen ihop jättebra.
I nästa inlägg kommer mina fem bästa tips för dig som vill prova på någon variant av ultraintervaller.
Ann-Mari 🌱
Dags för en ny utmaning!
Dags för en ny utmaning!
Hur många kallbad och hur lång löpning blir det på ett dygn?
Oftast kommer jag på mina egna utmaningar. Men om någon frågar så brukar jag inte vara speciellt svårövertalad. Det var jag inte den här gången heller…
Vet du vad ultraintervaller är?
I sitt ursprung går det ut på att springa en mil var tredje timme under lite mindre än ett dygn. Du startar vid midnatt och är klar nästkommande kväll. Körschemat ser ut så här:
00:00
03:00
06:00
09:00
12:00
15:00
18:00
21:00
Allt som allt, 8 mil löpning på 22 timmar-isch och ett sånt globalt event kommer gå av stapeln på lördag.
Ultrainervaller med twist
Jag känner inte Lotta så väl egentligen. Än. Vi har gemensamma bekanta och stött ihop lite här och var. I olika löpsammanhang och vid vinterbad. Kanske är det därför det känns som om jag känner henne sen tidigare? Hon är en sån där som jag vet att jag kommer tycka om. Senast vi träffades utanför den lilla butiken där jag bor, stod vi och snackade en stund. Det visade sig att hon också bor väldigt nära. Några dagar senare kom det en fråga från henne på messenger…
Vill du inte hänga med på ultraintervaller på lördag?
Eeeh… Jag är inte i form för 8 mil löpning just nu. Men en variant kanske? Hon föreslog 2.5 km löpning till Surfbukten + vinterbad + springa 2.5 km hem igen.
Totalt 4 mil + 8 iskalla dopp, om vi lyckas genomföra alla intervallerna.
HUR SKULLE JAG NÅGONSIN KUNNA TACKA NEJ TILL NÅGOT SÅDANT?
Nej, precis.
En annan vinterbadare (som jag bara träffat via facebook än), Virgilijus, bor visst också i krokarna så nu är vi åtminstone ett gäng på tre som tillsammans kommer prova på ultraintervaller med twist om lite drygt två dygn. Gissar att vi kommer känna varandra mycket bättre efter lördag 🥳
Finns det något bättre sätt att lära känna människor än att göra diverse prövningar ihop?
Så hur kommer det att gå?
Ingen aning. Men däri ligger ju hela grejen med att utmana sig själv. Det handlar om att utforska och flytta gränser. Både för vad som är bekvämt och för vad man klarar av.
Jag gjorde i och för sig något liknande i höstas. Då sprang jag backyard-ultra intervaller á 6.7 kilometer + ett kallbad varje timme i fem timmar på ett event för psykisk hälsa. Men nu är vi bara tre stycken som kör och vi ska hålla på i nästan ett dygn. Det blir spännande!
Särskilt ser jag fram emot den första intervallen.
Jag har badat kallt många gånger.
Jag har badat i mörkret många gånger.
Men jag aldrig gjort båda samtidigt. Ser fram emot att pröva.
Gissar att det blir de vid 0:00, 03:00 och 21:00 som kommer att ske i helt mörker.
Bor du i närheten så kom och bada eller heja på oss vet jag.
Körschemat finns här ovanför (lördag alltså) och gissar att vi lär vara i Surfbukten en kvart över varje klockslag.
💙