Buffert

Idag tänkte jag att vi skulle snacka lite om buffert. De två vanligaste frågorna när det kommer till buffert är,

  1. Vad är en buffert

  2. Hur mycket bör jag ha i buffert?

Vad är en buffert

En buffert är tänkt att fungera som en stötdämpare om något oförutsett inträffar. Det är en summa pengar som inte är låsta på något sätt utan som du kan få tillgång till på en gång. Typiskt bra är att ha din buffert på ett obundet sparkonto med liten sparränta och fria uttag.

Du ska inte investera din buffert på börsen. Eftersom du inte vet när du behöver ta ut pengarna är det bra om de inte varierar upp och ner i värde. Syftet med bufferten är ju egentligen inte att den ska användas utan att finnas där vid behov och däremellan ge dig ro att sova gott om natten.

Om du använder hela eller delar av din buffert så behöver du bygga upp den innan du börjar investera igen.

Därför bör du ha en buffert

I händelse av sjukdom eller arbetslöshet så kommer eventuell ersättning mycket troligt att dröja. Både Försäkringskassan och A-kassan kan ta god tid på sig för handläggning, utredning och beslut. I ett sånt läge är en buffert kanske skillnad på skuldsättning eller inte.

Om du tvingas ta ett lån för att klara löpande utgifter kommer lånet att ha en hög ränta, vilket gör att du får ännu mindre pengar över nästa månad.

Det kan också handla om mindre och plötsliga saker som att du behöver uppsöka en tandläkare, bilen havererar eller så råkar en nära bekant bli sjuk och du behöver ta ledigt och resa iväg med kort varsel.

Jag minns själv exakt när jag lärde mig vikten av att ha en buffert. Vårt kylskåp, som vid tillfället var proppfullt av all mat som mamma hade lagat, sa tack och godnatt en vacker lördag i maj. Anledningen till att det var extra sprängfyllt just den här lördagen var att släkten skulle komma på kalas nästa dag då jag skulle konfirmeras. I mer eller mindre full panik hann vi precis ner på byn för att köpa ett sprillans nytt kylskåp hos den lokala affären innan stängning. Jag minns att jag tänkte, tack och lov att mina föräldrar hade pengar sparade! Den potentiella krisen avvärjdes och söndagen blev en succé.

Anledningarna till att ha en buffert är många och de behöver naturligtvis inte vara förknippade med att något negativt inträffar. Att ha ett buffertspar kan ju också innebära att du inte behöver tacka nej till något spontant.

Hur mycket behöver jag ha i buffert?

Lätt! 63 459 kr.

Frågor på det?
Nä, jag skojar såklart. Det går inte att svara på en sån fråga med en exakt summa innan jag vet mer om vem du är, hur du lever och vad du brukar ha för utgifter.

Många som pratar om buffertspar hävdar att du ska spara 2-3 månadslöner på kontot. Det är ett ganska bra snabbt svar men jag tycker att vi ska utveckla resonemanget. En bättre ände att börja i är att se över sina månadsutgifter.

Ställ dig själv frågan,

Om livet rullar på som det gör idag, hur mycket pengar gör du av med på en månad?

Har du 20 000 kr i totala utgifter på en månad (fasta och rörliga kostnader)? Ja, då skulle jag utan att veta mer kanske dra till med att ungefär 60 000 kronor vore en rimlig buffert.

Men, det beror som sagt fortfarande på vem du är.

Levnadsförhållanden

Lever du ensam? Har du en sambo? Familj med barn? Fritidshus?

Generellt behöver en familj med barn en större buffert. Särskilt om det i familjepaketet ingår hus, bil, husdjur, flera aktiviteter osv. Här kan större utgifter komma väldigt plötsligt och det är alltid bra att ha en reservplan.

Generellt behöver också ensamhushåll en lite större buffert per vuxen än två som är sambos och kan dela på utgifterna samtidigt som de förmodligen har dubbla inkomster.

Flexibilitet

Om du har utgifter på 20 000 kronor i månaden så är det också relevant att veta hur stor del av den summan som du snabbt kan kapa.

Det är enklare att överleva på en buffert om du snabbt kan göra dig av med kostnader för medlemskap, abonnemang, uteluncher, och klädinköp. Boende, el, bredband, försäkringar och mat behöver du oavsett.

Har du en buffert om något oförutsett skulle hända?

Om du svarade Ja eller att du är på väg mot en ihopsparad buffert så är det kanon. Fortsätt så!

Om du svarade Nej kan det vara en god idé att bestämma dig för att bygga upp en buffert. Det gör du enklast genom att lägga undan en liten peng varje månad. Se över dina utgifter och fundera på om det är något du kan avstå ifrån. En liten summa pengar varje månad som du inte rör (om du verkligen inte måste) blir en stor peng med tiden.

Även om majoriteten av svenskarna sparar regelbundet och har en ekonomisk buffert så är det långt ifrån alla som har det. En undersökning gjord av Demoskop i september 2017, visar att för ett av fyra hushåll (24 %) är det en utmaning att betala en oförutsedd utgift på 15 000 kronor.

För 6% procent är det en omöjlighet. 

En annan undersökning gjord av PFM Research 2016 på uppdrag av Länsförsäkringar slår hål på myten om att det enbart är låginkomsttagare som saknar buffert (även om andelen är högre där). I spannet av människor som tjänade mellan 45.001 och 50.000 kronor i månaden är det 17 procent som uppger att de klarar sig maximalt en månad utan inkomst.

Foto 2018-06-16 05 03 18.jpg
Föregående
Föregående

Varför i hela friden göra kurser i privatekonomi?

Nästa
Nästa

NYTT ÅR - NYA MÖJLIGHETER DEL 2: STYRKAN