5 tips till dig som ska köra ultraintervaller

1. Sällskap!

Nästan allt blir roligare och lättare i sällskap. Att veta att du inte är ensam gör större skillnad än du tror. Om någon möter eller väntar på dig mitt i natten får du extra stor motivation att ta dig iväg fast sängen lockar. Dessutom är delad upplevelse glädje i kvadrat.

Orkar dina vänner/familj inte springa alla intervaller med dig? Säg att det går utmärkt att hänga på bara en vända eller ett par vändor. Bara ett litet heja längs vägen lyfter en otroligt mycket och är så värdefullt för den som nöter på! Kanske kan du göra upp ett schema så du alltid får sällskap.

2. Musik!

Musik gör i princip allt lättare. Skratta, dansa och sjung med. Välj exempelvis gamla klassiker (gärna låtar som du älskade förr men som kanske inte åldrats så väl) varvat med en egen theme song. Det är lite extra vikt att släpa på en bärbar högtalare men SÅ VÄRT!

3. Preppa
(den förberedde överlever)

Tänk igenom alla moment i förväg. Vad behöver du? Kolla väderprognos (glöm inte vinden!). Plocka fram kläder, ombyten och skor. Kanske behövs mer än ett par för att kunna variera? Det är onödigt att ödsla värdefull vilotid på att leta saker.

Tänk också igenom hur vilan blir mest effektiv.

Så här såg vilan ut för mig på ultrabadsintervallerna:
Av med löparkläder och häng upp på element.
På med torrt ombyte.
Häng upp blöta badkläder och handduk.
Fyll på med näring och stretcha. Jag gjorde båda typ samtidigt. Tyckte det var viktigt att stretcha för att inte bli stel mellan vändorna och näringen ville jag helst äta så snabbt som möjligt för att hinna tillgodogöra mig den i så god tid som möjligt inför nästa varv.

4. Näring

Skissa en näringsplan. Det låter mer avancerat än vad det behöver vara. Visst kan du räkna på energiåtgång osv om du vill, men det räcker långt att förbereda något du tycker om som står redo efter varje varv. Jag hade förberett med snacks, smoothie, mackor och en matlåda.

Min plan i lördags såg ut så här:

00:00 - Smoothie och liten macka

03:00 - Smoothie och liten macka

06:00 - Första frukost: Äggröra och sista smoothien

09:00 - Andra frukost: Yoghurt och frukt

12:00 - Lunch: matlåda

15:00 - Mellanmål: fika

18:00 - Pizza

21:00 - Mer pizza och vad jag ville typ 😋

Tyckte planen funkade mycket bra. Särskilt nöjd med att det bara var att hälla upp färdig smoothie och ta en förberedd macka ur kylen på natten. Det är extra viktigt att vara noga med näringen redan från början av en lång utmaning. Ofta blir det svårare att äta ju längre dagen går så om du slarvar redan från början kan det bli riktigt jobbigt sen.

5. Mental träning

Att springa ultraintervaller hjälper kroppen att vänja sig med långvarigt arbete. Att nöta. Men det handlar kanske ännu mer om att vänja knoppen vid långvarigt arbete. Att orka mentalt. Att fortsätta tjura på fast det är betydligt mer lockande att stanna. Att träna sig på att hitta motivationen för att fortsätta.

Mitt bästa sätt att hantera långa och stora utmaningar är att bryta upp dem i delmål. Gärna delmål som jag känner igen. Säg att jag ska springa ett marathon… Då delar jag mentalt upp sträckan i tex 3 stycken 14-kilometare eller sju stycken 6-kilometerare. Välj en sträcka som du ofta tränar och är van vid.

Efter varje 6-kilometare nollställer jag hjärnan och börjar en ny runda. Bara en sexa till. När sex kilometer känns för långt så kanske jag tar en kilometer i taget. Bara en kilometer till. Och sen en till. Om även det blir för jobbigt kan jag istället se ut mål i terrängen. Uppför den här backen bara. Förbi trädet där borta... Använd hjärnan för att hjälpa kroppen.

(Obs! Känner du av en skada eller får smärta på en specifik punkt - sluta. Det är inte värt det att riskera en långvarig skada med troligt uppehåll från löpning som följd. Bättre att ta omtag och försöka på nytt vid annat tillfälle).

*Ultraintervaller är vanligtvis att springa 10 km var tredje timme under ett dygn, totalt 8 mil. Men du kan såklart hitta på och köra din egen variant. Kanske springa en timme var tredje timme, eller springa 5 km var tredje timme etc. Det brukar gå globala event ett par gånger om året om du vill köra samtidigt som andra.

Stort lycka till!

Ann-Mari 🌱

Ultrabad: marathon + 8 vinterbad under 22 timmar 💙

Vaknar av mobilen som börjar spela. La jag mig inte alldeles nyss? Mjo. Men den är 2:40 och det är dags för intervall nummer två. Ute är det mörkt och jag hör vinden, men inne under täcket är det varmt.

Efter den här vänden kommer det vara ljust på varje intervall tills den sista svängen om sisådär 18 timmar. Om jag håller ihop hela vägen. Är ödmjuk inför det faktum att jag inte sprungit mycket längre än en mil sen i somras. Marathon-distansen har jag inte sprungit på nästan 3 år… Jaja. Försent att göra något åt det nu. Bara att ta ett varv i taget så får vi se hur länge det går.

Sänglampans sken hjälper mig ur sängen. Väl uppe känns det lite lättare. På med badkläderna under löparkläderna. För varje plagg känns det bara bättre och bättre. Det är som om kroppen automatiskt gör sig redo för uppgiften. Kollar på fusklappen jag lyckligtvis skrev innan jag la mig för ungefär 1.5 h sen. Det står:

• Neoprensockar

• Handduk

• GPS-klocka

• Mobil

• Underkläder

Litar inte på att min sömndruckna hjärna ska komma ihåg allt av sig själv. Bockar av pryl efter pryl ned i löparryggsäcken. 5 minuter kvar. Tar på löparjackan fast det var lite för varmt första varvet. Hellre lite för varm när jag kliver ned i det kalla vattnet. Kör skobyte och väljer ett par utan dubbar. Det blir en halkig resa. Väl utomhus känns det riktigt bra och när jag får se Virgilijus och Lotta har jag ett stort leende på läpparna. Det här är ju skoj! Varför är inte alla andra här? Extra bra känns det att Virgilijus har med sig en högtalare och lirar musik dygnet igenom 🥳

Efter drygt 2.5 km löpning är det dags för bad. Den gamla avklippta fårfällen ligger kvar där jag lämnade den. Den hinner ändå inte torka, så den får ligga kvar i Surfbukten hela dygnet. Ull är varmt fast det är blött. Lägger av grejerna så att de ska vara lätta att ta på igen. Lotta är snabbast ner i vattnet nästan alla gångerna. Jag är oftast sist i men hyfsat rask att klä på mig.

Vattnet är kallt men det är först några steg ned ned i vattnet som jag känner det. Andas. Kroppen får sakta glida ned i vattnet och jag fortsätter andas lugnt. Kallt. Men hanterbart. Stannar i. När jag har full kontroll är jag redo att kliva upp. Precis när jag kommit upp ur det kalla vattnet är det som kallast. Värst känns det runt vaderna och på fötterna.

Fipplar av fingervantarna för att de inte ska bli blöta. Av med blöta sockor. Ullen värmer lite på fötterna. Torkar med handduken. Av med badkläder och på med ullsport-Bh och ullunderställströja. Ah! Så mycket bättre. På med jacka och vantar, sen fokus nederdel; trosor, tights, strumpor och skor. När allt blött är nedpackat är jag redo att börja springa igen.

Det går fort att ta ett dopp om du tänkt igenom vad du ska göra och har allt redo. Det går också relativt fort att bli varm igen när du börjar springa. Särskilt i gott sällskap! Vi bokstavligen dansade, sjöng och skrattade oss genom natten, dagen och nästföljande kväll ❤️

Vi hade dessutom gott sällskap på nästan alla varv. Andra sköna typer som antingen sprang, badade eller gjorde bådadera med oss.

Lottas bror, Conny, sprang med oss på nummer 3 och blev så inspirerad att han följde med på nummer 4 då han även tog ett bad med oss! Så roligt! Han frågade hur vi hittat varandra. Jag sa, vi hittade varandra i en facebookgrupp för vettiga människor. För de som låter bli att göra sånt här kan ju inte vara riktigt vettiga…

Jag skulle vilja kalla det livsbejakande.

Det snöade och blåste hårdare än vad det gjort på hela dygnet precis innan start på den sista rundan. I mörkret på väg ned till ICA tänkte jag att det bara skulle vara vi tre. Men icke! Totalt var vi 7-8 personer som samlades för att göra sista varvet ihop ❤️
Sällskapet värmde otroligt mycket trots vindbyarna. När vi svängde runt sista kurvan i Surfbukten hade flera medlemmar ur det fantastiska communityt - Vinterbad Östersund slutit upp för att heja på oss.

Längs landgången satt tända facklor och på bryggan brann en eldkorg frenetiskt i den starka vinden. Kalastutorna ven, tomteblossen sprakade och högtalaren spelade Jerusalema. Precis som den spelat inför varje dopp under dagen. Då var det nära till tårarna vill jag lova. Inte ens det kalla vattnet kunde sänka temperaturen i hjärtat som var fyllt av glädje. Tillsammans tog vi dygnets sista kallbad. Prestationen kröntes med varsin guldmedalj i äkta choklad 🏅och en magiskt god kardemummabulle från fantastiska Frejas bageri!

Det blev den perfekta avslutningen på ett väldigt roligt dygn!

Är så glad att Lotta frågade mig och jag kan varmt rekommendera den som är nyfiken att prova på något liknande att bara gört! Till min stora glädje höll även kroppen ihop jättebra.

I nästa inlägg kommer mina fem bästa tips för dig som vill prova på någon variant av ultraintervaller.

Ann-Mari 🌱

Dags för en ny utmaning!

Oftast kommer jag på mina egna utmaningar. Men om någon frågar så brukar jag inte vara speciellt svårövertalad. Det var jag inte den här gången heller…

Vet du vad ultraintervaller är?

I sitt ursprung går det ut på att springa en mil var tredje timme under lite mindre än ett dygn. Du startar vid midnatt och är klar nästkommande kväll. Körschemat ser ut så här:

• 00:00

• 03:00

• 06:00

• 09:00

• 12:00

• 15:00

• 18:00

• 21:00

Allt som allt, 8 mil löpning på 22 timmar-isch och ett sånt globalt event kommer gå av stapeln på lördag.

Ultrainervaller med twist

Jag känner inte Lotta så väl egentligen. Än. Vi har gemensamma bekanta och stött ihop lite här och var. I olika löpsammanhang och vid vinterbad. Kanske är det därför det känns som om jag känner henne sen tidigare? Hon är en sån där som jag vet att jag kommer tycka om. Senast vi träffades utanför den lilla butiken där jag bor, stod vi och snackade en stund. Det visade sig att hon också bor väldigt nära. Några dagar senare kom det en fråga från henne på messenger…

Vill du inte hänga med på ultraintervaller på lördag?

Eeeh… Jag är inte i form för 8 mil löpning just nu. Men en variant kanske? Hon föreslog 2.5 km löpning till Surfbukten + vinterbad + springa 2.5 km hem igen.

Totalt 4 mil + 8 iskalla dopp, om vi lyckas genomföra alla intervallerna.

HUR SKULLE JAG NÅGONSIN KUNNA TACKA NEJ TILL NÅGOT SÅDANT?

Nej, precis.

En annan vinterbadare (som jag bara träffat via facebook än), Virgilijus, bor visst också i krokarna så nu är vi åtminstone ett gäng på tre som tillsammans kommer prova på ultraintervaller med twist om lite drygt två dygn. Gissar att vi kommer känna varandra mycket bättre efter lördag 🥳
Finns det något bättre sätt att lära känna människor än att göra diverse prövningar ihop?

Så hur kommer det att gå?

Ingen aning. Men däri ligger ju hela grejen med att utmana sig själv. Det handlar om att utforska och flytta gränser. Både för vad som är bekvämt och för vad man klarar av.

Jag gjorde i och för sig något liknande i höstas. Då sprang jag backyard-ultra intervaller á 6.7 kilometer + ett kallbad varje timme i fem timmar på ett event för psykisk hälsa. Men nu är vi bara tre stycken som kör och vi ska hålla på i nästan ett dygn. Det blir spännande!

Särskilt ser jag fram emot den första intervallen.
Jag har badat kallt många gånger.
Jag har badat i mörkret många gånger.
Men jag aldrig gjort båda samtidigt. Ser fram emot att pröva.
Gissar att det blir de vid 0:00, 03:00 och 21:00 som kommer att ske i helt mörker.

Bor du i närheten så kom och bada eller heja på oss vet jag.
Körschemat finns här ovanför (lördag alltså) och gissar att vi lär vara i Surfbukten en kvart över varje klockslag.

💙

Runstreak + förkylning?

En bra bit in i februari och jag kör på med min runstreak. Trots att det kanske inte varit riktigt sunt…

Bakgrund: I januari blev det 4 löppass. Väldigt lite i mina mått mätt. Så det var hög tid att ta tag i året och inleda löpsäsongen 2021 rejält med en runstreak i februari.

28 dagar.

En början och ett tydligt slut. Med en förmåga att fastna för saker och ting kändes det lika rimligt med ett tydligt slutdatum som ett startdatum.

Första veckan gick strålande.
Jag tog det medvetet försiktigt för att jag sprungit så lite månaden innan, men kände mig verkligen på gång.

Men så blir det som det så lätt blir i livet. VAB och först yngste sonen förkyld och sen hela familjen. På måndag 8/2 var det min tur. Jag blev förkyld hela veckan och är fortfarande inte helt hundra.

Men hur ska det bli nu med min runstreak?

Runstreak + förkylning?

Jag började googla. Ingen feber men rejält tjock i halsen och snorig. Hur gör de som kört runstreak i flera år? De måste ju blivit sjuka någon gång?

Hmm. Mycket riktigt. De verkar springa på ändå.

Jag vet inte vad du tycker, men jag upplever att en långsam löptur är mer skonsam än en rask promenad. Så det tog jag med mig. Fick lite pepp från Kristoffer och försökte känna efter lagom mycket. Okej, jag provar. Vid minsta lilla bröstkänning så går jag.

Så ja… jag körde på och sprang ändå. Eller springa och springa gjorde jag väl inte… Snarare lufsade. Med gång i backarna. Men jag fortsatte hur som helst. Blev inte ens svettig och det säger rätt mycket för jag brukar svettas som bara den när jag tränar.

Mentalt var det väldigt skönt mentalt att kunna röra på sig på det sättet fast jag var förkyld.

Ska man springa när man är förkyld?

Nej. Det är min bestämda åsikt. Jag tycker inte det. Och jag hade själv inte stuckit ut på löpning om det inte var för runstreaken som fortfarande är intakt.
Gjorde jag rätt?

Jag vet inte. Jag vet inte om lufsande påverkat något alls? Om det gjort skada, förlängt eller förkortat sjukdomsperioden.

Men runstreaken är fortsatt intakt.
Det återstår 11 löppass och jag fortsätter köra på i sakta mak till jag känner mig helt återställd.

Runstreak 4 månader om året?

Innan förkylningen kändes det så himla bra med runstreaken. Jag körde en ifjol också och upplevde att det gjorde mest gott. Men jag skulle inte vilja köra det jämt, varje dag, året om. Så efter en del klurande har jag kommit fram till att jag ska testa köra runstreak under fyra månader 2021.

Februari - Uppstart

Exakt fyra veckor av kontinuitet. Komma igång igen. Stärka senor och leder.

Maj - Uppbyggnad

Äntligen barmark och lätt att variera längd och intensitet. Ljust nästan dygnet runt och stor löparglädje. Det ska spritta i benen.

Augusti - uthållighet

I september hoppas jag att Lidingöloppet kommer gå av stapeln. Så efter en bra löpsommar med fart vill jag träna upp min uthållighet och köra på bra i augusti så jag kan börja släppa på träningen in i september.

November - nedvarvning

Ofta en mörk och murrig månad. Kanske barmark? Här känns det extra viktigt med en morot att komma ut och få frisk luft och förhoppningsvis lite dagsljus för välmåendet. En runstreak i november tror jag sitter bra.

Så min plan är att satsa på dessa fyra månader. Jag tror det kan bli riktigt bra!

Ann-Mari

Foto: Niklas Persson