Steg 2. Hur vill du leva ditt liv?

Gör en plan

Jag tycker mig vara en modig människa i mycket, men för att vara det så vill jag ha en trygghet i botten.
Tryggheten som en ekonomisk buffert ger är väldigt viktig för mig och hjälper till att lägga fokus på andra saker i livet än ekonomisk stress och oro. Livet kan vara tufft nog utan oron över att inte veta om pengarna räcker till i slutet av månaden eller inte. 

Hur du skulle vilja att din livssituation såg ut?

Föreställ dig hur du vill att din vardag ska se ut. Är det väckarklockan eller solen som väcker dig? Hur ser det ut utanför fönstret? Vilket land befinner du dig i? Vad äter du till frukost och vad ägnar du resten av dagen åt? Är det att arbeta åt dig själv, som anställd eller gör du kanske något helt annat. När du i detalj har visualiserat en hel dag har du ett slutmål att ta dig mot. Men ett mål utan plan blir bara en dröm. Nästa steg blir att skapa en plan för hur du ska ta dig dit.

Planen får gärna vara långsiktig, men om du sätter mål som sträcker sig över många år, sätt även upp delmål. Delmålen hjälper dig att fokusera, se utvecklingen och hålla motivationen uppe.

Bli skuldfri -
med två undantag

Om du har skulder är det första målet att bli skuldfri, med de två undantagen studielån och bostadslån.
Har du dåliga (dyra) skulder så behöver du inte ens fundera på att börja investera ännu, först måste du bli av med de dyra skulderna.

Ta reda på exakt hur stora dina skulder är och vad du betalar i ränta. Börja betala av det dyraste lånet först. Gå med i vårt community för att diskutera med andra hur de gjorde. 

1. CSN-lån

Jag är så oerhört tacksam att jag lever i ett land där jag fått möjlighet att låna pengar att finansiera min utbildning och ha några av de roligaste åren i mitt liv. Tack Sverige! Jag kommer med glädje betala tillbaka varenda krona, men med dagens rekordlåga räntor är det mer ekonomiskt smart att investera pengarna än att så snabbt som möjligt betala av ett förmånligt lån.

En förklaring till varför det är mer ekonomiskt rationellt att inte betala av skulden snabbare än du måste hittar du längst ner i inlägget.

Du ska inte betala av studielånet så fort som möjligt baserat på att det känns bra. Sätt dig istället ned och räkna på saken. Ta reda på fakta innan du beslutar dig för vilken strategi som är är mest lönsam för dig.

2. Bostadslån

Det här kan vara lite trixigare än CSN, för det är inte helt solklart hur du bör tänka eftersom det beror på belåningsgrad och räntenivå. Om man lånat mer än 85 % av bostadens värde och kanske sitter på ett dyrt topplån så är sannolikheten stor att det är värt att lägga krutet på att betala av det först. Det beror på vilken ränta man har jämfört med vad man tror sig få för avkastning på investerat kapital. Att återbetala lån med hög ränta är dock alltid ett säkrare alternativ eftersom det garanterar en lägre månadsavgift, medan investeringar alltid är förknippade med en risk.

När det gäller enbart grundlån med låg ränta så kan man tänka lika som med CSN-exemplet ovan. Tror du att du får mer avkastning på investerat kapital så kan det absolut löna sig att inte betala av bostadslånet snabbare än nödvändigt. Men att inte betala av grundlånet innefattar ju också en räntespekulation om man inte har bunden ränta. Mer om bostadslån kan du läsa i inlägget om bostadslån - så här gör vi.

Bufferten - Grundbulten för ekonomisk trygghet

I samband med att du jobbar för att bli skuldfri bör du också bygga en ekonomisk buffert. Om du har dåliga skulder var det kanske en oväntad utgift som gjorde att du tog lånet från första början. En ekonomisk buffert är en klumpsumma pengar som går att få fram med kort varsel. Det vill säga, den är inte investerad i värdepapper som fonder, aktier eller låst på annat sätt. Den växer i princip inget och den nallas inte ifrån. Den bara finns där på kontot när du behöver den. 

Jag rekommenderar verkligen att ha en bra buffert i grunden.
Saknar du en buffert men är skuldfri i övrigt (förutom undantagen ovan), så gör bufferten till ditt första sparmål, eventuellt samtidigt som du gör dina första investeringar.

Hur mycket pengar du bör ha i buffert varierar från person till person och vilka omkostnader du vanligtvis har. Men grovt sett kan 1-3 månadslöner vara rimligt beroende på hur du bor, vad du arbetar med, om du har barn och så vidare.

Exempel
Sofia har precis slutat plugga och ska ut i arbetslivet. 
Hon har enbart CSN-lån och ska flytta in i en hyresrätt.
Steg ett i den nya ekonomin blir att spara ihop en buffert och Sofia har tänkt sig att spara ungefär 500 kr/månad till en början. Eftersom Sofia också blivit nyfiken på investeringar, så skulle hon gärna vilja börja med det samtidigt. Hur ska hon göra?

Jag tycker att Sofia ska börja investera 100 kr per månad och spara 400 kr per månad till en buffert. Att börja i liten skala med investeringarna samtidigt som hon bygger buffert gör att hon börjar lära sig mer om investeringar direkt. Det är viktigt att komma igång med att investera så fort som möjligt. Både för att komma över den mentala spärren att det skulle vara svårt och för att tid är en viktig faktor. När bufferten är stor nog och privatekonomin blivit mer balanserad kan Sofia enkelt öka sitt redan påbörjade månadssparande i investeringar. 

Avslutningsvis, om du både är skuldfri (med undantagen ovan) och har en ekonomisk buffert på plats, kan du mer fritt skissa upp en plan över hur du skulle vilja att din ekonomiska situation såg ut. 

Exempel på ekonomiska drömmar att sikta mot

• Lisa skulle vilja jobba 75 % istället för 100% för att kunna ägna sig mer åt sin hobby - vågsurfing. Mål: Gå ned i arbetstid.

• Kalle tycker att det är jobbigt att en oförutsedd utgift på 5000 kr innebär att han måste ta lån från föräldrar, vänner eller i värsta fall ett banklån om tvättmaskinen skulle gå sönder. Mål: Bygga en ekonomisk buffert

• Ann-Mari tycker att för all del att jobbet är spännande, men det är bra mycket roligare att jobba när man inte behöver pengarna. Hon vet att hon kan säga upp sig när som helst utan att känna någon oro över att få en ny anställning omedelbart. Mål: Ekonomiskt oberoende

• Kim vill köpa en ny vattenskoter som kostar en hiskelig massa pengar. Mål: Kim borde fundera över begreppet livsnöjdhet och läsa inlägget om shopping innan hen gör en dålig affär.

Räkneexempel CSN

Juan funderar på om han ska betala tillbaka studielånet snabbt eller långsamt. Han hör att börsen långsiktigt bör kunna ge honom en avkastning på 8 % per år och ser att CSN kräver mindre än 1 % i ränta per år. Mellanskillnaden på 7 % skulle i så fall vara ren förtjänst för Juan och han bestämmer sig därmed att inte betala av sitt CSN-lån i förtid utan investera pengarna istället för att amortera.

Om Juan har 200 000 i studieskuld betyder det att han betalar cirka 2000 kronor i ränta per år. Om han amorterade 20 000 per år för att bli av med studieskulden så snabbt som möjligt skulle han efter ett år ha fått ner skulden till 180 000 kronor och sänkt räntekostnaden till 1800 kronor istället för 2000 kronor. 

Om Juan istället investerade 20 000 kronor på börsen och fick (i snitt) 8 % avkastning skulle han ha 21 600 kronor vid årets slut, 1600 kronor mer än vid årets början.

Även om vi drar bort de 200 kronor i ränta som betalar Juan ha 1400 mer på kontot vid årets slut om han investerade pengarna istället för att amortera på lånet.    

Är du redo för steg 3? Läs här!