ANN-MARI DARJ
Hur många timmar kostade soffan?
Om att räkna vad saker kostar i tid istället för pengar. Är din soffa värd veckors heltidsjobb?
2005 köpte jag en ny "skinn"soffa från IKEA för 7000 kr. Jag tyckte själv att den var grymt snygg och vårdade den med något slags läderbalsam i regelbundna intervall.
IKEA körde hem den till mig och jag betalade via det omständiga alternativet bankväxel.
Tyvärr var den mest bara snygg, gjord för att pysa ner i med lågt ryggstöd och breda kuddar var den aldrig riktigt skön eller praktisk. På sommaren klibbade man fast i den och på vintern var den kylig.
När vi fyra flyttar senare skulle packa ihop det vi hade i Sthlm och bege oss mot Östersund sålde vi den för tusenlappen.
Men istället för att räkna på vad soffan kostade i pengar tycker jag det är mer intressant att räkna på vad den kostade mig i tid. Tid är den mest rättvist fördelade resursen eftersom vi inte kan köpa mer. Pengarna jag betalade med hade jag skrapat ihop som truckförare i Borlänge till en lön om 98 kr i timmen, brutto.
Med en kommunalskatt på 35 % i Falun blev det cirka 64 kronor kvar efter skatt för varje timme jag packat och lyft lådor.
Så hur många timmar behövde jag jobba för att kunna köpa just den där soffan som vid tillfället var en stor kostnad för mig?
7000 / 64 = 109 timmar.
Det är drygt 2.5 veckas heltidsarbete.
Sett i det perspektivet känns soffan plötsligt väldigt dyr. Hade jag inte hellre köpt en begagnad (potentiellt skönare) soffa och gjort någonting annat istället för att jobba?
Det betyder inte att jag tycker att alla stora köp är ovärda i tid. Strax innan jag köpte soffan köpte jag till exempel en projektor för 14 000 kronor. Kanske inte det nödvändigaste inköpet i livet men jag har använt den till massvis av filmtittande, valvakor, spelande och som anledning att första gången bjuda hem Ann-Mari på dejt. En projektor som jag varit väldigt nöjd med trots att det tog mig över en månads heltidsarbete att jobba ihop den.
Men när du står inför ett köp, fundera istället för kostnaden på om köpet är värt din tid, en del av ditt liv.
Räkna ut din nettolön per timme genom att helt enkelt ta summan som trillar in på kontot delat med antalet timmmar du jobbar en månad.
Exempel: 20 000 / 160 = 125 kronor per timme.
Sett med den lönen kostar till exempel en begagnad Volvo V60 för 160 000 kr precis 8 månaders heltidsarbete.
Diskutera med andra
Om du vill diskutera med andra hur vi värderar tid, surfa till vår diskussionsida och läs mer.
Four burner theory
Four burner theory, en teori om hur du ska hantera balans i livet.
Idag är det lättare än någonsin att hålla uppe en fasad utåt. På sociala medier läggs det upp löprundor, nybakta bullar, familjeutflykter, middagar med vännerna och fantastiska karriärframsteg.
Det behöver givetvis inte vara samma person som postar alla inläggen men i de noga utvalda flöden som serveras oss är det lätt att tro att alla våra bekanta lever det perfekta livet hela tiden.
Jag tror inte att det går att maximera överallt samtidigt, och det är ok.
- Den första brännaren representerar din familj.
- Den andra står för dina vänner
- Den tredje är din hälsa.
- Den fjärde är din karriär.
Teorin säger att "för att bli framgångsrik måste du stänga av en av dina brännare. Och för att bli riktigt framgångsrik måste du stänga av två."
Du har helt enkelt inte energi och tid till att köra fullt blås på alla brännarna samtidigt, då blir det bara halvljummet på fyra ställen.
Hur ska du hantera det här? Jag har hittat tre alternativ som känns vettiga.
Alternativ 1: Outsourca brännare
Vi outsourcar små delar av livet hela tiden. Vi köper hämtmat när vi inte vill laga egen mat och vi lämnar in bilen på verkstaden istället för att byta däcken själva.
För de flesta är karriärbrännaren den som brinner hetast och den vi sist stänger av. Genom att bygga ett system som gör att vi inte byter tid mot pengar kan vi istället för att jobba fler timmar öka vår inkomst på andra sätt. Det går bland annat att bygga upp passiva inkomster och anställa personer som frigör tid åt oss.
Barnomsorg är en annan typ av outsourcing om vi ska hårddra det. Vi köper tjänsten att andra ska ta hand om våra barn, oftast för att vi själva ska kunna gasa på karriärbrännaren.
Alternativ 2: Omfamna begränsningarna
En av de mest frustrerande aspekterna av teorin är att den belyser din outnyttjade potential. Du skulle kunna bli fantastiskt mycket bättre på idrotten du håller på med om du bara slapp arbeta på dagarna.
Men istället för att önska att du hade mer tid kan du skifta fokus till att fundera på hur du ska utnyttja den tid du har givet de begränsningar som finns.
- Givet att du bara kan arbeta 8 - 16, hur ska du tjäna så mycket som möjligt under den tiden?
- Givet att du bara kan träna 3 timmar per vecka hur ska du komma i så bra form som möjligt?
- Givet att du bara har 15 minuter per dag att skriva på din bok, hur ska du bli klar så snabbt som möjligt?
Den här typen av frågeställningar vänder perspektivet till något positivt (hur kan jag maximera det jag har) från något negativt (oroa sig över att aldrig ha nog med tid). Tydliga begränsningar kan dessutom öka din produktivitet och få dig att sluta skjuta upp saker.
Samtidigt accepterar du att du inte når din fulla potential. Det du lägger din tid på spelar roll oavsett hur smart du jobbar. Mer investerad tid i relationer kommer troligen ge dig bättre resultat där.
Olika faser i livet
Istället för att försöka göra allting samtidigt kan du dela upp livet i olika faser. När du pluggar kan du till exempel dra ner på familj och ägna energi åt vänner och träning. Under eventuella småbarnsår är det kanske läge att minska gasen till karriärbrännaren och öka på familj.
Tillåt dig själv att medvetet stänga av en brännare under perioder istället för att vara stressad över att du inte hinner med allt. Det finns tid att uppnå alla drömmar under en livstid, men inte precis samtidigt.
Vilken brännare stänger du av?
Ingen gillar att höra att de inte kan få allt. Samtidigt är det en verklighet för oss alla. Kör du alla brännare på halvfart eller har du dragit ner på någon specifik?