Svettiga hästar och kvalitét

Jag gillar saker som det lagts ner möda på att tillverka, vem gör inte det. Det spelar ingen större roll vad det är för något, ett blogginlägg jag vet att någon slipat på i timmar, en omsorgsfullt handhyvlad golvsockel eller varför inte hela mitt akustiska piano som är en stor orgie i hantverksmässiga detaljer.

Mekanik och strängar syns aldrig, ändå är det tillverkat med sån omsorg.

Väger några modiga kilo när man ska flytta runt det.

Pianohammare som varit inne på slipning sen den här bilden togs.

Problemet är bara att det inte behöver finnas någon samband mellan tiden som lagts ner och kvalitén det resulterat i. En handgjord brödrost låter som att det skulle kunna vara en riktig premium-brödrost, när det kanske i själva verket är den sämsta som sett dagens ljus.

Tiden som lagts ner, kostaden att ta fram nåt eller helt enkelt den upplevda kvalitén är ett rätt kasst sätt att bedöma verklig kvalité.

Svettiga hästar 🐴

Om du är på systemet och sonderar i vinhyllorna efter något att dricka till söndagssteken, ja då är det svårt att veta om svettig häst, eller nyslaget gräs passar bäst (obs riktiga vinsmaker).

Eftersom du saknar möjlighet att bedöma kvalitén på riktigt behöver du använda någon typ av tumregel. Designen på flaskan, etiketten och priset kommer tillsammans att placera vinet i ditt mentala fack för premiumvin eller billigare vin. Och plötsligt står du där med ett vin du aldrig provat för att det var 40 kronor dyrare per flaska än det andra vinet du jämförde med, och hade en etikett med lite snirkligare bokstäver, nånting som du tolkar som högre kvalité.

Vad kan du göra åt det? 🧠

Ett suveränt steg är att bli medveten om den här mentala tumregeln. Nästa gång du står och utvärderar två produkter du egentligen inte vet så mycket om, stanna upp och fundera över om det är din hjärna som försöker spela dig ett spratt.

Det skulle kunna vara så att den absolut billigaste äppelmosen på Willys är den som innehåller mest äpplen och minst socker om du tar dig tid att jämföra ibland.

It takes an entire civilization to build a toaster. Designer Thomas Thwaites found out the hard way, by attempting to build one from scratch: mining ore for steel, deriving plastic from oil ... it's frankly amazing he got as far as he got. A parable of our interconnected society, for designers and consumers alike.

3 anledningar till varför det är svårt att spara

Har du någon gång tänkt att du skulle vilja börja träna, spara, eller leva ett helt annat liv. Jag med. Men trots att vi har en dröm som pekar i en riktning så fattar vi beslut som leder oss åt ett helt annat håll. Varför vill vi en sak, och gör en annan?

Det här glappet mellan vad vi vill och vad vi gör är intressant. De flesta vet redan vad de ska göra, ändå händer det inte. Det är bara att acceptera att det är så vår hjärna fungerar, och inte något vi kan ändra på. Istället får vi sätta upp strategier för att lyckas i alla fall.

Vad hjärnan vill i korthet

🍭Vår hjärna söker belöning. I jägar/samlarsamhället åt vi upp alla frukter på fruktträdet vi hittade eftersom vi inte visste om det skulle finnas några kvar imorgon. Det fungerade bra så länge mat inte fanns i överflöd. Idag gör samma drift att vi äter alldeles för mycket socker, som när vi tar den där bakelsen på jobbet trots att vårt långsiktiga mål inte närmar sig om vi äter fler bakelser.

För att öka din chans till överlevnad rent evolutionärt söker din hjärna olika typer av kortsiktiga kickar.

🧠Din hjärna är lat. Den är byggd för att alltid se till att du har en energibuffert kvar. Det vore farligt för dig att stå inför ett hot där det krävs att du måste springa snabbt, om du redan vore helt tömd på energi psykiskt eller fysiskt.

Den briljanta lösning hjärnan kommit på är att alltid säga till dig att du är trött innan du faktiskt är det. Den skickar ut signaler som säger att du har slut på energi innan du har det, för den vill alltid spara en reserv om det dyker upp nåt livsviktigt. 

När du är ute och springer skickar hjärnan ut signaler att vi ska sluta med det där. Mjölksyran bränner i benen, axlarna faller framåt och du känner att du vill lägga av. Om du då plötsligt möter någon du tycker är snygg, ja då är chansen rätt stor att hållningen genast blir rakare och löpsteget bättre. 🏃Det är tydligt att det fanns energi kvar trots att du nyss kände dig jättetrött. Hjärnan vill aldrig missa en chans att göra ett gott intryck (eller föröka sig för den delen). 

⏲️Din hjärna vill lösa problem här och nu. Den försöker se till att du har det bra idag, nästa vecka och den närmsta framtiden. Hjärnan är absolut inte designad för att tänka på din pension. Vad du kan komma att ha för ekonomiska utmaningar om 30 år när du kanske har arbetat klart, är alldeles för abstrakt för hjärnan. Den vill hellre tänka på hur skönt det vore att lata sig eller äta något precis just nu.

Hjärnan:

• Är en belöningsjunkie som letar snabba kickar.

• Är lat

• Har svårt att tänka långsiktigt

Sparande och investeringar handlar om:

• Uppskjuten belöning

• Någon form av ansträngning. Du behöver stänga av Netflix och bestämma vilka fonder du ska investera i. Om du ska sluta köpa utelunch för att spara pengar behöver du planera mer, laga mer mat och se till att få med dig matlådorna till jobbet.

• Långsiktigt tänkande. 

Helt enkelt tre områden som är exakta motsatser till vad vår hjärna är designad för.

Testat i studier

En studie testade det här genom att fråga människor om de till fikat om en vecka ville ha ett hälsosamt snacks som en banan eller morot, eller en bit tårta. De flesta valde det hälsosamma alternativet. När tillfället väl inträffade och det var dags för fika fick de frågan om de fortfarande ville ha det hälsosamma alternativet eller om de ville byta till sötsakerna. De flesta bytte. 🧁

Det är så vi fungerar. Hjärnan är programmerad att leta snabba kickar. Experiment visar också att vi är bättre på att ta beslut som är bra för oss om de ligger långt i framtiden.

Det är lätt att tänka att vi ska göra en förändring som ligger långt fram i tiden, nästa vecka ska jag börja träna, efter semestern ska jag göra en budget och liknande. Vi fattar vad de rätta besluten är, men när vi väl kommer dit väljer vi ändå något annat.

“If you can’t beat them, join them.”

Hur kan man göra det enklare

Eftersom din hjärna är skapt som den är, kan du lika gärna börja samarbeta med den. Tyvärr går det inte att säga till sin hjärna, kan du sluta belöna mig när jag äter grädde och socker. Istället får vi försöka förstå hur den funkar och använda det till vår fördel.

Konkreta mål är hjälpsamt för hjärnan. Luddiga mål som att ha 30 000 kronor i en buffert om 12 månader är ett alldeles för oklart mål för hjärnan. Den behöver delmål för att kunna ta sig dit. Bryt ner det till att spara 2500 i månaden istället.

Samma sak gäller om du skulle anmäla dig till ett marathon. För att lyckas och få en bra dag behöver du bryta ner slutmålet i mindre delar. Det första steget blir kanske att skaffa löparskor, börja planera, starta lugnt och sen öka för att kanske börja springa 3-4 gånger i veckan. För att ha tid med det behöver du kanske sluta titta på minst en tv-serie. 

Sätt en deadline. Om du tar bort tid så blir det lättare att se till att saker och ting börjar hända. Utan deadline kan du skjuta upp det du tänkt göra hur länge som helst. En tydlig deadline gör att du måste börja planera i tid och att du sen kan utvärdera om du lyckades när datumet passerat.

Sätt upp delmål och belöna dig själv. Delmål gör det mer konkret och innebär en mängd små deadlines. Eftersom din hjärna älskar belöningar är det lika bra att ge den vad den vill ha i lagom dos. När du nått ett delmål kan du ge dig själv en belöning. Det behöver inte betyda att du köper eller äter något utan kan lika gärna vara att du tar dig tid för att ligga och läsa en timme i badkaret om det är en belöning för dig.

Utnyttja grupptrycket till din fördel. Om det är ett buffertsparande, se till att du har någon som kollar hur det går för dig. Någon du behöver skämmas och bortförklara dig inför om du inte lyckas. Det ökar sannolikheten att du ror det i hamn. Men berätta inte för alla du möter, då minskar faktiskt chansen att du når dina mål. 

Vad vill du veta mer?

Vill du veta mer om beteendevetenskap, beteendeekonomi, hur vår hjärna fungerar och hur vi tar olika typer av ekonomiska beslut? Då kan du antingen gå kursen i privatekonomi eller den om investeringar på börsen. Båda tar hänsyn till hur vår hjärna fungerar och för att du ska lyckas.

Men du kan också lämna en kommentar här eller gå med i vår gemenskap och skriva vad du vill läsa om framöver.

Synvillor och dåliga beslut

Det här är en superb optisk synvilla. Två identiska parallellogram ser helt olika ut när de görs om till bordsytor. Alla ser samma sak, det vänstra bordet ser betydligt längre och smalare ut. 

Och det spelar ingen roll om du kollar upp förklaringen, du kommer inte att lära dig att se verkligheten som den ser ut, hjärnan kommer alltid att lura dig, gång på gång.

Syn är generellt en av de saker vi är bäst på, vi är evolutionärt skapta för att se bra. En enorm del av vår hjärna är kopplad till syn, mer än någonting annat och det finns ingenting vi gör lika många timmar per dygn som att titta.

Ändå är det omöjligt för oss att genomskåda den här optiska synvillan.

Om vi gör de här repeterbara, förutsägbara misstagen kopplade till syn som vi är så bra på, vad är då risken att vi gör ännu fler misstag inom andra områden vi inte är lika bra på. 

Till exempel hur vi tar finansiella köpbeslut? Något som vi inte har en evolutionär anledning att göra, inte har en speciell del av hjärnan dedikerad för och inte gör speciellt många timmar om dagen.

Du gissar rätt, vi är bedrövliga på att ta rationella beslut speciellt kopplat till ekonomi. Oavsett om vi köper billiga eller dyra saker fattar vi tyvärr irrationella beslut.

Ett exempel kan vara hur vi inte värderar tid och pengar rationellt. Säg att du står i bokaffären och ska köpa en finare kulspetspenna för 100 kronor. Precis när du ställt dig i kön till kassan kommer en bekant och säger, exakt den där pennan finns för bara 60 kronor tvärs över gatan. Många värderar då om de tycker att en minuts promenad är värd 40 kronor och kommer fram till att den är det.

Om du däremot precis ställt dig i kassakön med ett dyrare brädspel för 600 kronor (på samma bokaffär) och en bekant kommer och berättar för dig att precis samma brädspel finns tvärs över gatan för bara 560 kronor, då kommer många plötsligt fram till att det inte är värt besväret.

En minuts promenad är värd 40 kroner i det ena fallet men inte i det andra. Ett ganska banalt exempel, men vi är tyvärr lika irrationella oavsett om vi köper pennor eller hus.

Shepard Tables är ett av exemplen från ett av Dan Airleys TED-talks. Om du vill göra som 7 miljoner andra och roas under 17 minuter samtidigt som du blir mindre lättlurad, klicka igång videon nedan.

Varför du äter godsaker på kvällen. Om mental trötthet.

Ju fler beslut vi behöver ta på en dag, desto sämre blir de. I slutet av en lång dag kan mentalt uttröttning göra att vi bestämmer oss för saker vi inte hade funderat på om vi varit utvilade.

Beslut behöver vi ta, i mängder och om allt möjligt. Lite beroende på hur man räknar handlar det om några hundra till många tusentals beslut under en enda dag. Vi ska välja kläder, var vi ska äta, vad vi ska välja när vi väl kommer dit, vilken musik vi ska lyssna på, vilka poddar vi vill följa, och vad vi ska göra på fritiden. Alla beslut kräver energi från vår begränsade mängd.

Det finns en hel del forskning som tyder på att vi människor har en begränsad mängd mental energi att ägna åt beslutsfattande. Speciellt krävande är de typer av beslut där de olika alternativen både har för och nackdelar.

Exempelvis har studier av domstolar visat att domare betydligt oftare friar än fäller tidigt på morgonen och att andelen friande domar faller allt eftersom dagen fortskrider.

Hur drabbar det dig?

I köpsituationer där vi behöver ta många beslut kan säljare ibland utnyttja vår mentala utmattning för att sälja sådant som vi normalt sett inte hade köpt. Vid bilköpet är det mängder av beslut att ta, i sista stund kan bilhandlaren därför lyckas sälja en extra rostskyddsgaranti eller lackförsegling på en helt ny bil. Något som de flesta rimligen inte skulle köpt om de bara haft tid och ork att kolla upp att nya bilar redan har en längre rostskyddsgaranti än vad de just köper till.

Det sker också i mer vardagliga situationer. I matbutiken tar vi ställning till mängder av varor, går igenom tänkbara middagar, funderar över vad vi redan har hemma, jämför priser, försöker avgöra om hitflugen ekologisk sparris är bättre än oekologisk lokalproducerad och liknande.

Därför har vi helt enkelt inte energi (och blodsocker) nog att stå emot den där godsaken som alltid ligger i kassan.

Men det kan också handla om att du lovat dig själv att börja ett hälsosammare liv, men redan efter en mentalt uttröttande dag orkar du inte stå emot suget och tar den där godisbiten du lovat dig själv samma morgon att det var slut med.

Vad kan du göra åt det?

Du kan undvika svåra situationer. Om du brukar handla lunch på lösvikt i matbutiken och lovat dig själv en mer sund kost är det bättre att handla lunchen innan du blir hungrig. Annars riskerar du att lägga på för stora portioner eller välja något mindre nyttigt än du tänkt dig.

Se till att inte åka och handla när du är trött och hungrig. Gör det efter middagen när du inte har lågt blodsocker och lika kort tålamod som en argsint tax.

Om du inte vill äta godsaker, se helt enkelt till att inte ens ha dem hemma. Vips behöver du inte försöka motstå någonting.

Att minska mängden beslut generellt är något annat du kan jobba med.

I matbutiken kan du ha funderat ut en matplanering (och kollat erbjudanden) i förväg och gjort en lista som du håller dig till. Då minskar mängden beslut dramatiskt när du väl står i butiken och risken minskar att du kommer ut med saker du inte hade tänkt köpa.

Färre antal beslut är anledningen till att jag bara köpt enfärgade t-shirts på senare år, de ska alla gå att kombinera med vilka vardagsbyxor som helst utan att jag ska behöva slösa en massa tankekraft på någonting så enkelt som att matcha ihop kläder. Trist? Ja kanske. Smidigt? Otroligt.

Slutsats

Om du vill ha mer energi över till det som betyder något, se till att ta bort en massa lågvärda beslut ur din vardag. Och undvik de situationer som du vet ofta leder till att du misslyckas.

Några läsvärda länkar

• Lider du av beslutströtthet?

• Uppskjuten belöning

Avundsjuka, personlig konkurs och lottovinster

Om din granne vinner på lotto löper du en högre risk att gå i personlig konkurs.

I Kanada gjordes en stor studie där man tittade på en massa data kring grannskap där någon person hade vunnit på lotto. Det visade sig att även de som inte vunnit någonting förändrade sin livsstil radikalt.

En person i grannskapet hade plötsligt och kraftigt förbättrat sin ekonomi, men allting annat var som förut. Ett perfekt tillfälle att göra jämförelser för att se vad som hände innan och efter.

Det forskarna upptäckte var att grannarna som bodde nära en lottovinnare började låna mer pengar, ta större risker och markant öka sin risk att gå i personlig konkurs. Ju större lotterivinst desto mer började grannarna spendera.

I Kanada blir en hel del uppgifter offentliga vid personliga konkurser så det gick också att analysera vad de börjat spendera pengar på. Svaret var kort och gott - sånt som syns.

Nya bilar, renovering av fasaden, kläder och liknande. Samtidigt konsumerade de inte mer av det som inte syntes utåt, möbler inomhus till exempel.

De ökade risken i sina investeringar alldeles på tok för mycket som ett försök i att göra det stora klippet och komma ikapp. Och därmed också risken för att förlora allt.

Varför?

Vi människor är sociala varelser och vill passa in i en grupp. När alla andra gör nånting vill vi också göra samma sak. Därför är det lätt att dras med i ett beteende. Om alla andra springer för att det kommer ett lejon är det bäst att lägga benen på ryggen.

Det har också varit farligt att inte passa in i gruppen, då minskar våra överlevnadschanser. Ensam är inte stark, av den anledningen har det också varit viktigt för oss att bli accepterade i den sociala gemenskapen.

Dessutom strävar vi alltid efter någonting bättre. Det har varit till vår fördel, att vi inte är nöjda. Ett sätt att se till att vi inte halkar efter är att jämföra oss med andra. Idag är det enklare än någonsin att jämföra sig med det bästa från hela världen. Men även med de som bor närmast påverkar uppenbarligen stort. Fundera över ditt eget kvarter. Finns det mönster i uterum, studsmattor, nya bilar och ommålningar av hus?

Vad kan du göra åt det?

Du kan göra flera saker för att inte dras med mot din vilja.

1. Se till att du har en plan för att enklare kunna ta ställning till olika val du behöver göra. The airport test är ett utmärkt sätt för att ha någonting att utvärdera beslut på.

2. Du kan lära dig uppskatta de saker du redan har. Till exempel genom negativ visualisering.

3. Byta påverkansgrupp. Häng med personer som gör dig till en bättre version än dig själv.

Spana in undersökningen om du vill.

Psst… Om du tyckte det här var ett vettigt inlägg. Spana in vår kurs i privatekonomi, där vi hjälper dig att skapa en strålande ekonomi oavsett om grannen vunnit på lotto eller inte.

Vad tänker du om avundsjuka i grannskap?

Påverkansgrupp

Din påverkansgrupp utgörs av de runt 20 personer du tillbringar mest tid med. Det spelar ingen roll vad du tycker om de personerna, du kommer att påverkas av dem.

Vi vill som regel tillhöra ett sammanhang. Det syns tydligt till exempel i klacken för ett fotbollslag eller de anställdas klädsel på ett företag. Om alla andra har en speciell halsduk i hejarklacken eller kostym på jobbet så är sannolikheten större att vi också gör samma val oberoende om det är någonting som är uttalat eller inte.

Om det är en grupp människor som mår bra, har roligt och känner en drivkraft, tror du att du själv skulle smittas av det och själv känna samma sak? Eller motsatt om du tillbringar tid i en grupp där människor är förändringsmotståndare och i allmänhet negativa till allting, skulle du påverkas av det?

Moran Cerf

Neurologen Moran Cerf vid Northwestern University (i Chicago) har studerat beslutsfattande i över 10 år. Han hävdar att vilka vi väljer att umgås med är det beslut som påverkar vår lycka (eller livsnöjdhet) mest. Viktigare än materiella ting, livsfilosofi eller egna upplevelser.

Det går genom forskningen att visa att vi antar ett beteende som liknar de människor vi umgås med. Men också att vi antar ett liknande tankemönster. Det vill säga, om du konverserar med någon som pratar fort kommer du också att anpassa ditt beteende och höja ditt samtalstempo. Om du omger dig med personer som är drivna, kreativa och framåtblickande blir du också i större utsträckning just det.

Två experiment

Det finns två enkla experiment du kan utföra själv.

Om du går ut på lunch med kollegorna, notera om ni går i takt. Efter 100 meter går vi nästan alltid i takt med de andra i gruppen. Om någon inte gör det hade du förmodligen kunnat gissa redan tidigare under förmiddagen vilken person som inte var i fas med resten idag.

Ett annat enkelt test kan du göra när det är dags att sova om du har en partner. Ligg nära och håll om din partner, börja sen andas lite snabbare än din partner och se om andningen anpassas. Det gör den nästan garanterat. Och på samma sätt kan du sen sänka ditt andningstempo och få din partner att följa efter utan att säga ett ord.

Det säger inte något om hur vi kopierar andra människors attityder och tankesätt men visar på ett enkelt sätt hur vi speglar olika beteenden.

FRIA VILJAN

Därför är det spännande att resonera kring den fria viljan. Namn på nyfödda barn, hur vi sitter, inredningstrender och allt möjligt påverkas av hur andra gör. Plötsligt finns det 3 Selma och 3 Elliot i samma förskoleklass trots att alla föräldrar trodde att de valde de mest unika namnen just nu.

Om vi accepterar tanken på att den fria viljan inte är total kan vi istället förändra förutsättningarna till det bättre för vilka vi påverkas av. Var i ett sammanhang med personer som besitter de egenskaper du vill ha.

Förväntan

Du påverkas också av vilken förväntan du tror att andra har på dig i olika sammanhang, och omvänt vilken förväntan du har på andra.

Om du ska delta i ett möte på jobbet, men vet att du inte förväntas vara påläst, mentalt närvarande eller ditt bästa jag. Då kommer du inte heller att vara det och mötet kommer att bli så meningslöst som du förväntade dig.

Om du å andra sidan ska ha ett möte med banken och känner att det enda rätta är att komma förberedd, påläst och med dina papper i ordning, då kommer ditt beteende återspegla den förväntan.

Ett sätt att utvecklas är att vara i sammanhang där förväntningarna på dig är höga. Ett sätt att slappna av är att vara i ett sammanhang där förväntningarna på dig är låga. Att gå emot förväntningen skaver, att slacka när du förväntas presentera och tvärt om blir inte bra för någon.

Välj vilka du påverkas av

Om du till exempel vet att någon i din närhet svarar “Herregud, det går inte!” varje gång du berättar om en ny utmaning du vill anta, se till att hitta en annan person att berätta för. En person som svarar “Det låter fantastiskt, kör på!”.

Till exempel om du vill lära dig mer om investeringar och börsen, se till att befinna dig i ett sammanhang där andra är intresserade och vill lära sig mer, istället för ett umgänge med människor som tycker att det verkar riskabelt och berättar om allt som skulle kunna gå fel.

Det betyder att du har ett ansvar mot dig själv att både i yrkeslivet och privatlivet omge dig med personer som gör dig till en bättre version av dig själv. Vill du träna på lunchen, se till att hitta personer som också vill det. Vill du starta ett eget bolag, se till att omge dig med personer som redan är företagare.

Uppgift

Fundera kring de människor du tillbringar mest tid med. Vilka beteenden, attityder och tankemönster finns i din påverkansgrupp. Ligger det i linje med åt vilket håll du vill utvecklas?

Diskutera med andra

Om du vill prata med andra personer kring påverkansgrupp, gå vidare till vår diskussionssida och släng dig in i samtalen.