Bokrecension: Fördel kvinna

Emma Leijnses bok är en faktaspäckad och upplysande resa med berättelser från verkligheten. En vardag som jag delvis hade koll på men också inte. Boken skildrar en på många sätt fantastisk men samtidigt djupt problematisk samhällsutveckling som fler behöver förstå. För det går fort. Skrämmande fort. En väldigt intressant bok om utbildningens effekter på den värld vi lever i, som du verkligen borde läsa!

Fördel kvinna av Emma Leijnse

Själv fick jag upp ögonen för ämnet och Emma efter hennes sommarprat som var ett av de sista som sändes i augusti. Pratet var en bra introduktion till vad boken handlar om.

Tycker du att arbetet med jämställdhet går trögt? Det tyckte Emma också förut, men under arbetet med boken slås hon av hur fort det har gått. Det slås jag också av när jag läser boken, för utveckligen som vi ser idag är allt annat än långsam.

Hur ser det ut i världen idag?

I stora delen av världen pågår en tyst revolution där kvinnor utbildar sig och lyckas bättre inom nästan alla områden. Sen millenieskiftet studerar fler kvinnor än män på universitet globalt. Flickor har bättre studieresultat än pojkar i många länder och där de inte redan har det - närmar de sig snabbt. I Bangladesh har den målmedvetna satsningen på just kvinnors utbildning, fått landets ekonomi att blomstra. Utbildning av kvinnor ger nästan ofattbara ringar på vattnet. Förutom att hälsan hos hela befolkningen bättras, minskar fattigdomen och den social rättvisan ökar så blir dessutom hela samhället fredligare överlag.

Hur ser det ut i Norden?

I Sverige och övriga Norden har den tysta revolutionen hållit på länge. Längre än någon annanstans i världen. 41 % av kvinnorna i Sverige har en eftergymnasial utbildning jämfört med 30% av männen. Det är en tre gånger större skillnad än genomsnittet hos OECD länderna. Så vill vi titta i spåkulan och se framtiden finns ingen bättre stans att studera än här.

Kvinnorna tar över medelklassen, medan männen håller i sig kvar i toppen. Och på botten.

Fortfarande är män i klar majoritet när det gäller toppen av högavlönade tjänster, men kvinnorna närmar sig. I 40 år har kvinnorna varit i majoritet på landets universitetsutbildningar och idag tas två tredjedelar av alla yrkesexamina på högskolor av kvinnor. Men förutom att hitta en majoritet av män i toppen, så utgör män samtidigt klar majoritet av samhällets botten. Medan antalet utbildade kvinnor i medelklassen ökar stadigt och blir de stora vinnarna, så halkar en snabbt växande skara lågutbildade män i arbetarklassen efter. En klyfta som bara ser ut att öka.

Risker med låg utbildning

Låg utbildning ökar risken för utanförskap, fattigdom och förtidspensionering. Killar utan utbildning riskerar förutom att bli utan arbete, även att gå miste om chansen att få bli pappor. Av dagens 40-åriga män är det färre än två tredjedelar som har dagligt ansvar för barn. För bara en generation sen levde drygt tre fjärdedelar med barn. När kvinnor, med samhällets skyddsnät och bättre möjligheter att försörja sig, ska bilda familj - väljer de i större utsträckning bort “dåliga pappor”. Skilsmässor är vanligare i familjer där pappan är utan arbete.

Igenkänning

I tidigare generationer kunde nästan alla få jobb, bilda familj och fungera bra i samhället oavsett utbildning. Men i takt med att många yrken försvunnit utomlands och/eller automatiseras bort, har det blivit svårt att finna vettig sysselsättning. Särskilt utan gymnasiebehörighet. Fenomenet syns tydligast på gamla bruksorter/gruvorter. Jämnåriga tjejer söker sig bort från det lilla samhället och skaffar sig en utbildning medan killarna ofta blir kvar. Det är också här jag känner jag igen mig själv. Inte för att Sveg är någon gammal bruks- eller gruvort, men diskussionen och problematiken är desamma. I centralorten med ett par tusen invånare och 18 mil till stan (Östersund) handlade särskilt gymnasietiden mycket om att vara någon som drar eller stannar kvar. Efter tjugo år blev mina ambitioner och nyfikenhet för stor.

“Unga män utan utbildning, arbete eller familj är bördig mylla för extremism, kriminalitet, missbruk och våld. Deras utanförskap är en av vårt samhälles stora framtida utmaningar.”

Så varför utbildar sig inte männen?

Ett stort problem är förväntningar. Bilden av den manliga mannen = Samhällets bild av hur en man ska vara. Bland killar anses det ofta som kvinnligt och ocoolt att plugga, med följden att killar sällan gör sitt bästa i skolan. Kanske gick det bra för farsan så då går det väl bra för mig också?

Ett annat problem är avsaknaden av manliga förebilder inom det som traditionellt förknippas som kvinnliga yrken inom förskola, skola, vård där det finns goda arbetsmöjligheter.

Men även i hemmet behövs manliga förebilder som läser böcker, tvättar, lagar mat och finns där. Män som tar ut föräldraledighet och är med sina barn. Något som författaren pekar ut som extra viktigt är fäder som läser böcker högt för sina söner. Bakom varje jämställd man står en utbildad kvinna.

Bokrecension: Ut ur ekorrhjulet

Ut ur Ekorrhjulet vs Jag lämnar ekorrhjulet

Ut ur ekorrhjulet ska inte förväxlas med den samtidigt utgivna boken Jag lämnar ekorrhjulet som jag skrivit en recension om tidigare i vår. Båda böckerna är ungefär lika långa, lättlästa och läsvärda men Ut ur Ekorrhjulet är mer av en tips-bok som jag behövde stanna upp i när jag läste. Jag lämnar ekorrhjulet är mer av typen dråplig och tankeväckande underhållning som jag slukade i ett svep.

Slutmålet i båda böckerna är förvisso att aktivt välja att avvika från normen och kliva av lönekarusellen, men författarna har valt vitt skilda tillvägagångssätt fram till målet.

Åsa Axelsson väljer att sluta jobba först för att sen räkna på saken och inse att deras familj kommer att fungera bra, om inte än bättre, när hon slutat lönearbeta och istället genomför en del medvetna livstilsändringar i familjen.

Oskar och Maribel Lindberg som skrivit boken Ut ur ekorrhjulet gör precis tvärtom. De räknar på saken, jobbar ihop den summa pengar som krävs och slutar sen jobba.

I boken berättar om hur de först levde ett liv som ganska normala Dinkers (fritt översatt betyder dinker: Dubbla Inkomster Noll Knoddar). Men efter att tre barn anlänt så tilltalar normen med prylar, status och lönearbete allt mindre och mindre. De berättar om hur de kommer fram till att de hellre vill leva ett annat slags liv under en långresa till Mexico. Med inspiration från bla Mr Money Mustache räknar de på saken och kommer fram till att friheten inte är så många år bort om de:
- Slutar konsumera onödiga grejer
- Sparar en stor del av lönen
- Gör medvetna val.

Att välja att inte följa normen

För de allra flesta framstår nog paret Lindbergs resa som både ganska alternativ och extrem (även om de ger exempel på de som är betydligt mer extrema än de själva). Men just att avvika från normen och ändå leva ett väldigt leva gott liv, inbillar jag mig är nyttig läsning för många. Du måste inte göra som allra andra. Det finns andra vägar att leva sitt liv på och det här är ett.

Personligen gillar jag metoden att räkna först och sen fatta beslut utifrån vad du kommit fram till. Efter flera års hårdtrimning av utgifterna kommer författarna fram till att de och deras tre barn behöver 20 000 kronor per månad för att kunna leva det liv de vill leva. Det är alltså deras månadsomkostnad.

20 000 x 12 x 25 = 6 000 000, enligt 4%-regeln.

Hur mycket pengar kostar din familj varje månad?

Så blir du också ekonomiskt fri

Precis som underrubriken antyder så finns många tänkvärda frågor som du kan ställa dig själv i boken. Vad är det egentligen som spelar någon roll i ett liv? Vad är viktigt på riktigt? Och finns det alternativa sätt att leva?

Hela kapitel 11 ger istället mer handfasta tips per kategori: bostad, transport, mat osv för den som vill komma igång och se över sin ekonomiska situation. Inte helt oväntat är boendet den viktigaste delen i ekvationen. Boenderkostnader står ofta för en stor del utgifterna. Hyra, ränta, amorteringar, uppvärmning, drift osv. Men var och hur vi bor styr mycket mer än så. Att se till att bo nära ger många positiva sidoeffekter både tidsmässigt och ekonomiskt. Författarparet har valt att bosätta sig i Leksand där de hittat ett billigare boende jämfört med i någon större stad. Dessutom ligger allt nära vilket gör att de ofta kan välja att cykla istället för att ta bilen och lättare kommer ut i naturen som är ett stort intresse. Mycket igenkänning för oss som flyttade från Stockholm till Östersund :)

Något jag saknade i boken

Förutom att trimning av utgiftssidan oftast är väldigt positivt för plånboken så skulle jag säga att det miljömässigt är en förutsättning för vår framtid på den här planeten. Vi kan inte fortsätta konsumera varor i samma utsträckning som tidigare, om vi vill att våra barn ska få en dräglig framtid. Författarna är förvisso också inne på det vid flera tillfällen, men jag önskar att de hade betonat miljövinsterna hårdare. Gärna likvärdigt med att få pengarna att räcka längre, istället för som nu, att miljövinster är en fin bonus som kommer på köpet...

Nyfiken på mer?

Vill du läsa mer om 4%-regeln och vägen till ekonomisk frihet kan du läsa här

Länk till bokrecensionen om Jag lämnar ekorrhjulet hittar du här.

Mr Money Moustache har vi skrivit om tidigare och det finns här.

Bokrecension: Guld och gröna skogar

“Går det att förena ekonomisk tillväxt och hållbarhet?”

Allt fler börjar få upp ögonen för att dagens ekonomiska tillväxt inte är hållbar. Samtidigt är hela välfärden och samhällsapparaten uppbyggd kring antagandet att jordens resurser är oändliga och att tillväxten kan fortsätta för evigt. Men resurserna är ändliga, så hur ska ekvationen gå ihop?

Om du vill göra skillnad på individnivå - vad kan du göra? Att panta burkar och flyga mindre är två konkreta åtgärder men effekten likväl långt mycket mindre än om du använder dina pengar på rätt sätt. Ju mer pengar - desto större möjlighet att påverka!

I min jakt på svaret om det går att investera pengar klimatsmart, har jag läst den nyutgivna boken Guld och Gröna skogar - Investera klimatsmart och bli rik. Boken är skriven av Sasja Beslik och Karim Sayyad som båda jobbar på Nordea som chef för hållbara finanser respektive senior analytiker inom hållbara finanser. Boken är tänkt som en praktisk vägledning för hur du ska kunna förena lönsamma investeringar med att bidra till en hållbar värld.

Författarna menar att Samhället måste ställa om från ekonomisk tillväxt till ekonomisk utveckling. I begreppet ekonomisk utveckling finns det ett mycket mer cirkulärt och hållbart tänk. Förnyelsebart, att återanvända, laga, återbruka och sälja samma råvaror flera gånger om. Jag håller med. Men den stora frågan för planetens framtid är ju hur vi får med Xi Jinping på tåget? Den frågan förblir obesvarad.

Vi får även läsa om andra svåra frågor att ta ställning till som mänskliga rättigheter, schyssta löner, etiska val, motverka barnarbete och om det problematiska med begreppet hållbarhet.

Hur ska olika bolag egentligen hanteras? Ska enbart de som arbetar med klimatfrågan på ett positivt sätt, premieras? Eller ska även de som i nuläget verkar inom en ohållbar industri (tex fossila bränslen) men uppenbart försöker ändra inriktning mot mer förnyelsebart, premieras?

Allt som framhålls som hållbart har ju en problematik att förhålla sig till. Exempelvis elbilar och solceller kräver båda speciella metaller som måste brytas i gruvor i ofta konfliktdrabbade områden som Demokratiska republiken Kongo. Vad är rätt och vad är fel här?

Det märks att författarna inte kan vara helt opartiska i boken. Det är en tunn linje att balansera på när det gäller att vara trovärdig, transparent, saklig och samtidigt inte företräda banken som de båda jobbar på. Jag tycker nog att de lyckas ganska bra med det, men vill uppmana att läsa boken med den påminnelsen i bakhuvudet.

Det är också intressant hur författarna ger läsarna unika inblickar i hur en svensk storbank kan jobba ambitiöst med hållbarhetsarbete och klimatfrågan. Vi får följa med på fältbesök jorden runt och veta mer om hur fondförvaltare måste prata med långt många fler än enbart företagsrepresentanter för att säkerställa att bolagen uppfyller det de lovat.

Sammanfattningsvis gillade jag boken som helhet. Den är kort och relativt lättläst men bjuder ändå på många vettiga funderingar även om den också utelämnar en hel del. Hållbara investeringar är ett ämne vi kommer prata mycket mer om här på eljest.

Bokrecension: Feministfällan + Einsteins nya fru

Jag fick två boktips av #företagarpodden. Feministfällan av Nina Åkestam och serieboken Einstens nya fru av Liv Strömquist. Två läsvärda böcker för alla som vill vidga sina vyer och lära sig mer om feminismen som rörelse och vilka problem den tampas med.

Feministfällan

Feministfällan är en snabbläst bok för alla som vill lära sig mer om feminismen idag. Den fokuserar på olika problem som feminismen som rörelse har råkat hamna i. Till exempel hur feminismen ibland slagit knut på sig själv och fastnat i begreppsdiskussioner eller jämförelser om vem som kan mest, gör mest rätt och använder de rätta uttrycken.

Boken har ett resonemang kring vad feminism är som jag gillar starkt. Att det snarare än en åsikt handlar om vad du faktiskt gör för att förbättra jämställdheten. Det är problematiskt att personer kommer undan med att kalla sig feminister utan att faktiskt agera för bättrad jämställdhet.

Jag höll med om i princip allting och kände att jag nog inte är helt snett ute ändå. Själv har jag alltid varit en praktisk feminist inser jag när jag läser boken. Jag har aldrig läst speciellt mycket om ämnet men jag var hemma lika länge med Arvid som Ann-Mari var, tar lika mycket VAB och försöker hjälpa till minst 50 % i det som behövs för att driva runt en liten familj. Jag har inte kunnat slänga med mig feministisk teori men agerar feministiskt.

Å andra sidan finns det otroligt många som är för jämställdhet i teorin, så länge den inte drabbar dem själva. De vill säga de tycker självklart att det vore bra om folk i allmänhet delade lika på föräldraledigheten men i just deras fall funkade det tyvärr inte.

I det enskilda fallet spelar det ingen större roll, problemet blir när alla enskilda fall blir precis likadana. Statistiken från försäkringskassan visar också att det är kvinnan som tar ut mer ledighet oavsett om hon tjänar mest i förhållandet eller inte. Om kvinnan är egenföretagare tar hon ut mer ledighet eftersom hon har det mer flexibelt än mannen som är anställd. Om mannen är egenföretagare tar kvinnan ut mer eftersom firman ju står och faller med honom till skillnad från kvinnan som är anställd. Det finns otaliga varianter av det här när det systematiskt är kvinnan som jobbar mindre, vabbar mer, gör mer av hushållsarbetet och rent allmänt drar det tyngre lasset.

Eller de män som kallar sig feminister men sen ändå när det kommer ett barn till världen ser det som självklart att de fortsätter jobba heltid, träna som innan och ha lika många utekvällar som innan de blev föräldrar. Anpassa sig, det får mamman göra.

Eller varför inte de kvinnor som skapar ett socialt tryck att man som mamma förväntas hämta tidigt på förskolan oavsett om barnen vill det eller inte, som tycker att man borde jobba deltid, lägga karriären på hyllan och i alla lägen sätta barnen främst.

Feminismen handlar inte om att göra det bekvämt för kvinnor utan att ändra samhällsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Feminismen är till sin natur radikal, den är aldrig prövad i ett samhälle och har ett osäkert utfall.

Boken är uppdelad i olika typer av tankevurpor med namn som Instagramfällan, Självklarhetsfällan, Populismfällan, Föräldrafällan, och andra liknande fällor. Den är snabbläst, välskriven och tänkvärd.

Och eftersom jag sett till att Östersunds bibliotek köpt in den finns den att låna där och säkert på en mängd andra bibliotek. Att låta bibblan köpa in böcker är ett hett tips för #sparadkrona

Einsteins nya fru

Hur kul var det att vara ihop med Einstein? Varför låg Marx med sin tjänsteflicka? Och varför slutade Einsteins första fru hålla på med fysik?

Einsteins nya fru är en samling serier av Liv Strömquist som gick bra att riva av i en enda läsning. Den kom tydligen i en första version för tio år sen, men då gick den mig helt förbi. Kan rekommenderas för den som både vill roas och förbannas kring jämställdhet i serieform.

Böckerna

Lånas med fördel på närmaste bibliotek eller handlas i närmaste boklåda.

Feministfällan på Adlibris.

Einsteins nya fru på Adlibris.

Bokrecension: Skärmhjärnan

Ett av våra mest populära blogginlägg här på eljest.se har varit det som refererade en Anders Hansen-föreläsning och tar upp alla fantastiska saker som sker i kroppen vid fysisk aktivitet! Har du någon gång svårt att ta dig ut på en träningsrunda så måste du läsa det! Sen kommer det garanterat spritta i benen ;)

Nu är Hansen åter bokaktuell med sprillans nya Skärmhjärnan.

Vilka är problemen?

I den här boken analyserar Hansen den ökande psykiska ohälsan, de allt mer undermåliga studieresultaten i skolan, vår försämrade förmåga att fokusera, problemen med allt vanligare sömnbrist osv, med sambandet att vi drastiskt ökat vår skärmtid framför allt de senaste 8 åren. Resultatet? Ja, även om alla samband ännu inte är helt bevisade så talar mycket för att den ökade skärmanvändningen inte är odelat positiv för vår hälsa.

Det finns statistik som säger att vi tänder skärmen på våra smartphones 150 gånger per dag, men att vi vidrör själva skärmen hela tvåtusensexhundra (2600!!!) gånger på ett dygn. I genomsnitt plockas telefonen upp var tionde minut! Många unga kollar dessutom av sina telefoner flera gånger per natt och kanske är det då inte så konstigt om sömnen blir lidande?

Ett annat problem är att skärmarnas blå ljus minskar vår melatoninproduktion, vilket gör att hjärnan tror att det är dag när den egentligen borde vara inställd på kväll. Hjärnan behöver sömn för att städa undan slaggprodukter och fungera fullt ut nästa dag.

Sämre koncentrationen om telefonen är i samma rum

Två grupper elever skulle göra ett test. Den ena gruppen fick lämna sina telefoner utanför klassrummet medan den andra gruppen fick ha den med sig telefonen in i klassrummet dock utan att kunna nå den. Gruppen utan telefoner presterade både bättre och snabbare. Bara kännedomen om att telefonen fanns i rummet störde elevernas fokus.

En annan studie visade att om telefonen låg på bordet under en fika med en annan person eller ett möte på jobbet räckte det för att samtalet skulle upplevas som tråkigare och den andre personen som mindre intressant än i de fall då telefonen inte låg på bordet.

Hjärnan inte anpassad evolutionärt

Hansen förklarar hur allt detta kommer sig med enkel evolutionsteori. Våra hjärnor är helt enkelt anpassade efter en annan tid och till ett annat slags liv där mycket av våra val handlade om överlevnad. Evolutionärt har våra hjärnor inte på långa vägar hunnit ställa om sig kemiskt till att leva i en digital tidsålder.

Vår tids vanligaste drog? Sociala medier.

Framför allt sociala medier är utformade för att vi ska använda dem så mycket som möjligt. De ger oss små och kontinuerliga dopaminkickar som gör att vi hela tiden vill ha lite till. Och lite till. Till slut är vi helt beroende och får svårt att stänga av. Det blir skrämmande likt ett drogberoende.

Vi inbillar oss att den kontakt vi får med bekanta och obekanta online ska kompensera för utebliven verklig social kontakt, men forskning visar entydigt att så fungerar det inte. Mer sociala medier förbindelser genererar mer upplevd ensamhet. Lägg därtill jämförelsesjukan som lätt drabbar oss när vi är ute på sociala medier. Och nej, ALLA mår såklart inte sämre av sociala medier, men många gör det.

Den mest brännande frågan är såklart vad detta göra med våra barn. De som alltid är uppkopplade. De som blir jämförda, bedömda och inte kan fly undan. De som växt upp vid en skärm utan att de kanske egentligen valt det själva.

Vad kan du göra?

Författaren föreslår inte att vi ska sluta använda skärmar helt men att vi måste försöka hitta hållbara förhållningssätt till våra smartphones, plattor och datorer och begränsa vår användning av dem.

Idag äter var nionde svensk psykofarmaka. För vissa patienter är den helt livsavgörande men många patienter skulle kunna hitta lika bra eller bättre alternativ som inte ligger i en pillerbox. Författaren anser att fler behöver jobba aktivt för att förebygga psykisk ohälsa.

Några av Hansens tips på saker som får nästan alla att må bra:

• Var fysiskt aktiv

• Prioritera sömn

• Odla relationer utanför skärmen

• Begränsa ditt skärmanvändande

Några saker du kan göra aktivt för att minska skärmbruket:

• Prova att stänga av mobilen en eller ett par timmar varje dag.

• Se till att du inte ser, når eller hör mobilen när du kör bil.

• Om du arbetar med något som är koncentrationskrävande - se till att mobilen ligger i ett annat rum.

• Avsätt några minuter varje timme för att kolla sms/mail mm

• När du umgås med när och kära: Umgås! Ha mobilen på ljudlöst och en bit ifrån dig.

• För unga borde det var obligatoriskt att ingen får ha mobil i klassrummet. Annars ställ krav på skolan och prata ihop dig med andra föräldrar.

• Sätt gränser för skärmtid åt barnen. Föregå med gott exempel. Barn imiterar ju som bekant snarare än att göra det vi säger åt dem. Gör saker tillsammans.

• Se till att stänga av platta eller mobil minst en timme före läggdags och lämna den utanför sovrummet.

• På sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med och se på sociala medier som ett verktyg för att just interagera.

Vidare lästips!

Här hittar du förresten inlägget om fördelarna med fysisk aktivitet!

Här hittar du ett annat av våra inlägg om hur du kan skaffa sundare mobilvanor :)

Bokrecension: Jag lämnar ekorrhjulet

Det pratas som aldrig förr om FIRE, ekonomisk frihet, ekonomiskt oberoende, förtida pension och att kort och gott ta sig ut ur ekorrhjulet.

En av våra kursdeltagare tipsade oss varmt om Åsa Axlessons bok, Jag lämnar ekorrhjulet. Bra lästips tackar vi inte nej till!

I boken får vi följa fyrbarnsmamman Åsas väg från gymnasielärare, via utmattningssyndrom till att åter bli frisk genom att kort och gott hoppa av ekorrhjulet. Då öppnar sig sakta en ny tillvaro som hemmafru och supersparare. Det är roligt berättat, dråpliga och igenkännande vardagssituationer blandat med en hel del tankeväckande funderingar.

Jag gillade den lättlästa boken i stort, men det finns några saker som kliar när jag läser och som jag tänkte lyfta.

Det ena är hur författaren friskt blandar begreppen spara, tjäna och göra en vinst när nästan allt i boken uteslutande handlar om att spara, dvs inte spendera (förutom vid ett tillfälle då familjen bestämmer sig för att hyra ut ett rum i huset). Det går inte att säga att du tjänar pengar om det inte kommer inte in några pengar. Genom att låta bli att konsumera eller välja billigare alternativ än tidigare sparar du pengar men du tjänar inga nya. En viktig skillnad.

Det andra är hur Axelsson kort och gott väljer att vara hemma, vilket i sig inte är fel, men det saknas en diskussion runt detta i boken. I korthet har hon ju återupptäckt kvinnorollen från femtiotalet och tycker att den är fantastisk. Men nu, precis som då, förutsätter valet att inte yrkesarbeta att:
1. Ens partner vill fortsätta jobba och dra in pengar som gemensamt kan förvaltas i enlighet med det författaren kallar snålregimen.
2. De som par vill fortsätta vara tillsammans. Vad händer om den ene vill skiljas? Vad händer om den andre vill skiljas?
3. Att de två kan vara tillsammans. Vad händer om den inkomstbringande blir sjuk eller i värsta fall dör?

Jag hoppas att Åsa och hennes make har diskuterat igenom punkterna ovan och har en idé om hur de skulle lösa eventuell situation om den uppstår, men jag hade gärna läst om den i boken också.