Ekonomiskt fri - Receptet

Rikedom. För mig.

I trestegsserien förklarade vi hur du enkelt kan räkna ut hur mycket pengar du behöver för att vara ekonomiskt fri. Hur stort kapital som behövs för att avkastningen ska räcka för att täcka dina utgifter under resten av livet.

Om du vet hur stora dina årsutgifter är och multiplicerar den summan med 25 vet du hur mycket kapital du behöver ha investerat för att kunna kalla dig ekonomiskt fri.

Ekonomiskt fri = Summan av dina månadsutgifter * 12 / 0.04

Exempel:
Säg att du behöver 15 000 kr per månad att leva för.

15 000 * 12 / 0.04 = 4 500 000 kronor

I det här inlägget tänkte jag förklara lite mer ingående varför den här summan med hjälp av den så kallade 4%-regeln.

Vad är 4%-regeln?

Förenklat kan man säga att om dina årliga utgifter är mindre än 4% av ditt investerade kapital så är sannolikheten mycket hög att du ska kunna leva på avkastningen resten av ditt liv. I goda såväl som dåliga tider. Sannolikheten är också hög för att ditt kapital kommer att förbli intakt till nästa generation som kommer att kunna fortsätta plocka ut 4 % årligen.

Uträkningen grundar sig på amerikansk statistik och simuleringar av historisk data vilket summeras i ett antagande om att börsen bör kunna ge 7-8% avkastning årligen (inklusive aktieutdelningar) över tid. Om inflationen skulle ligga på 3 % (målet är 2%) så finns det ändå 4% avkastning kvar att leva på och summan blir därmed också inflationsjusterad. På Onkel Toms blogg kan man läsa ett jättebra och informativt simuleringar gjorda på svensk börsdata.

Inflation och börsras

Men den senaste veckans turbulens visar också tydligt hur börsen kortsiktigt går både upp och ned. Även om den över tid har gått upp, så har uppgångar varvats med kriser där börsen tappat rejält i värde. Att bli ekonomiskt fri och leva på avkastningen beror alltså mycket på timing. Kliver man ur ekorrhjulet alldeles innan nästa börsras kanske aktieportföljen plötsligt tappat halva sitt värde och ett uttag på 4% motsvarar plötsligt 8%…

Fast jag tror att om man är medveten om detta och har ekonomisk frihet som sitt mål, så är man också väldigt medveten om sina utgifter och van att spara pengar. Så i händelse av finanskris är man nog inte främmande för att se över sina utgifter och minska uttagen. Kanske jobba extra en tid och öka på inkomsterna temporärt. Att välja att leva enbart på 4%-regeln resten av livet utgår ju från tesen att det inte kommer in några fler inkomster, vilket i alla fall jag förutsätter att det kommer att göra. Min dröm har aldrig varit att sluta jobba, det kommer jag förmodligen aldrig att göra, men jag vill gärna äga min egen tid och i större utsträckning själv bestämma när jag vill arbeta och med vad.

Etik och moral

4%-regeln utgår från amerikansk statistik men jag lever i Sverige. Förutom att den ekonomiska tillväxten skiljer sig länderna emellan så finns det andra fantastiska aspekter med att bo i Sverige. Till exempel den allmänna välfärden med fri sjukvård, skola och än så länge; ett pensionssystem. Jag personligen vågar inte lita på att något pensionssystem kommer att försörja mig helt i framtiden, men som det är utformat idag så kan pensionssystemet genom premie-, inkomst- och tjänstepension ge ett extra tillskott i kassan från 55 års ålder. Detta skulle kunna bli en extra guldkant i tillvaron eller sänka behovet av hur mycket pengar jag behöver ta ut från pengamaskinen årligen.

Kanske tycker du att det här är att utnyttja systemet som byggs upp av de som jobbar och betalar skatt? Ja. Alla kan inte göra så här. Det skulle inte funka. Men jag tror att långt ifrån alla varken kan eller vill lägga om sitt liv efter 4%-regeln i jakten på ekonomisk frihet. Det känns ärligt talat som ett mindre problem.

Men min ursprungsplan är ju, som jag nämnt ovan, inte att sluta jobba helt, dvs jag kommer inte sluta betala inkomst. Drömmen är helt enkelt att inte vara anställd längre vilket kanske genererar lägre skatteintäkter än heltid på ett välavlönat kneg men sen tillkommer ytterligare skatt på kapitalet vilket delfinansierar välfärden. Så även om det här är punkten som kanske skaver mest i valet att försöka bli ekonomiskt fri så känns det inte som om jag gör något fel.
Bara eljest.

Drömmen om frihet. Tid istället för prylar <3

Hur många timmar kostade soffan?

2005 köpte jag en ny "skinn"soffa från IKEA för 7000 kr. Jag tyckte själv att den var grymt snygg och vårdade den med något slags läderbalsam i regelbundna intervall.

IKEA körde hem den till mig och jag betalade via det omständiga alternativet bankväxel.

Tyvärr var den mest bara snygg, gjord för att pysa ner i med lågt ryggstöd och breda kuddar var den aldrig riktigt skön eller praktisk. På sommaren klibbade man fast i den och på vintern var den kylig.

Min ungkarslya är som tagen ur MIO-katalogen på bordet.

När vi fyra flyttar senare skulle packa ihop det vi hade i Sthlm och bege oss mot Östersund sålde vi den för tusenlappen.

Men istället för att räkna på vad soffan kostade i pengar tycker jag det är mer intressant att räkna på vad den kostade mig i tid. Tid är den mest rättvist fördelade resursen eftersom vi inte kan köpa mer. Pengarna jag betalade med hade jag skrapat ihop som truckförare i Borlänge till en lön om 98 kr i timmen, brutto.

Med en kommunalskatt på 35 % i Falun blev det cirka 64 kronor kvar efter skatt för varje timme jag packat och lyft lådor.

Så hur många timmar behövde jag jobba för att kunna köpa just den där soffan som vid tillfället var en stor kostnad för mig?

7000 / 64 = 109 timmar.

Det är drygt 2.5 veckas heltidsarbete.

Sett i det perspektivet känns soffan plötsligt väldigt dyr. Hade jag inte hellre köpt en begagnad (potentiellt skönare) soffa och gjort någonting annat istället för att jobba?

Det betyder inte att jag tycker att alla stora köp är ovärda i tid. Strax innan jag köpte soffan köpte jag till exempel en projektor för 14 000 kronor. Kanske inte det nödvändigaste inköpet i livet men jag har använt den till massvis av filmtittande, valvakor, spelande och som anledning att första gången bjuda hem Ann-Mari på dejt. En projektor som jag varit väldigt nöjd med trots att det tog mig över en månads heltidsarbete att jobba ihop den.

Men när du står inför ett köp, fundera istället för kostnaden på om köpet är värt din tid, en del av ditt liv.

Räkna ut din nettolön per timme genom att helt enkelt ta summan som trillar in på kontot delat med antalet timmmar du jobbar en månad.

Exempel: 20 000 / 160 = 125 kronor per timme.

Sett med den lönen kostar till exempel en begagnad Volvo V60 för 160 000 kr precis 8 månaders heltidsarbete.

Diskutera med andra

Om du vill diskutera med andra hur vi värderar tid, surfa till vår diskussionsida och läs mer.

Steg 1 Mot att äga din egen tid. För alltid.

Våga prata pengar

Dags att ta tjuren i hornen och granska din egen privatekonomi. Alldeles för många människor lever som strutsar med huvudet i sanden. Få känner sig bekväma med att prata ekonomi och i synnerhet den egna privatekonomin ens med nära och kära? Varför är det så? Varför detta tabu?

Något som påverkar våra liv i så stor utsträckning som ekonomi borde vi såklart också kunna diskutera och hjälpa varandra med. Utan skam och pinsamheter. Står man i skuld är steg ett att inse och erkänna det för sig själv, men att sen också ha modet att våga ta hjälp för att bryta en ofta ond spiral.

Inkomster

Till en början, hur mycket pengar kommer in varje månad? 
Denna post är enkel att besvara för de flesta. Ofta en lön. Men finns det andra inkomster? Sidouppdrag, extrajobb, bidrag, passiva inkomster från tex hyresintäkter? Lista allt du kan komma på.

Utgifter

Sen kommer vi till den (ofta) lite svårare delen. 
Vad spenderas pengarna på?
Börja med att ta reda på dina fasta utgifter som bostad, el, mobil, gymkort, försäkringar och så vidare. De fasta utgifterna är de som tickar på likadant oavsett om du skulle resa bort några månader eller inte.

I det här läget är det inte så viktigt att det blir exakt rätt. Hittar du inte alla fakturor, gör en rimlig uppskattning istället. Det är bättre att det blir ungefär rätt än att det inte blir av alls.

När det gäller rörliga utgifter så kan du titta tillbaka i den senaste månadens kontoutdrag och betalningar och uppskatta ungefär hur mycket du lägger inom olika områden tex mat, nöjen, kläder, resor, fritidsintressen.

Det enklaste är att du loggar in i din bank-app som säkert redan har den här funktionaliteten att kategorisera upp dina utgifter. Annars kan du ladda ner den fristående appen Tink som också gör samma sak (så slipper du summera själv).

Summa

Därefter summerar du ihop inkomsterna på plussidan och drar ifrån summan av utgifterna som står på minussidan. Totalen du får fram är förhoppningsvis större än noll och står i så fall för ditt ekonomiska överskott varje månad. Om summan är negativ så innebär det att du går back och du bör ta tag i situationen så fort som möjligt för att bryta trenden.

Summa = Inkomster - Utgifter

Oavsett vilken dröm eller plan du har för framtiden så handlar väldigt mycket om den här summan och om hur du ska få den att öka.
Ann-Mari och Kristoffer som skriver här på eljest.se har som delmål att bli ekonomiskt fria inom en överskådlig framtid. Säg, iaf inom 10 år? Låter det vansinnigt? Låt oss förklara.

Ekonomisk frihet

Föreställ dig att du varje månad får en viss summa pengar utan att behöva arbeta för den (passiva inkomster*) som är större än vad du gör av med varje månad. Då är du per definition ekonomiskt fri. 

Ekonomisk frihet betyder inte att du kan spendera obegränsat, det betyder att du inte behöver arbeta för pengarna.

Hur mycket pengar krävs det?

Nu när du just räknat ut hur mycket pengar du gör av med på en månad, kan du räkna fram hur stort kapital du skulle behöva. I andra ord, hur mycket pengar du skulle behöva ha investerade för att generera en passiv inkomst stor nog för att täcka dina utgifter.

Börja med att multiplicera dina månadsutgifter med 12 för att få fram hur mycket pengar du gör av med på ett år. Sen tar du den summan och multiplicerar den med 25. Det du fått fram nu är den summa pengar som skulle behövas för du ska kunna leva på den resten av ditt liv UTAN att pengarna någonsin tar slut. 

Ekonomiskt fri = månadsutgifter * 12 * 25

Exempel:
Säg att du behöver 15 000 kr månad att leva för.

15 000 * 12 * 25 = 4 500 000

Du skulle behöva 4 500 000 kronor för att utan att lyfta ett finger kunna plocka ut 15 000 kronor efter skatt i månaden i passiv inkomst. Mycket pengar absolut. Men ändå inte en helt oöverskådlig summa pengar. 

Hur får jag ihop en stor summa pengar?

Det enda sättet att bli rik är att spendera klart mycket mindre pengar än du tjänar ihop. Detta är gäller oavsett hur mycket eller lite pengar du tjänar. De enda faktorerna som finns att jobba med är dina inkomster och dina utgifter. Det går självklart både att öka inkomsterna och minska utgifterna och helst båda två för snabbast effekt.

Faktum är att om du skulle lyckas spara (och investera) 50 % av din lön efter skatt så skulle det vara möjligt för dig att dra dig tillbaka och pensionera dig efter 17 år. Om du lyckas öka kvoten till 65 % så skulle din totala karriär bara vara 10.7 år innan du var ekonomiskt fri. Har du redan en startsumma sparad så går det ännu snabbare.

Fokusera på utgifterna

Sparkvoter på 50 % och 65 % kan ju låta som löjligt mycket, men det får en att fundera eller hur? Särskilt på utgifterna och i förlängningen kanske på hela ens livsstil. 

Några enkla tips på hur man skulle kunna minska utgifterna är att bo nära jobbet, cykla så mycket som möjligt, inte låna pengar för att köpa bil (särskilt inte någon dyr) eller för andra nöjen. Läs gärna det här inlägget som innehåller lite bra frågor du bör ställa dig innan du köper något. 

Prioritera livskvalitét på andra sätt än genom konsumtion.
Vi gillar att vara ute i naturen. Därför har vi valt att bo i en stad där häftig natur finns nära och det är lätt att komma ut både på sommaren och vintern med våra två barn. För mig är det cirka 10 minuter cykel, knappt 20 minuter löpning eller drygt 30 minuters promenad till jobbet. Men bara 10-15 minuters löprunda hemifrån så kan jag mötas av den här utsikten. 

Nästa inlägg i serien handlar om att du ska sätta upp dina personliga ekonomiska mål.

*Passiva inkomster = Man behöver jobba minimalt/inte alls för att få dem. Tex hyresintäkter, aktieutdelningar etc.

 

Steg 2. Hur vill du leva ditt liv?

Gör en plan

Jag tycker mig vara en modig människa i mycket, men för att vara det så vill jag ha en trygghet i botten.
Tryggheten som en ekonomisk buffert ger är väldigt viktig för mig och hjälper till att lägga fokus på andra saker i livet än ekonomisk stress och oro. Livet kan vara tufft nog utan oron över att inte veta om pengarna räcker till i slutet av månaden eller inte. 

Hur du skulle vilja att din livssituation såg ut?

Föreställ dig hur du vill att din vardag ska se ut. Är det väckarklockan eller solen som väcker dig? Hur ser det ut utanför fönstret? Vilket land befinner du dig i? Vad äter du till frukost och vad ägnar du resten av dagen åt? Är det att arbeta åt dig själv, som anställd eller gör du kanske något helt annat. När du i detalj har visualiserat en hel dag har du ett slutmål att ta dig mot. Men ett mål utan plan blir bara en dröm. Nästa steg blir att skapa en plan för hur du ska ta dig dit.

Planen får gärna vara långsiktig, men om du sätter mål som sträcker sig över många år, sätt även upp delmål. Delmålen hjälper dig att fokusera, se utvecklingen och hålla motivationen uppe.

Bli skuldfri -
med två undantag

Om du har skulder är det första målet att bli skuldfri, med de två undantagen studielån och bostadslån.
Har du dåliga (dyra) skulder så behöver du inte ens fundera på att börja investera ännu, först måste du bli av med de dyra skulderna.

Ta reda på exakt hur stora dina skulder är och vad du betalar i ränta. Börja betala av det dyraste lånet först. Gå med i vårt community för att diskutera med andra hur de gjorde. 

1. CSN-lån

Jag är så oerhört tacksam att jag lever i ett land där jag fått möjlighet att låna pengar att finansiera min utbildning och ha några av de roligaste åren i mitt liv. Tack Sverige! Jag kommer med glädje betala tillbaka varenda krona, men med dagens rekordlåga räntor är det mer ekonomiskt smart att investera pengarna än att så snabbt som möjligt betala av ett förmånligt lån.

En förklaring till varför det är mer ekonomiskt rationellt att inte betala av skulden snabbare än du måste hittar du längst ner i inlägget.

Du ska inte betala av studielånet så fort som möjligt baserat på att det känns bra. Sätt dig istället ned och räkna på saken. Ta reda på fakta innan du beslutar dig för vilken strategi som är är mest lönsam för dig.

2. Bostadslån

Det här kan vara lite trixigare än CSN, för det är inte helt solklart hur du bör tänka eftersom det beror på belåningsgrad och räntenivå. Om man lånat mer än 85 % av bostadens värde och kanske sitter på ett dyrt topplån så är sannolikheten stor att det är värt att lägga krutet på att betala av det först. Det beror på vilken ränta man har jämfört med vad man tror sig få för avkastning på investerat kapital. Att återbetala lån med hög ränta är dock alltid ett säkrare alternativ eftersom det garanterar en lägre månadsavgift, medan investeringar alltid är förknippade med en risk.

När det gäller enbart grundlån med låg ränta så kan man tänka lika som med CSN-exemplet ovan. Tror du att du får mer avkastning på investerat kapital så kan det absolut löna sig att inte betala av bostadslånet snabbare än nödvändigt. Men att inte betala av grundlånet innefattar ju också en räntespekulation om man inte har bunden ränta. Mer om bostadslån kan du läsa i inlägget om bostadslån - så här gör vi.

Bufferten - Grundbulten för ekonomisk trygghet

I samband med att du jobbar för att bli skuldfri bör du också bygga en ekonomisk buffert. Om du har dåliga skulder var det kanske en oväntad utgift som gjorde att du tog lånet från första början. En ekonomisk buffert är en klumpsumma pengar som går att få fram med kort varsel. Det vill säga, den är inte investerad i värdepapper som fonder, aktier eller låst på annat sätt. Den växer i princip inget och den nallas inte ifrån. Den bara finns där på kontot när du behöver den. 

Jag rekommenderar verkligen att ha en bra buffert i grunden.
Saknar du en buffert men är skuldfri i övrigt (förutom undantagen ovan), så gör bufferten till ditt första sparmål, eventuellt samtidigt som du gör dina första investeringar.

Hur mycket pengar du bör ha i buffert varierar från person till person och vilka omkostnader du vanligtvis har. Men grovt sett kan 1-3 månadslöner vara rimligt beroende på hur du bor, vad du arbetar med, om du har barn och så vidare.

Exempel
Sofia har precis slutat plugga och ska ut i arbetslivet. 
Hon har enbart CSN-lån och ska flytta in i en hyresrätt.
Steg ett i den nya ekonomin blir att spara ihop en buffert och Sofia har tänkt sig att spara ungefär 500 kr/månad till en början. Eftersom Sofia också blivit nyfiken på investeringar, så skulle hon gärna vilja börja med det samtidigt. Hur ska hon göra?

Jag tycker att Sofia ska börja investera 100 kr per månad och spara 400 kr per månad till en buffert. Att börja i liten skala med investeringarna samtidigt som hon bygger buffert gör att hon börjar lära sig mer om investeringar direkt. Det är viktigt att komma igång med att investera så fort som möjligt. Både för att komma över den mentala spärren att det skulle vara svårt och för att tid är en viktig faktor. När bufferten är stor nog och privatekonomin blivit mer balanserad kan Sofia enkelt öka sitt redan påbörjade månadssparande i investeringar. 

Avslutningsvis, om du både är skuldfri (med undantagen ovan) och har en ekonomisk buffert på plats, kan du mer fritt skissa upp en plan över hur du skulle vilja att din ekonomiska situation såg ut. 

Exempel på ekonomiska drömmar att sikta mot

• Lisa skulle vilja jobba 75 % istället för 100% för att kunna ägna sig mer åt sin hobby - vågsurfing. Mål: Gå ned i arbetstid.

• Kalle tycker att det är jobbigt att en oförutsedd utgift på 5000 kr innebär att han måste ta lån från föräldrar, vänner eller i värsta fall ett banklån om tvättmaskinen skulle gå sönder. Mål: Bygga en ekonomisk buffert

• Ann-Mari tycker att för all del att jobbet är spännande, men det är bra mycket roligare att jobba när man inte behöver pengarna. Hon vet att hon kan säga upp sig när som helst utan att känna någon oro över att få en ny anställning omedelbart. Mål: Ekonomiskt oberoende

• Kim vill köpa en ny vattenskoter som kostar en hiskelig massa pengar. Mål: Kim borde fundera över begreppet livsnöjdhet och läsa inlägget om shopping innan hen gör en dålig affär.

Räkneexempel CSN

Juan funderar på om han ska betala tillbaka studielånet snabbt eller långsamt. Han hör att börsen långsiktigt bör kunna ge honom en avkastning på 8 % per år och ser att CSN kräver mindre än 1 % i ränta per år. Mellanskillnaden på 7 % skulle i så fall vara ren förtjänst för Juan och han bestämmer sig därmed att inte betala av sitt CSN-lån i förtid utan investera pengarna istället för att amortera.

Om Juan har 200 000 i studieskuld betyder det att han betalar cirka 2000 kronor i ränta per år. Om han amorterade 20 000 per år för att bli av med studieskulden så snabbt som möjligt skulle han efter ett år ha fått ner skulden till 180 000 kronor och sänkt räntekostnaden till 1800 kronor istället för 2000 kronor. 

Om Juan istället investerade 20 000 kronor på börsen och fick (i snitt) 8 % avkastning skulle han ha 21 600 kronor vid årets slut, 1600 kronor mer än vid årets början.

Även om vi drar bort de 200 kronor i ränta som betalar Juan ha 1400 mer på kontot vid årets slut om han investerade pengarna istället för att amortera på lånet.    

Är du redo för steg 3? Läs här!