Klimatnyckeln - "Farligt och skrämmande är inte samma sak"

Jag får upp ett event som verkar intressant på Facebook. Sveriges Framtida Elsystem med någon som heter Staffan Qvist. Namnet känns bekant men jag kan inte riktigt placera det. En snabbsökning senare vet jag att han är en energiforskare från KTH och Berkeley. Tillsammans med Joshua Goldstein har han skrivit boken, Klimatnyckeln - En fungerande lösning på världens största problem.

Efter att ha läst Erica Bjerströms bok känner jag ett starkt behov att fördjupa och uppdatera mig om vilka lösningar som står till buds. Jag tackar ja till eventet och går till biblioteket för att läsa boken innan föreläsningen.

På framsidan står ett citat ur förordet av Steven Pinker:

Den viktigaste boken om klimatförändringarna sedan “En obekväm sanning”

Klimatförändringarna

Boken börjar med fakta om klimatförändringarna. Fakta blandat med vad forskarna tror kommer hända framöver. Skulle Grönlands istäcke smälta, beräknas havsnivån stiga med 6 meter. Antarktis gigantiska istäcke skulle kunna höja havsnivån med hela 60 meter!

Författarna liknar klimatförändringarna med en asteroid i slow motion. 3% av forskarna tror att asteroiden kommer att missa jorden helt, men 97% tror att den kommer att träffa. Frågan är vilka konsekvenser ett nedslag skulle få. Kommer bara några få städer att utplånas eller hela mänskligheten?

Vad skulle vi göra? Skulle kostnaderna spela någon roll? Sociala orättvisor? Skulle vi tro att det var guds vilja?

Säg att asteroiden istället vore ett par årtionden bort. Det billigaste och säkraste åtgärden vore att göra något åt problemet idag. Men ändå. Skulle vi bli distraherade? Vad vi väljer att göra nu kommer att påverka framtida generationer. Konsekvenserna kommer påverka de som ännu inte är födda än, allra mest.

Tyvärr har själva klimatförändringarna blivit kidnappade av olika politiska grupperingar:

• Många konservativa grupperingar förnekar problemet och förknippar det gärna med olika vänstergrupperingar.

• Vänstergrupperingar sätter en alltför bred agenda. De vill samtidigt stoppa kapitalism, globalisering, ojämlikhet etc.

Klimatförändringarna beror på en ökad halt av koldioxid i atmosfären. Sedan början av industrialiseringen på 1800-talet har koldioxidhalten ökat från 280 ppm till dagens nivå på 410 ppm. Det beror främst på förbränningen av fossila bränslen. De fossila bränslena kol, olja och gas står idag för mer än 80 % av världens energiförbrukning och för majoriteten av koldioxidutsläppen.

De fossila bränslen används idag främst inom tre olika områden:

• Elektricitet

• Transporter

• Uppvärmning

Elektricitet är en väldigt högvärdig form av energi då den kan omvandlas till nästan vilket arbete som helst. Elektricitet kan alltså användas till att lösa såväl transporter som uppvärmning. Sverige ligger långt framme när det gäller utvecklingen av både stål, batterier och cement utan förbränning av fossila bränslen. Problemet är att processerna kräver enorm mängder elekricitet. Så fokus måste ligga på att göra ren el.

Sverige

Mellan 1970 och 1990 minskade Sverige sina utsläpp med 50%.

När vattenkraftsutbyggnaden avtog i slutet på 60-talet, var oljan huvudkandidat till att ta över energiproduktionen. Sen kom oljekriserna på 70-talet och det behövdes ett nytt alternativ.

Sverige beslutade då sig för ett alternativ som var:

• Billigare än olja

• I stort sett koldioxidneutralt

• Mindre hälsofarligt än kol

• Otroligt koncentrerat (ett kilo bränsle motsvarar 2 000 000 kilo kol!)

• Mängden giftigt avfall betydligt mindre än från kol, och mindre än metan.

Bränslemängden som behövs för ett kraftverk under ett års drift ryms i en enda lastbil.
Ett kolkraftverk av samma storlek behöver 25 000 godsvagnar för ett års drift.

Bränsle i storleksordningen ett blåbär motsvarar samma mängd energi som 5 ton kol.

Att framställa samma mängd energi kräver betydligt mindre gruvbrytning, vilket ger mindre föroreningar.

Den svenska elproduktionen från det nya alternativet har inte orsakat några dödsfall, inte orsakat någon skada från giftiga utsläpp och tillgängligheten har legat på ungefär 90% av året, 24h om dygnet.
Alternativet heter kärnkraft.

Frankrike, Schweiz och Belgien valde också spåret med kärnkraft. Frankrike har idag 70% lägre koldioxidutsläpp per person jämfört med USA. Deras 56 kraftverk är anledningen till att fransoserna idag har Europas billigaste el.

Ska vi räkna det i liv har de 100 kärnkraftverken i enbart USA räddat hundratusentals liv. De går tyst och rent. Dygnet runt. Finns där och täcker upp när behovet uppstår. Inga oljeutsläpp, tågolyckor, gruvkatastrofer eller dödliga luftföroreningar.

Kärnkraft är både Europas och Nordamerikas överlägset största källa till klimatvänlig el. Det är världens näst största efter vattenkraft.

Ersätta Ringhals?

Ringhals kärnkraftverk har producerat i genomsnitt 24 TWh* el per år. Kostnaden för att ta hand om kärnavfallet finns inkluderat i elpriset. Men säg att all el som Ringhals producerat ska täckas upp av andra energislag. Hur skulle det se ut?

*TWh = terawattimme. 1 TWh är lika med 1000 miljarder kilowattimmar. Som jämförelse förbrukar hela Sverige ungefär 140 TWh på ett år)

Kol

Samma mängd el från kol skulle kräva 11 miljoner ton kol och orsaka 2 miljoner ton giftigt avfall. Varje år. Bara luftpartiklarna skulle årligen döda 700 personer. Stora arealer landskap skulle behöva schaktas bort för kolbrytning. Dessutom skulle det släppas ut ytterligare 22 miljoner ton koldioxid till atmosfären.

Olja

Olja skulle vara något renare än kol, men också mycket dyrare. Energimängden som skulle krävas motsvarar 40 miljoner fat olja och utsläppen skulle hamna på 17 miljoner ton koldioxid per år.

Metan

Metan (eller naturgas som det ibland kallas trots att det är ett fossilt bränsle) är visserligen en renare form än kol men skulle ändå generera 5.5 miljoner ton koldioxid per år. Utvinns metan med så kallad fracking (hydraulisk spräckning) krävs dessutom mängder med giftiga kemikalier som pumpas djupt ned i berggrunden. Metan är dessutom explosivt.

Vindkraft

Problemet med vindkraft är att det varierar stort över året. Det blåser tyvärr inte alltid när det är smällkallt. Det krävs tre gånger högre kapacitet för att generera samma mängd energi per år. Ringhals kapacitet skulle kräva 2500 stycken 200 meter höga vindkraftverk på en yta av 1000 km2.

Solkraft

För att producera 24 TWH behövs solceller med 20 GW i installerad effekt. Det skulle uppta en yta på 500 km2. För precis som vinden bara blåser ibland så skiner inte solen jämt. Vattenfall har gjort en livscykelanalys som kom fram till ett betydligt högre koldioxidutsläpp per enhet levererad el än annan fossilfri elproduktion i Sverige. Livslängden beräknas till 25-35 år och återvinningsfrågan är också olöst. Idag är det svårt att återvinna solceller.

Sorgebarnet Tyskland

Tysklands energiprogram, Energiwende, går ut på att ställa om landets energisystem till att bli mer förnyelsebart och samtidigt avveckla kärnkraften. De senaste 10 åren har den förnyelsebara elproduktionen fördubblats och den kvarvarande kärnkraften ska enligt plan vara utfasad till 2022. Så långt har landet lyckats väl med Energiwende.

Problemet är att basen i elnätet som tidigare tillgodosågs av kärnkraft måste täckas upp av främst brunkols- och svartkolseldade kraftverk.

Som en liten jämförelse har Sverige och Tyskland ungefär samma BNP/person.
Svenskar använder ungefär en tredjedel mer el per person. ÄNDÅ släpper Tyskland ut dubbelt så mycket koldioxid per person på grund av den olyckliga energimixen. Först om flera decennier lär det vara möjligt att fasa ut det tyska kolet för att ersätta det med importerad metangas. Men även metan är ett fossilt bränsle.

Som klimatstrategi ter sig Energiwende som ett stort misslyckande. Mellan 2000-2025 beräknas den tyska satsningen kosta hissnande 5500 miljarder kronor. Från 2000 till 2018 har den kostat 2800 miljarder kronor och under samma tid har den fossila elförbrukningen minskat från 347 TWh/år till 317 TWh/år. Drygt 90 miljarder kronor per reducerad TWh/år från fossila källor. Som jämförelse skulle 2800 miljarder kunna generera en produktionskapacitet på ungefär 400 TWh el/ år från kärnkraft (givet världens dyraste kostnader för kärnkraftsel).

Jänschwalde

65 mil söder om Ringhals ligger kolkraftverket Jänschwalde. Ett bra år producerar det ungefär 20 TWh (jämfört med Ringhals 24 TWh). I genomsnitt eldas här 50 000 ton brunkol per dygn! Föroreningarna som kraftverket släpper ut, dödar uppskattningsvis 700 personer om året och skadar 6500 personer allvarligt. Som en liten bonus släpper kraftverket ut över 60 000 ton koldioxid i atmosfären per dygn. WWF har listat Jänchwalde som Europas fjärde smutsigaste kraftverk sett till koldioxid per producerad enhet elektricitet.

Hade Tyskland istället valt att börja avveckla kolkraften FÖRE kärnkraften hade bilden varit en helt annan. Det världen skulle kunna uppnå på 2 årtionden med den svenska modellen skulle ta mer än 100 år med den tyska modellen. Världen har inga 100 år på sig att ställa om.

Om Sveriges snabbaste kärnkraftsutbyggnadstakt skulle anammas globalt så skulle världens elproduktion kunna vara klimatneutral före 2040!

Avveckling av kärnkraft står i direkt motsättning till avveckling av kolkraft.

100 % förnyelsebart?

Parollen 100% förnyelsebart är inte möjlig att uppnå idag. Däremot är det fullt möjligt med 100% utsläppsfri elproduktion.

Mellan 2015 och 2016 byggde Tyskland ut vindkraftkapaciteten med 10%. Samtidigt ökade elproduktionen bara med 1%. Det var helt enkelt inte ett blåsigt år och däri ligger en stor del av kruxet med förnyelsebar el från vind- och solenergi. Elsystemet kan inte enbart förlita sig på energikällor som kanske inte alls levererar när elen behövs som mest.

Vid över 100 tillfällen 2018 var Tysklands elpriser negativa. Det betyder att konsumenterna fick betalt för att använda el, för att försöka undvika överbelastningar på elnätet. Sol och vind varierar snabbt och kan gå från nästan ingen produktion till max produktion på väldigt kort tid. Det händer att det är molnigt och vindstilla över hela Europa samtidigt.

Fram till 1800-talet var 100% av energin förenyelsebar men inte miljövänlig. Få av Europas urskogar överlevde skövlingen som drev på industrialiseringen. Efterfrågan på “förnyelsebar” valolja som användes till belysning, höll på att utrota flertalet valarter (som paradoxalt nog räddades av fossila alternativ). Amerikanska krav på förnyelsebara biobränslen har drivit på skövlingen av regnskog i Indonesien.

Liksom bokförfattarna tycker jag att fokus måste ligga på miljövänligt eller klimatneutralt istället för på förnyelsebart.

Det svenska energiföretaget Vattenfall har gjort en tredjepartsgranskad grön deklaration* ur ett livscykelanalys-perspektiv som räknat ut hur många gram koldioxid de olika energislagen släpper ut:

1. Kärnkraft 6 gram

2. Vatten 11 gram

3. Vind 18 gram

4. Sol 29 gram

Vind och solenergi släpper ut 3-5 gånger så mycket koldioxid som kärnkraft sett över en livscykel.

*Vattenfall Life Cycle Assessment: Vattenfalls electricity generation in the nordic countries 2018

Att konfrontera sina rädslor

Kärnkraft är det säkraste energislaget någonsin.

Läs meningen igen och låt den sjunka in.

Kärnkraft är det säkraste energislaget någonsin.

Strålning dödar sällan någon men rädslan för strålning dödar väldigt många människor.

Fukushima

Den 11 mars 2011 drabbades Japan av den största jordbävningen landet någonsin drabbats av och den tredje största globalt. Ett undermåligt skydd mot tsunamis gjorde att kärnkraftverket i Fukushima fick sina havsvattenpumpar och dieselaggregat utslagna. Tre av sex reaktorer drabbades av partiella härdsmältor och vätgasen som producerats i kontakt med inkapslingen för bränslet expolderade. Inneslutningarna som omgav rekatorerna förstördes vilket ledde till att radioaktiva ämnen ledde ut i den omgivande miljön. En panikartad evakuering ledde till att hundratusentals människor tvingades flytta. En evakuering som skulle visa sig ha skett helt i onödan.

Både Världshälsoorganisationen, WHO och FNs kommitté för strålsäkerhet UNSCEAR har i efterhand kommit fram till att uppskattningsvis N-O-L-L personer dog direkt eller förväntas dö på grund av att ha exponerats för förhöjda nivåer av strålning efter kärnkraftsolyckan. Däremot dog 50 personer som en direkt följd av evakueringarna och ytterligare 1600 personer förväntas dö i förtid till följd av övervikt, diabetes, rökning och självmord som en direkt följd av den psykiska stressen de utsattes för vid evaktueringen.

På andra platser i Japan krävde tsunamin och jordbävningen 16 000 människors liv. Men trots det minns de flesta denna enorma naturkatastrof som en kärnkraftsolycka eller kärnkraftskatastrof.

Men det var ingen kärnkraftskatastrof. Det som hände efteråt var däremot en enorm katastrof som orsakat tusentals dödsfall. Japan och Tyskland drabbades av kärnkraftspanik och stängde ned fullt funktionsdugliga och säkra kärnkraftverk. 54 japanska reaktorer och åtta tyska reaktorer stängdes nästan omedelbart vilka oundvikligen ersatts av fossila alternativ. Dessa har i sin tur orsakat tusentals dödsfall via luftföroreningar som orsakat såväl cancer som lungemfysem.

Three mile island (“Harrisburg”)

1979 drabbades USA av en kärnkraftsolycka när en av reaktorerna drabbades av partiell härdsmälta. Inneslutningen fungerade precis som den skulle och inget radioaktivt avfall läckte ut. Det hela blev kostsamt men ofarligt. Som av en ren tillfällighet råkade olyckan inträffa samtidigt som storfilmen The China Syndrome hade premiär. Filmen handlade om en fiktiv kärnkraftsolycka och olyckan vid Three Mile Island övertygade publiken om att kärnkraften var som en tickande bomb som kunde explodera när som helst.

I Sverige, som var mitt uppe i en enorm kärnkraftsexpansion, ledde rapporteringen till ett massivt kärnkraftsmotstånd. Redan året efter, 1980, hölls en folkomröstning om kärnkraftens framtid. Det var bara det att alla tre alternativen handlade om avveckling.

Tjernobyl

I april 1986 inträffade den allvarligaste olyckan i kärnkraftens historia. i Tjernobyl (nuvarande Ukraina). En undermålig design som aldrig hade godkänts i väst i kombination med en rad handhavandefel ledde till betydande utsläpp av radioaktivt avfall.

Hur många dog?

Den senaste av FN-organet, UNSCEAR, rapporter om Tjernobyl-olyckan är baserad på detaljerade följdstudier. I den framgår att:

* 28 människor dog av akut strålsjuka.
* 19 överlevde men har sen dött av varierande orsaker (oftast utan relation till vilken stråldos de utsattes för).
* 16 personer har dött av sköldkörtelcancer som kan härledas till stråldos.
* I övrigt har inga hälsoeffekter kunnat härledas till exponering för strålning från Tjernobylolyckan.

Totalt 63 dödsfall och många hundra skadade.
126 000 människor evakuerades 1986 och siffran hade stigit till över 220 000 efter 1990.

Tjernobyl var en hemsk olycka. Effekterna blev än värre av att Sovjetunionen försökte hålla den hemlig och att nödvändiga åtgärder inte kunde sättas in i tid.

Men det är ett faktum att världens värsta kärnkraftsolycka var betydligt mindre dödlig än många jordbävningar, orkaner, tsunamis, industriolyckor, gasexplosioner osv…

Summering

Efter 60 år (eller nästan 18 000 reaktorår) har den civila kärnkraften orsakat:

• En allvarlig och dödlig olycka i Sovjetunionen med 63 dödsfall.

• En japansk “kärnkraftskatastrof” med 0 dödsfall

• En amerikansk olycka som blev dyr men inte orsakade mer skada än en överdriven rädsla.

I Sverige fortsätter kärnkraften att stå för upp till hälften av elproduktionen och den har hittills orsakat noll dödsfall.

Koleldning dödar i storleksordningen minst en miljon människor i världen varje år. Främst genom cancer men också genom många andra hemska sjukdomar. 10 000 TWh el/år kommer från kolkraft. 3000 av dessa TWh produceras i världens rikaste länder och 7000 TWh i de fattigaste.

I Europa beräknas dödligheten till 29 dödsfall per TWh och i Kina till 77 dödsfall per TWh.

Förutom dödsfallen ger kolgruvorna upphov till kolgruveolyckor, markföroreningar och giftigt avfall.

Skulle den befintliga kärnkraften ersatts med kolkraft hade ytterligare 2 miljoner människor dött. Men dessa dödsfall tycks inte vara lika spektakulära att skildra eller debattera i samhällsdebatten.

Det är skillnad på skrämmande och farligt

Att hoppa från ett 10 meter högt hopptorn är skrämmande men knappast farligt.

Att stå på en järnvägsbro när tåget kommer är däremot farligt. Att hoppa är skrämmande. Att springa kan ge en känsla av att röra sig bort från problemet men det är en falsk känsla av trygghet. Den som inte hoppar kommer att dö.

Det här inlägget är baserat på fakta ur boken klimatnyckeln och egna åsikter.
Jag är själv utbildad civilingenjör i Energisystem vid Uppsala universitet och har läst fördjupningskurser inom kvantfysik och kärnkraft.

Vem tycker jag ska läsa boken?

Om du är en ivrig kärnkraftsmotståndare - läs boken.

Om du tror att du är kärnkraftsmotståndare, men egentligen inte kan så mycket om kärnkraft… Var modig. Utforska. Lär dig mer. Boken är både saklig och pedagogisk - Läs boken.

Om du är riktigt rädd för kärnkraft så är risken överhängande att du kommer känna dig tryggare efteråt - Läs boken.

Om du förespråkar kärnkraft som en stor och viktig del av lösningen så lär boken skapa ännu mer frustration. Särskilt när det gäller den politiska hanteringen av kärnkraften. - Men ändå. Läs boken.

Passar du inte in ovan? Läs boken.

Oavsett vad du tycker är det nyttigt att utmana det du tror på.

Klimatkrisens Sverige

För två månader sen lyssnade jag på ett digitalt klimatseminarium som länsstyrelsen i Jämtlands län anordnade.

Erica Bjerström, SVTs klimatkorrespondent, var med och berättade om insikter hon fått under arbetet med boken Klimatkrisens Sverige. Hon berättar på ett sätt som får det att bränna bakom ögonen, fast hon försökt lägga band på sina egna känslor och låta forskarna komma till tals.

Varför lyssnar jag på sånt här?

Det vore så mycket enklare att inte göra det.
Det vore så mycket enklare att fortsätta precis som vanligt och låtsas att allt är bra.

Men det kan jag inte. För jag är ingen struts.
Jag tror på forskning och jag tror på inhämtning av kunskap.
Jag tror på att det är bättre att veta och agera än att leva i ovisshet och inte göra någonting.
Om inte för min så för mina barns och kanske framtida barnbarns skull. För alla andras barn och framtida generationer.

Så jag lånar boken på biblioteket.

Och ja. Det är ruskig läsning. Inte ruskigt som i att titta på en skräckfilm där monstret står bakom dörren och kan flyga in när som helst… Utan mer som om en asteroid långsamt är på väg mot jorden och politikerna tjafsar om huruvida ett paraply eller ett parasoll skyddar bäst mot nedfallande asteroider.

Här får läsaren följa med på en Sverigeresa där klimatförändringarna oåterkalleligen har och håller på att förändra landet vi bor i.

Fjällvärlden som inte hade någonstans att ta vägen

Området kring Abisko klassas inte längre som en arktisk zon utan som en barrskogszon eftersom medeltemperaturen överstiger noll grader. Sverige har inte haft någon riktigt kall vinter sedan 1989.

Under de senaste 100 åren har trädgränsen flyttat sig 230 meter upp på Nuoljafjället ovanför Abiskos naturvetenskapliga station. Alltså 2.3 m per år. Det innebär att den som vill fjällvandra i slutet av seklet, snarare får slåss mot mygg i snårskog än njuta av kalfjällets ändlösa vidder. Sveriges växtzonerna flyttas norrut i en hastighet av 4 kilometer per år eller en halv meter per timme… Det är galet fort.

I Alperna går klimatförändringarna ännu snabbare och det finns minst runt 200 övergivna skidanläggningar i de italienska Alperna. De svenska fjällturistorterna riskerar att gå liknande öden till mötes. Det rimmar illa tillsammans med ny flygplats i Sälen, fler pister, byggboom av fjällstugor och planer på nya skidorter likt Örndalen i Härjedalen.

Klimatkrisen har redan gett upphov till många miljoner klimatflyktingar i form av djur och växter som dragit sig längre norrut när levnadsvillkoren förändrats. Till exempel har fästningar, invasiva växter och skadedjur lättare att sprida sig i det varmare klimatet.

Men klimatflyktingar kan bara de som har turen att kunna flytta på sig bli. Andra har försvunnit eller är starkt hotade. Djur och växter som bara finns i fjällvärlden har ingenstans längre norrut att fly till. De kommer helt enkelt inte klara sig.

Genom boken intervjuar Bjerström olika forskare som får svara på,

Vad oroar dig mest?

I princip alla svarar samstämmigt;

“Det som oroar mig mest är demokratin.”

Att demokratin skulle vara det som är mest hotat kanske inte är uppenbart, men logiskt om det får sjunka in lite.

Vad händer när de inte bara är djur och växter som är på flykt utan även människor?

Vi vet redan idag att områden där det bor miljontals invånare kommer bli obeboeliga på grund av stigande havsyta, fler extrema väder, svår torka och skogsbränder mm. Siffrorna är såklart väldigt osäkra och varierar mellan 25 miljoner upp till en miljard människor, men den mest vedertagna siffran säger att 200 miljoner människor kommer att vara klimatflyktingar till år 2050.

Jag tar det igen.

2 0 0 0 0 0 0 0 0

Människor.
Som du och jag. Våra barn. Systrar. Bröder. Föräldrar. Vänner. Släktingar. Grannar. Kollegor.

På flykt.

ÅR 2050.

Det är mindre än 30 år bort. Känns det långt?
1990 var inte så himla länge sen… Men ändå längre sen än hur de kommande trettio åren kommer att upplevas. Tid funkar så.

Hur bra klarade vårt demokratiska system flyktingkrisen 2015.
Sådär bra va?

Och då pratar vi om knappt 163 000 asylansökningar…

Finns det hopp?

Klimatförändringar är inget som kommer att ske i en avlägsen framtid och enbart drabba andra delar av världen. Sluta bortförklara det som sker som enstaka företeelser, istället för långsiktiga trender. Steg ett är att acceptera att klimatförändringar är något som även sker här och nu. I Sverige.

När vi accepterat att världen håller på att förändras är det lättare att sätta igång och agera. Det finns inte så mycket mer att förlora (än pengar) på att försöka förbereda sig och ställa om för att mildra effekterna så gott det går.

Det finns också mycket att lära sig av historien. De som tidigare levt visste att det var vansinne att bygga bo nära vatten eller i sänkor. De har till och med lämnat landmarkörer för att berätta för oss att nedanför den här nivån ska vi inte bygga. Men det är lite värt i en tid när undantag för strandskyddet ofta frångås. Ett monument över hur långt politiken står från forskningen i den här frågan manifesteras i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) nybyggda huvudkontor. Det ligger alldeles invid Väners strand i Tullviken, Karlstad. Ironin är slående.

I Vellinge kommun planeras en 23 kilometer lång mur att byggas för att skydda dyra fastigheter mot havshöjningen och stranderosion. Men många av husägarna är inte nöjda med lösningen som de anser kommer att förstöra havsutsikten och öka insynen i de dyra villorna. Ansvarsfrågan är en annan puck som behöver hanteras. Vem ska stå för alla kostnader och hur mycket mer kostar det i framtiden om kostnaderna inte tas nu?

Norrköping kan ses som ett gott exempel på en kommun som klimatanpassar och försöker ta ansvar. Det gäller såväl stadsplanering, vatten- och avfallshantering som säkerhet bland annat genom ett samarbete med SMHI. Särskilt reningsverk och krav på bättre rening kommer bli livsviktigt i alla Sveriges kommuner då varmare vatten gör det lättare för bakterier och parasiter att frodas.

Utmaningen vi står inför kräver goda samarbeten mellan forskare och politiker, regioner, länder, organisationer och opinionsbildare för att få till nödvändiga förändringar. Den enskilde medborgaren måste ges rätt förutsättningar för att kunna fatta bra val men kan inte själv förändra det som sker och bära den bördan.