Investera eller shoppa? Om bra och dåliga köp

-Kolla! Jag har investerat i ett par nya byxor! Säger min vän.
-Ser jättesköna ut. Fina är de också, svarar jag lite funderande.

Kan man verkligen kalla det för att investera om man införskaffar ett par ny byxor, ett par skor eller en jacka?

Kan någon förklara för mig på vilket sätt är det här skulle kunna betraktas som en investering? Eller är det bara så att det låter bättre att säga att man investerar istället för att helt sonika köpa en massa grejer?

Att investera

Att investera har ju nästan blivit något slags modeord. Hållbarhet och investeringar. Men det vore kanske bra att fundera över just begreppet investera en gång till?

För mig är en investering något där jag stoppar in en resurs (tid/pengar) som förväntas ge avkastning längre fram i tiden. Hur ett par nya byxor skulle kunna ge avkastning vet jag inte riktigt. Möjligen om man köper ett par byxor billigt och lyckas sälja dem dyrt då? Eller om en vara har ett samlarvärde och kanske går att kränga till en entusiast längre fram i tiden?

Har läst på ett forum där en del tänker att deras muminmuggar faktiskt är investeringar.
Men att köpa något nytt nu för att ev kunna sälja det dyrt längre fram i tiden kräver långsiktighet, förvaring och att du faktiskt kommer ihåg att du äger och köpt den där muggen för att kunna sälja den dyrt om säg tio år. Sen finns det alltid en risk i att Mumin-muggar inte alls är på modet längre.
Å andra sidan är det sällan de personer jag hör säga att de ska investera i prylar som direkt tänkt sig att sälja dem vidare. Det ska bara handlas för vill-ha-faktorn är hög.

Även om vi kommit fram till de flesta köp inte är investeringar, så finns det ju fortfarande en stor skillnad på vad som är bra och dåliga köp.

Bra köp

För att veta om något är ett bra eller dåligt köp är det ganska nyttigt att använda sig av begreppet kostnad per användning (kpa). Säg att du köper en jacka för 1000 kronor. Den använder du i fem år, cirka 100 dagar om året. Det blir 500 gånger och ditt kpa landar på 2.

Jag köpte en skaljacka i ett tidigare liv för 3000 kronor. Den var nedsatt från 5000 kronor vilket jag inte för mitt liv kunde fatta att en jacka kunde kosta. Hur som helst så var jag superrädd om den (såklart) och den hängde med på alla möjliga upptåg i över tio års tid. Från tidig höst till sen vår och ibland även på sommaren. Jag impregnerade den och tog väl hand om den. En dag fick den åka vidare till en kompis som för tillfället behövde den mer än mig men jag skulle gissa att jag säkert kom ner på 1.5 i kpa. Dyr i inköp? Otroligt. Bra? Fantastisk. Användbar? Mycket. Idag hade jag förmodligen köpt en billigare jacka och vårdat lika ömt vilket hade kunnat genererat ett lägre kpa. Men det allra viktigaste oavsett inköpspris är att man använder grejerna och ger dem kärlek och omvårdnad så att de har de bästa förutsättningarna för att hålla länge.

Ut på fjälltur i min välanvända skaljacka 2009

Ett annat sätt att se på det här med hur mycket saker och ting kostar är att jämföra mot tid istället för pengar vilket vi tidigare skrivit om här.

Innan man köper något är det också bra att tänka på att dina pengar är makt. Det du har i plånboken är ren och skär konsumentmakt. Köper du ogenomtänkta och ohållbara kanske rent av oetiska prylar så kommer utbudet av ohållbart slit och släng samt oetiskt att öka.

Vill man vara en hållbar konsument bör man undersöka hur prylen har tillverkats. Av vad och vem. Hur kommer jag använda den? Kommer jag vara rädd om den, vårda den, laga den eller är det bara slit-o-släng? Vad kommer hända sen? När inte jag längre kan använda den? Går den att återanvända? Återvinna?

Såg någonstans en lista med konsumtionshierarkin nedan som är fiffig att ha i bakhuvudet innan man handlar något.

Använd det du har
Vårda det du har
Laga saker
Låna av varandra
Byt med någon
Gör själv
Köp begagnat
Köp nytt

Dåliga köp

Typiskt när man köper saker man inte behöver. Man har inte gjort sin behovsanalys ordentligt innan.

Extra vanligt är dåliga köp när det är rea/utförsäljning/fyndläge/black friday etc. Man ser Shit vad billigt! istället för behöver jag verkligen den här prylen?
Den här prylen också? Har jag ens plats för den hemma?
Har jag ett verkligt behov av den?
Hur mycket kommer den användas?
Har jag något hemma som kan användas istället för att köpa en ny?

Ett lysande exempel på vår tids sjuka överflöd av prylar och rikedom:
En tidigare kollega fick syn på ett riktigt klipp! En billig kap- och gersåg. En sån ska man ju bara ha, tänkte han och slog såklart till på erbjudandet. För sitt inre såg han till och med ut en plats att förvara den på när han kom hem. I det där tredje skåpet under arbetsbänken hemma i garaget skulle den förvaras. Det var bara den lilla detaljen att när han kom hem och öppnade skåpet så fanns där redan en kap- och gersåg…