Buffert

Idag tänkte jag att vi skulle snacka lite om buffert. De två vanligaste frågorna när det kommer till buffert är,

1. Vad är en buffert

2. Hur mycket bör jag ha i buffert?

Vad är en buffert

En buffert är tänkt att fungera som en stötdämpare om något oförutsett inträffar. Det är en summa pengar som inte är låsta på något sätt utan som du kan få tillgång till på en gång. Typiskt bra är att ha din buffert på ett obundet sparkonto med liten sparränta och fria uttag. Vad du inte bör göra är att investera din buffert på börsen. Eftersom bufferten fungerar som en slags egenförsäkring ifall det skiter sig, så ska du inte koppla ihop din buffert med risk. Syftet med bufferten är ju egentligen inte att användas utan att finnas där vid behov och däremellan ge dig ro att sova gott om natten.

Om du använder hela eller delar av din buffert så bör nästa mål vara att bygga upp den igen.

Därför bör du ha en buffert

I händelse av sjukdom eller arbetslöshet så kommer eventuell ersättning mycket troligt inte att trilla in i samband med lönen nästa månad. Både Försäkringskassan och A-kassan kan ta god tid på sig för handläggning, utredning och beslut. I ett sånt läge är en buffert kanske skillnad på skuldsättning eller inte. Om du befinner dig i ett läge där du behöver ta ett privatlån för att klara löpande utgifter så kommer du troligen inte kunna få ett lån med bra ränta heller. Utan säkerhet är risken stor att det blir ett lån med hög ränta som kan kosta många kronor över tid.

Det kan också handla om mindre och plötsliga saker som att du behöver uppsöka en tandläkare, bilen havererar eller så råkar en nära bekant bli sjuk och du behöver ta ledigt och resa iväg med kort varsel.

Jag minns själv exakt när jag lärde mig vikten av att ha en buffert. Vårt kylskåp, som vid tillfället var proppfullt av all mat som mamma hade lagat, sa tack och godnatt en vacker lördag i maj. Anledningen till att det var extra sprängfyllt just den här lördagen var att släkten skulle komma på kalas nästa dag då jag skulle konfirmeras. I mer eller mindre full panik hann vi precis ner på byn för att köpa ett sprillans nytt kylskåp hos den lokala affären innan stängning. Jag minns att jag tänkte, tack och lov att mina föräldrar hade ett buffertspar! Den potentiella krisen avvärjdes och söndagen blev en succé.

Orsakerna till att ha en buffert är många och de behöver naturligtvis inte vara förknippade med att något negativt inträffar. Att ha ett buffertspar kan ju också innebära att du inte behöver tacka nej till något som du gärna vill tacka ja till.

Hur mycket behöver jag ha i buffert?

Lätt! 63 459 kr.

Frågor på det?'
Nä, jag skojar såklart. Det går inte att svara på en sån fråga med ett exakt antal kronor innan jag vet mer om vem du är, hur du lever och vad du brukar ha för utgifter.

Många som pratar om buffertspar hävdar att du ska spara x antal månadslöner, tex ha 2-3 månadslöner på kontot. Det är ett ganska bra snabbt svar men jag tycker att vi ska utveckla resonemanget lite. En bättre ände att börja i är att se över sina månadsutgifter.

Ställ dig själv frågan,

Om livet rullar på som det gör idag, hur mycket pengar gör du av med på en månad?

Har du 20 000 kr i totala utgifter på en månad (fasta och rörliga kostnader)? Ja, då skulle jag utan att veta mer kanske dra till med att ungefär 60 000 kronor vore en rimlig buffert.

Men, det beror som sagt fortfarande på vem du är.

Levnadsförhållanden

Lever du ensam? Har du en sambo? Familj med barn? Fritidshus?

Generellt behöver en familj med barn en större buffert. Särskilt om det i familjepaketet ingår hus, bil, husdjur, flera aktiviteter osv. Här kan större utgifter komma väldigt plötsligt och det är alltid bra att ha en reservplan.

Generellt behöver också ensamhushåll en lite större buffert per vuxen än två som är sambos och kan dela på utgifterna samtidigt som de förmodligen har dubbla inkomster.

Flexibilitet

Om du har utgifter på 20 000 kronor i månaden så är det också relevant att veta hur stor del av den summan som är flexibel och hur stor del som är fasta kostnader. Om vi föreställer oss att du plötsligt blir av med din inkomst så kommer du förmodligen klara dig längre på din buffert om andelen fasta kostnader är liten och du på så sätt kan dra ned på dina rörliga kostnader åtminstone tillfälligt. Har du däremot en hög andel fasta kostnader så är läget ett annat och det kan vara värt att ha lite mer pengar i din buffert.

Har du en buffert om något oförutsett skulle hända?

Om du svarade Ja eller att du är på väg mot en ihopsparad buffert så är det kanon. Fortsätt så!

Om du svarade Nej kan det vara en god idé att bestämma dig för att bygga upp en buffert. Det gör du enklast genom att lägga undan en liten peng varje månad. Se över dina utgifter och fundera på om det är något du kan avstå ifrån. En liten summa pengar varje månad som du inte rör (om du verkligen inte måste) blir en stor peng med tiden.

Även om majoriteten av svenskarna sparar regelbundet och har en ekonomisk buffert så är det långt ifrån alla som har det. En undersökning gjord av Demoskop i september 2017, visar att för ett av fyra hushåll (24 %) är det en utmaning att betala en oförutsedd utgift på 15 000 kronor.

För 6% procent är det en omöjlighet. 

En annan undersökning gjord av PFM Research 2016 på uppdrag av Länsförsäkringar slår hål på myten om att det enbart är låginkomsttagare som saknar buffert (även om andelen är högre där). I spannet av människor som tjänade mellan 45.001 och 50.000 kronor i månaden är det 17 procent som uppger att de klarar sig maximalt en månad utan inkomst.

REKLAM: Hur kan vi hjälpa dig

Vill du lära dig mer om buffertspar och hur du tar kontroll över dina pengar så rekommenderar vi varmt vår onlinekurs i Privatekonomi - Ta kontroll över pengarna.
Kursstart är planerad till början av mars 2019 och du kan läsa mer här.