Bostadslån - så här gör vi

 Villa Saffran, här bor vi.

Villa Saffran, här bor vi.

Att köpa en bostad är för många den största affären som görs i livet och det finns en mängd saker att tänka på. En av dem är ränta, hur ska man tänka kring bunden eller rörlig ränta och hur ska man undvika paniken om räntan stiger.

Bunden eller rörlig ränta

Bankerna gillar generellt sett bunden ränta eftersom de tjänar bäst på den, av samma anledning gillar vi rörlig.

Bunden ränta

Du binder upp lånet på en viss period (till exempel 3 år) och får veta exakt hur mycket du kommer att betala i ränta varje månad under den perioden. Det ger en trygghet att veta att räntan varken kommer att ändras upp eller ner under tiden.

Priset för den tryggheten är tyvärr ofta högt. Om räntenivån ligger kvar eller sjunker under tiden ditt lån är bundet kommer du varje månad att betala mer i ränta än du hade gjort med ett rörligt lån.

Eftersom räntan på ett bundet lån (nästan) alltid ligger högre än för ett rörligt när du tecknar lånet så måste räntan stiga för att din bundna ränta ska vara en bra affär.

Dessutom kan du inte lösa lånet under tiden det är bundet utan att betala en så kallad ränteskillnadsersättning. Du får kort och gott betala in den resterande räntan som banken förväntade sig att få.

Anta att du har ett lån på 2 miljoner till en ränta på 2% bundet på tre år. Men redan efter ett år förändras livet och du vill sälja lägenheten och lösa lånet, då kommer du att få betala ungefär 80 000 kronor i ränteskillnadsersättning för att göra det.

Vet du hur livet kommer att se ut tre år framöver?

Rörlig ränta

Oftast är det vi kallar rörlig ränta ett lån som är bundet på bara tre månader. Historiskt sett har rörlig ränta lönat sig eftersom priset för den bundna tryggheten varit högt. Du kan inte med säkerhet veta om räntan kommer att stiga eller sjunka kommande period, men du kanske kan ana utifrån riksbankens uttalanden.

Om du vill flytta ditt lån till en annan bank eller betala in och lösa det kan du som regel göra det var tredje månad utan kostnad. Som mest behöver du betala en ränteskillnadsersättning på tre månader.

Kontoupplägg

Vi har valt att inte ha gemensam ekonomi, men trots det är kontoupplägget smidigt ordnat. Vi har ett gemensamt konto Huskontot dit vi sätter av en fast summa varje månad, och där inbetalningarna till banken dras med autogiro varje månad.

Den fasta summan har vi räknat fram utifrån vilken ränta vi tycker att vi borde klara av, i vårt fall 6%. Vårt lån ligger på ungefär 1 800 000 kr vilket gör att en ränta på 6% motsvarar att vi ska betala in 4500 kronor per person och månad till Huskontot.

Så länge den verkliga räntan ligger lägre (vilket den gjort hittills) så bygger vi varje månad upp en buffert för husutgifter. Om räntan skulle hamna högre så kommer vi fortfarande att betala in samma summa varje månad, men istället för att bygga buffert skulle summan på kontot minska lite varje månad. Det gör att vi i princip har tryggheten av en bunden ränta trots att vi bara betalar priset för en rörlig.

Eftersom räntan under lång tid legat betydligt lägre än 6% har vi redan byggt upp en tillräckligt stor buffert. Därför gör vi ibland utbetalningar från Huskontot till våra egna enskilda konton för att bufferten inte bara ska öka. När vi behöver ta in hantverkare så betalar vi dem med pengarna på huskontot.

Sammanfattning

Vi gillar rörlig ränta. Om du vill välja bunden, räkna ut något exempel på ränteskillnadsersättning så att du är medveten om den kostnaden. Om ni inte har gemensam ekonomi så är det smidigt att ha ett gemensamt konto dit ni betalar en lika stor fast summa varje månad så att ni får en fast boendekostnad.