Jag ska bli författare

Hörrni.
Äntligen kan jag berätta att jag:

1. Har skrivit en bok!

2. Fått ett bokkontrakt!!

3. Snart kommer boken ut till försäljning!!!

Jag nyper mig i armen, men det gör ju ont, så antar jag att det är på riktigt?!? 😄

Boken heter - Rik Utan Panik och den är en nybörjarbok för den som behöver komma igång med sitt sparande och långsiktiga investeringar.

En nybörjarbok för investeringar? Det finns väl redan?

Nej.
Eller jo. Men inte på det här sättet. Böckerna som finns är på fel nivå enligt mig med komplicerade ord och i många fall onödiga termer.

Det här är en enkel bok. En steg-för-steg-bok. Den håller dig i handen hela vägen. Följer du receptet behöver du inte göra mer sen. Du har då byggt ett bra sparande som sköter sig själv så att du kan göra roligare saker med tiden. Bra va? För den som blir intresserad och vill lära sig mer ger boken en jättebra grund att stå på.

För vem är boken skriven?

Min tanke när jag skrev, var att den här boken skulle bli en bok jag önskar att någon hade gett mig i 20-årsåldern. Ju tidigare desto bättre. Men den fungerar såklart lika bra om du är 60 år eller något helt annat. Huvudsaken är att du vill ta tag i ditt sparande.

Vad är syftet med boken?

Min ambition är att göra ett superviktigt ämne, som många tyvärr tycker är svårt och dötrist, till något så enkelt och roligt som möjilgt.

Jag hoppas att den kan hjälpa till att demokratisera investeringskunskaper så att fler får en bättre framtid ekonomiskt. Förhopppningsvis kan den överbygga klyftan mellan de som fått med sig aktiekunskaper hemifrån och de som inte fått det.

Varför heter den - Rik utan Panik?

Titeln blev Rik Utan Panik av tre olika anledningar:

• Den är enkel, det rimmar och är lätt att komma ihåg

• Tyvärr känner en stor del av alla unga idag en stor stress över ekonomi, sparande och pengar. Det vill jag ändra på.

• Receptet i boken är förmodligen det enklaste sättet som finns att bli rik på. Men det fungerar bara om du låter det ta tid. Känn ingen panik alltså.

När kommer boken?

Boken är klar om en månad ungefär enligt tidplanen. Vi är inne i slutfixet just nu 🥳

I nästa inlägg kommer jag berätta mer om hur det gick till när boken kom till.

Ha en underbar Valborg!
Ann-Mari

3 anledningar till varför det är svårt att spara

Har du någon gång tänkt att du skulle vilja börja träna, spara, eller leva ett helt annat liv. Jag med. Men trots att vi har en dröm som pekar i en riktning så fattar vi beslut som leder oss åt ett helt annat håll. Varför vill vi en sak, och gör en annan?

Det här glappet mellan vad vi vill och vad vi gör är intressant. De flesta vet redan vad de ska göra, ändå händer det inte. Det är bara att acceptera att det är så vår hjärna fungerar, och inte något vi kan ändra på. Istället får vi sätta upp strategier för att lyckas i alla fall.

Vad hjärnan vill i korthet

🍭Vår hjärna söker belöning. I jägar/samlarsamhället åt vi upp alla frukter på fruktträdet vi hittade eftersom vi inte visste om det skulle finnas några kvar imorgon. Det fungerade bra så länge mat inte fanns i överflöd. Idag gör samma drift att vi äter alldeles för mycket socker, som när vi tar den där bakelsen på jobbet trots att vårt långsiktiga mål inte närmar sig om vi äter fler bakelser.

För att öka din chans till överlevnad rent evolutionärt söker din hjärna olika typer av kortsiktiga kickar.

🧠Din hjärna är lat. Den är byggd för att alltid se till att du har en energibuffert kvar. Det vore farligt för dig att stå inför ett hot där det krävs att du måste springa snabbt, om du redan vore helt tömd på energi psykiskt eller fysiskt.

Den briljanta lösning hjärnan kommit på är att alltid säga till dig att du är trött innan du faktiskt är det. Den skickar ut signaler som säger att du har slut på energi innan du har det, för den vill alltid spara en reserv om det dyker upp nåt livsviktigt. 

När du är ute och springer skickar hjärnan ut signaler att vi ska sluta med det där. Mjölksyran bränner i benen, axlarna faller framåt och du känner att du vill lägga av. Om du då plötsligt möter någon du tycker är snygg, ja då är chansen rätt stor att hållningen genast blir rakare och löpsteget bättre. 🏃Det är tydligt att det fanns energi kvar trots att du nyss kände dig jättetrött. Hjärnan vill aldrig missa en chans att göra ett gott intryck (eller föröka sig för den delen). 

⏲️Din hjärna vill lösa problem här och nu. Den försöker se till att du har det bra idag, nästa vecka och den närmsta framtiden. Hjärnan är absolut inte designad för att tänka på din pension. Vad du kan komma att ha för ekonomiska utmaningar om 30 år när du kanske har arbetat klart, är alldeles för abstrakt för hjärnan. Den vill hellre tänka på hur skönt det vore att lata sig eller äta något precis just nu.

Hjärnan:

• Är en belöningsjunkie som letar snabba kickar.

• Är lat

• Har svårt att tänka långsiktigt

Sparande och investeringar handlar om:

• Uppskjuten belöning

• Någon form av ansträngning. Du behöver stänga av Netflix och bestämma vilka fonder du ska investera i. Om du ska sluta köpa utelunch för att spara pengar behöver du planera mer, laga mer mat och se till att få med dig matlådorna till jobbet.

• Långsiktigt tänkande. 

Helt enkelt tre områden som är exakta motsatser till vad vår hjärna är designad för.

Testat i studier

En studie testade det här genom att fråga människor om de till fikat om en vecka ville ha ett hälsosamt snacks som en banan eller morot, eller en bit tårta. De flesta valde det hälsosamma alternativet. När tillfället väl inträffade och det var dags för fika fick de frågan om de fortfarande ville ha det hälsosamma alternativet eller om de ville byta till sötsakerna. De flesta bytte. 🧁

Det är så vi fungerar. Hjärnan är programmerad att leta snabba kickar. Experiment visar också att vi är bättre på att ta beslut som är bra för oss om de ligger långt i framtiden.

Det är lätt att tänka att vi ska göra en förändring som ligger långt fram i tiden, nästa vecka ska jag börja träna, efter semestern ska jag göra en budget och liknande. Vi fattar vad de rätta besluten är, men när vi väl kommer dit väljer vi ändå något annat.

“If you can’t beat them, join them.”

Hur kan man göra det enklare

Eftersom din hjärna är skapt som den är, kan du lika gärna börja samarbeta med den. Tyvärr går det inte att säga till sin hjärna, kan du sluta belöna mig när jag äter grädde och socker. Istället får vi försöka förstå hur den funkar och använda det till vår fördel.

Konkreta mål är hjälpsamt för hjärnan. Luddiga mål som att ha 30 000 kronor i en buffert om 12 månader är ett alldeles för oklart mål för hjärnan. Den behöver delmål för att kunna ta sig dit. Bryt ner det till att spara 2500 i månaden istället.

Samma sak gäller om du skulle anmäla dig till ett marathon. För att lyckas och få en bra dag behöver du bryta ner slutmålet i mindre delar. Det första steget blir kanske att skaffa löparskor, börja planera, starta lugnt och sen öka för att kanske börja springa 3-4 gånger i veckan. För att ha tid med det behöver du kanske sluta titta på minst en tv-serie. 

Sätt en deadline. Om du tar bort tid så blir det lättare att se till att saker och ting börjar hända. Utan deadline kan du skjuta upp det du tänkt göra hur länge som helst. En tydlig deadline gör att du måste börja planera i tid och att du sen kan utvärdera om du lyckades när datumet passerat.

Sätt upp delmål och belöna dig själv. Delmål gör det mer konkret och innebär en mängd små deadlines. Eftersom din hjärna älskar belöningar är det lika bra att ge den vad den vill ha i lagom dos. När du nått ett delmål kan du ge dig själv en belöning. Det behöver inte betyda att du köper eller äter något utan kan lika gärna vara att du tar dig tid för att ligga och läsa en timme i badkaret om det är en belöning för dig.

Utnyttja grupptrycket till din fördel. Om det är ett buffertsparande, se till att du har någon som kollar hur det går för dig. Någon du behöver skämmas och bortförklara dig inför om du inte lyckas. Det ökar sannolikheten att du ror det i hamn. Men berätta inte för alla du möter, då minskar faktiskt chansen att du når dina mål. 

Vad vill du veta mer?

Vill du veta mer om beteendevetenskap, beteendeekonomi, hur vår hjärna fungerar och hur vi tar olika typer av ekonomiska beslut? Då kan du antingen gå kursen i privatekonomi eller den om investeringar på börsen. Båda tar hänsyn till hur vår hjärna fungerar och för att du ska lyckas.

Men du kan också lämna en kommentar här eller gå med i vår gemenskap och skriva vad du vill läsa om framöver.

Vad är en aktie

När du köper en aktie blir du delägare i ett företag.

Om du till exempel skulle köpa en aktie i H&M äger du en liten del av företaget H&M. Visserligen en pyttepytteliten del av företaget, men ändå på samma villkor som de största ägarna.

Bilden nedanför symboliserar ett företag delat i 100 delar, eller 100 aktier. Den som äger en aktie i det här företaget äger alltså 1 hundradel (eller 1 %) av företaget.

Ett av målen med företaget är att tjäna pengar åt sina ägare. Varje år ger företaget därför en del av vinsten tillbaka till ägarna (det kallas för utdelning, mer om det i ett annat inlägg).

För enkelhetens skull kan vi säga att det här företaget ger 100 000 kronor till sina ägare varje år (totalt). Det betyder att 1000 kronor (100 000 kronor / 100 aktier) delas ut till den som äger en aktie.

Om du äger två aktier får du 2000 kronor istället.

Aktiekurs

Vi kan säga att varje aktie kostar 10 000 kronor att köpa just nu. Eftersom det finns 100 aktier i företaget betyder det att hela företaget är värt 1 miljon kronor. (10 000 * 100).

Om företaget går bra och skapar större och större vinst varje år så kommer det reflekteras i priset per aktie. Nästa år kanske företaget delar ut 1100 kronor per aktie istället, och då bör aktiekursen också följa med uppåt så att varje aktie kostar mer.

Ett vanligt Nybörjarmisstag

Priset per aktie beror (bland annat) på hur många aktier det finns i företaget. Om företaget ovan hade varit delat i 200 delar (200 aktier) så hade varje aktie istället kostat 5 000 kronor ( 1 miljon delat i 200 delar). Det betyder inte att aktierna hade varit billigare på något sätt, bara att den som köpt en aktie fått en mindre del av företaget, och därför också en mindre del av vinsten.

Det är många som tror att de köper billiga aktier bara för att de betalar ett lågt pris per aktie, men om det finns en väldig massa aktier i bolaget kan de vara långt mycket dyrare att köpa en lika stor del av ett sånt företag som ett med en “dyrare” aktiekurs.

Sammanfattning

En aktie är en del av ett företag.

Det finns två sätt att tjäna pengar på aktier (som vi bryr oss om nu). Du kan köpa en aktie för ett visst pris och sälja för ett högre pris längre fram om aktiekursen går upp. Och du kan få del av företagets vinst varje år genom utdelning till ägarna.

Nästa inlägg i serien heter Vad är börsen egentligen.

Psst. Om du tyckte att det här var ett vettigt inlägg på en bra nivå. Spana in vår kurs i investeringar.

Ekonomiskt fri - Receptet

Rikedom. För mig.

I trestegsserien förklarade vi hur du enkelt kan räkna ut hur mycket pengar du behöver för att vara ekonomiskt fri. Hur stort kapital som behövs för att avkastningen ska räcka för att täcka dina utgifter under resten av livet.

Om du vet hur stora dina årsutgifter är och multiplicerar den summan med 25 vet du hur mycket kapital du behöver ha investerat för att kunna kalla dig ekonomiskt fri.

Ekonomiskt fri = Summan av dina månadsutgifter * 12 / 0.04

Exempel:
Säg att du behöver 15 000 kr per månad att leva för.

15 000 * 12 / 0.04 = 4 500 000 kronor

I det här inlägget tänkte jag förklara lite mer ingående varför den här summan med hjälp av den så kallade 4%-regeln.

Vad är 4%-regeln?

Förenklat kan man säga att om dina årliga utgifter är mindre än 4% av ditt investerade kapital så är sannolikheten mycket hög att du ska kunna leva på avkastningen resten av ditt liv. I goda såväl som dåliga tider. Sannolikheten är också hög för att ditt kapital kommer att förbli intakt till nästa generation som kommer att kunna fortsätta plocka ut 4 % årligen.

Uträkningen grundar sig på amerikansk statistik och simuleringar av historisk data vilket summeras i ett antagande om att börsen bör kunna ge 7-8% avkastning årligen (inklusive aktieutdelningar) över tid. Om inflationen skulle ligga på 3 % (målet är 2%) så finns det ändå 4% avkastning kvar att leva på och summan blir därmed också inflationsjusterad. På Onkel Toms blogg kan man läsa ett jättebra och informativt simuleringar gjorda på svensk börsdata.

Inflation och börsras

Men den senaste veckans turbulens visar också tydligt hur börsen kortsiktigt går både upp och ned. Även om den över tid har gått upp, så har uppgångar varvats med kriser där börsen tappat rejält i värde. Att bli ekonomiskt fri och leva på avkastningen beror alltså mycket på timing. Kliver man ur ekorrhjulet alldeles innan nästa börsras kanske aktieportföljen plötsligt tappat halva sitt värde och ett uttag på 4% motsvarar plötsligt 8%…

Fast jag tror att om man är medveten om detta och har ekonomisk frihet som sitt mål, så är man också väldigt medveten om sina utgifter och van att spara pengar. Så i händelse av finanskris är man nog inte främmande för att se över sina utgifter och minska uttagen. Kanske jobba extra en tid och öka på inkomsterna temporärt. Att välja att leva enbart på 4%-regeln resten av livet utgår ju från tesen att det inte kommer in några fler inkomster, vilket i alla fall jag förutsätter att det kommer att göra. Min dröm har aldrig varit att sluta jobba, det kommer jag förmodligen aldrig att göra, men jag vill gärna äga min egen tid och i större utsträckning själv bestämma när jag vill arbeta och med vad.

Etik och moral

4%-regeln utgår från amerikansk statistik men jag lever i Sverige. Förutom att den ekonomiska tillväxten skiljer sig länderna emellan så finns det andra fantastiska aspekter med att bo i Sverige. Till exempel den allmänna välfärden med fri sjukvård, skola och än så länge; ett pensionssystem. Jag personligen vågar inte lita på att något pensionssystem kommer att försörja mig helt i framtiden, men som det är utformat idag så kan pensionssystemet genom premie-, inkomst- och tjänstepension ge ett extra tillskott i kassan från 55 års ålder. Detta skulle kunna bli en extra guldkant i tillvaron eller sänka behovet av hur mycket pengar jag behöver ta ut från pengamaskinen årligen.

Kanske tycker du att det här är att utnyttja systemet som byggs upp av de som jobbar och betalar skatt? Ja. Alla kan inte göra så här. Det skulle inte funka. Men jag tror att långt ifrån alla varken kan eller vill lägga om sitt liv efter 4%-regeln i jakten på ekonomisk frihet. Det känns ärligt talat som ett mindre problem.

Men min ursprungsplan är ju, som jag nämnt ovan, inte att sluta jobba helt, dvs jag kommer inte sluta betala inkomst. Drömmen är helt enkelt att inte vara anställd längre vilket kanske genererar lägre skatteintäkter än heltid på ett välavlönat kneg men sen tillkommer ytterligare skatt på kapitalet vilket delfinansierar välfärden. Så även om det här är punkten som kanske skaver mest i valet att försöka bli ekonomiskt fri så känns det inte som om jag gör något fel.
Bara eljest.

Drömmen om frihet. Tid istället för prylar <3

Hur många timmar kostade soffan?

2005 köpte jag en ny "skinn"soffa från IKEA för 7000 kr. Jag tyckte själv att den var grymt snygg och vårdade den med något slags läderbalsam i regelbundna intervall.

IKEA körde hem den till mig och jag betalade via det omständiga alternativet bankväxel.

Tyvärr var den mest bara snygg, gjord för att pysa ner i med lågt ryggstöd och breda kuddar var den aldrig riktigt skön eller praktisk. På sommaren klibbade man fast i den och på vintern var den kylig.

Min ungkarslya är som tagen ur MIO-katalogen på bordet.

När vi fyra flyttar senare skulle packa ihop det vi hade i Sthlm och bege oss mot Östersund sålde vi den för tusenlappen.

Men istället för att räkna på vad soffan kostade i pengar tycker jag det är mer intressant att räkna på vad den kostade mig i tid. Tid är den mest rättvist fördelade resursen eftersom vi inte kan köpa mer. Pengarna jag betalade med hade jag skrapat ihop som truckförare i Borlänge till en lön om 98 kr i timmen, brutto.

Med en kommunalskatt på 35 % i Falun blev det cirka 64 kronor kvar efter skatt för varje timme jag packat och lyft lådor.

Så hur många timmar behövde jag jobba för att kunna köpa just den där soffan som vid tillfället var en stor kostnad för mig?

7000 / 64 = 109 timmar.

Det är drygt 2.5 veckas heltidsarbete.

Sett i det perspektivet känns soffan plötsligt väldigt dyr. Hade jag inte hellre köpt en begagnad (potentiellt skönare) soffa och gjort någonting annat istället för att jobba?

Det betyder inte att jag tycker att alla stora köp är ovärda i tid. Strax innan jag köpte soffan köpte jag till exempel en projektor för 14 000 kronor. Kanske inte det nödvändigaste inköpet i livet men jag har använt den till massvis av filmtittande, valvakor, spelande och som anledning att första gången bjuda hem Ann-Mari på dejt. En projektor som jag varit väldigt nöjd med trots att det tog mig över en månads heltidsarbete att jobba ihop den.

Men när du står inför ett köp, fundera istället för kostnaden på om köpet är värt din tid, en del av ditt liv.

Räkna ut din nettolön per timme genom att helt enkelt ta summan som trillar in på kontot delat med antalet timmmar du jobbar en månad.

Exempel: 20 000 / 160 = 125 kronor per timme.

Sett med den lönen kostar till exempel en begagnad Volvo V60 för 160 000 kr precis 8 månaders heltidsarbete.

Diskutera med andra

Om du vill diskutera med andra hur vi värderar tid, surfa till vår diskussionsida och läs mer.