ANN-MARI DARJ
3 anledningar till varför det är svårt att spara
Tre anledningar till varför det är svårt att spara, och vad du behöver göra för att lyckas ändå.
Har du någon gång tänkt att du skulle vilja börja träna, spara, eller leva ett helt annat liv. Jag med. Men trots att vi har en dröm som pekar i en riktning så fattar vi beslut som leder oss åt ett helt annat håll. Varför vill vi en sak, och gör en annan?
Det här glappet mellan vad vi vill och vad vi gör är intressant. De flesta vet redan vad de ska göra, ändå händer det inte. Det är bara att acceptera att det är så vår hjärna fungerar, och inte något vi kan ändra på. Istället får vi sätta upp strategier för att lyckas i alla fall.
Vad hjärnan vill i korthet
🍭Vår hjärna söker belöning. I jägar/samlarsamhället åt vi upp alla frukter på fruktträdet vi hittade eftersom vi inte visste om det skulle finnas några kvar imorgon. Det fungerade bra så länge mat inte fanns i överflöd. Idag gör samma drift att vi äter alldeles för mycket socker, som när vi tar den där bakelsen på jobbet trots att vårt långsiktiga mål inte närmar sig om vi äter fler bakelser.
För att öka din chans till överlevnad rent evolutionärt söker din hjärna olika typer av kortsiktiga kickar.
🧠Din hjärna är lat. Den är byggd för att alltid se till att du har en energibuffert kvar. Det vore farligt för dig att stå inför ett hot där det krävs att du måste springa snabbt, om du redan vore helt tömd på energi psykiskt eller fysiskt.
Den briljanta lösning hjärnan kommit på är att alltid säga till dig att du är trött innan du faktiskt är det. Den skickar ut signaler som säger att du har slut på energi innan du har det, för den vill alltid spara en reserv om det dyker upp nåt livsviktigt.
När du är ute och springer skickar hjärnan ut signaler att vi ska sluta med det där. Mjölksyran bränner i benen, axlarna faller framåt och du känner att du vill lägga av. Om du då plötsligt möter någon du tycker är snygg, ja då är chansen rätt stor att hållningen genast blir rakare och löpsteget bättre. 🏃Det är tydligt att det fanns energi kvar trots att du nyss kände dig jättetrött. Hjärnan vill aldrig missa en chans att göra ett gott intryck (eller föröka sig för den delen).
⏲️Din hjärna vill lösa problem här och nu. Den försöker se till att du har det bra idag, nästa vecka och den närmsta framtiden. Hjärnan är absolut inte designad för att tänka på din pension. Vad du kan komma att ha för ekonomiska utmaningar om 30 år när du kanske har arbetat klart, är alldeles för abstrakt för hjärnan. Den vill hellre tänka på hur skönt det vore att lata sig eller äta något precis just nu.
Hjärnan:
Är en belöningsjunkie som letar snabba kickar.
Är lat
Har svårt att tänka långsiktigt
Sparande och investeringar handlar om:
Uppskjuten belöning
Någon form av ansträngning. Du behöver stänga av Netflix och bestämma vilka fonder du ska investera i. Om du ska sluta köpa utelunch för att spara pengar behöver du planera mer, laga mer mat och se till att få med dig matlådorna till jobbet.
Långsiktigt tänkande.
Helt enkelt tre områden som är exakta motsatser till vad vår hjärna är designad för.
Testat i studier
En studie testade det här genom att fråga människor om de till fikat om en vecka ville ha ett hälsosamt snacks som en banan eller morot, eller en bit tårta. De flesta valde det hälsosamma alternativet. När tillfället väl inträffade och det var dags för fika fick de frågan om de fortfarande ville ha det hälsosamma alternativet eller om de ville byta till sötsakerna. De flesta bytte. 🧁
Det är så vi fungerar. Hjärnan är programmerad att leta snabba kickar. Experiment visar också att vi är bättre på att ta beslut som är bra för oss om de ligger långt i framtiden.
Det är lätt att tänka att vi ska göra en förändring som ligger långt fram i tiden, nästa vecka ska jag börja träna, efter semestern ska jag göra en budget och liknande. Vi fattar vad de rätta besluten är, men när vi väl kommer dit väljer vi ändå något annat.
Hur kan man göra det enklare
Eftersom din hjärna är skapt som den är, kan du lika gärna börja samarbeta med den. Tyvärr går det inte att säga till sin hjärna, kan du sluta belöna mig när jag äter grädde och socker. Istället får vi försöka förstå hur den funkar och använda det till vår fördel.
Konkreta mål är hjälpsamt för hjärnan. Luddiga mål som att ha 30 000 kronor i en buffert om 12 månader är ett alldeles för oklart mål för hjärnan. Den behöver delmål för att kunna ta sig dit. Bryt ner det till att spara 2500 i månaden istället.
Samma sak gäller om du skulle anmäla dig till ett marathon. För att lyckas och få en bra dag behöver du bryta ner slutmålet i mindre delar. Det första steget blir kanske att skaffa löparskor, börja planera, starta lugnt och sen öka för att kanske börja springa 3-4 gånger i veckan. För att ha tid med det behöver du kanske sluta titta på minst en tv-serie.
Sätt en deadline. Om du tar bort tid så blir det lättare att se till att saker och ting börjar hända. Utan deadline kan du skjuta upp det du tänkt göra hur länge som helst. En tydlig deadline gör att du måste börja planera i tid och att du sen kan utvärdera om du lyckades när datumet passerat.
Sätt upp delmål och belöna dig själv. Delmål gör det mer konkret och innebär en mängd små deadlines. Eftersom din hjärna älskar belöningar är det lika bra att ge den vad den vill ha i lagom dos. När du nått ett delmål kan du ge dig själv en belöning. Det behöver inte betyda att du köper eller äter något utan kan lika gärna vara att du tar dig tid för att ligga och läsa en timme i badkaret om det är en belöning för dig.
Utnyttja grupptrycket till din fördel. Om det är ett buffertsparande, se till att du har någon som kollar hur det går för dig. Någon du behöver skämmas och bortförklara dig inför om du inte lyckas. Det ökar sannolikheten att du ror det i hamn. Men berätta inte för alla du möter, då minskar faktiskt chansen att du når dina mål.
Vad vill du veta mer?
Vill du veta mer om beteendevetenskap, beteendeekonomi, hur vår hjärna fungerar och hur vi tar olika typer av ekonomiska beslut? Då kan du antingen gå kursen i privatekonomi eller den om investeringar på börsen. Båda tar hänsyn till hur vår hjärna fungerar och för att du ska lyckas.
Men du kan också lämna en kommentar här eller gå med i vår gemenskap och skriva vad du vill läsa om framöver.
Bokrecension: Guld och gröna skogar
Bokrecension av Guld och gröna skogar. Om att investera klimatsmart och bli rik.
Allt fler börjar få upp ögonen för att dagens ekonomiska tillväxt inte är hållbar. Samtidigt är hela välfärden och samhällsapparaten uppbyggd kring antagandet att jordens resurser är oändliga och att tillväxten kan fortsätta för evigt. Men resurserna är ändliga, så hur ska ekvationen gå ihop?
Om du vill göra skillnad på individnivå - vad kan du göra? Att panta burkar och flyga mindre är två konkreta åtgärder men effekten likväl långt mycket mindre än om du använder dina pengar på rätt sätt. Ju mer pengar - desto större möjlighet att påverka!
I min jakt på svaret om det går att investera pengar klimatsmart, har jag läst den nyutgivna boken Guld och Gröna skogar - Investera klimatsmart och bli rik. Boken är skriven av Sasja Beslik och Karim Sayyad som båda jobbar på Nordea som chef för hållbara finanser respektive senior analytiker inom hållbara finanser. Boken är tänkt som en praktisk vägledning för hur du ska kunna förena lönsamma investeringar med att bidra till en hållbar värld.
Författarna menar att Samhället måste ställa om från ekonomisk tillväxt till ekonomisk utveckling. I begreppet ekonomisk utveckling finns det ett mycket mer cirkulärt och hållbart tänk. Förnyelsebart, att återanvända, laga, återbruka och sälja samma råvaror flera gånger om. Jag håller med. Men den stora frågan för planetens framtid är ju hur vi får med Xi Jinping på tåget? Den frågan förblir obesvarad.
Vi får även läsa om andra svåra frågor att ta ställning till som mänskliga rättigheter, schyssta löner, etiska val, motverka barnarbete och om det problematiska med begreppet hållbarhet.
Hur ska olika bolag egentligen hanteras? Ska enbart de som arbetar med klimatfrågan på ett positivt sätt, premieras? Eller ska även de som i nuläget verkar inom en ohållbar industri (tex fossila bränslen) men uppenbart försöker ändra inriktning mot mer förnyelsebart, premieras?
Allt som framhålls som hållbart har ju en problematik att förhålla sig till. Exempelvis elbilar och solceller kräver båda speciella metaller som måste brytas i gruvor i ofta konfliktdrabbade områden som Demokratiska republiken Kongo. Vad är rätt och vad är fel här?
Det märks att författarna inte kan vara helt opartiska i boken. Det är en tunn linje att balansera på när det gäller att vara trovärdig, transparent, saklig och samtidigt inte företräda banken som de båda jobbar på. Jag tycker nog att de lyckas ganska bra med det, men vill uppmana att läsa boken med den påminnelsen i bakhuvudet.
Det är också intressant hur författarna ger läsarna unika inblickar i hur en svensk storbank kan jobba ambitiöst med hållbarhetsarbete och klimatfrågan. Vi får följa med på fältbesök jorden runt och veta mer om hur fondförvaltare måste prata med långt många fler än enbart företagsrepresentanter för att säkerställa att bolagen uppfyller det de lovat.
Sammanfattningsvis gillade jag boken som helhet. Den är kort och relativt lättläst men bjuder ändå på många vettiga funderingar även om den också utelämnar en hel del. Hållbara investeringar är ett ämne vi kommer prata mycket mer om här på eljest.
Synvillor och dåliga beslut
Din hjärna är lättlurad, oavsett vad du tror och oavsett vad du försöker göra åt det.
Det här är en superb optisk synvilla. Två identiska parallellogram ser helt olika ut när de görs om till bordsytor. Alla ser samma sak, det vänstra bordet ser betydligt längre och smalare ut.
Och det spelar ingen roll om du kollar upp förklaringen, du kommer inte att lära dig att se verkligheten som den ser ut, hjärnan kommer alltid att lura dig, gång på gång.
Syn är generellt en av de saker vi är bäst på, vi är evolutionärt skapta för att se bra. En enorm del av vår hjärna är kopplad till syn, mer än någonting annat och det finns ingenting vi gör lika många timmar per dygn som att titta.
Ändå är det omöjligt för oss att genomskåda den här optiska synvillan.
Om vi gör de här repeterbara, förutsägbara misstagen kopplade till syn som vi är så bra på, vad är då risken att vi gör ännu fler misstag inom andra områden vi inte är lika bra på.
Till exempel hur vi tar finansiella köpbeslut? Något som vi inte har en evolutionär anledning att göra, inte har en speciell del av hjärnan dedikerad för och inte gör speciellt många timmar om dagen.
Du gissar rätt, vi är bedrövliga på att ta rationella beslut speciellt kopplat till ekonomi. Oavsett om vi köper billiga eller dyra saker fattar vi tyvärr irrationella beslut.
Ett exempel kan vara hur vi inte värderar tid och pengar rationellt. Säg att du står i bokaffären och ska köpa en finare kulspetspenna för 100 kronor. Precis när du ställt dig i kön till kassan kommer en bekant och säger, exakt den där pennan finns för bara 60 kronor tvärs över gatan. Många värderar då om de tycker att en minuts promenad är värd 40 kronor och kommer fram till att den är det.
Om du däremot precis ställt dig i kassakön med ett dyrare brädspel för 600 kronor (på samma bokaffär) och en bekant kommer och berättar för dig att precis samma brädspel finns tvärs över gatan för bara 560 kronor, då kommer många plötsligt fram till att det inte är värt besväret.
En minuts promenad är värd 40 kroner i det ena fallet men inte i det andra. Ett ganska banalt exempel, men vi är tyvärr lika irrationella oavsett om vi köper pennor eller hus.
Shepard Tables är ett av exemplen från ett av Dan Airleys TED-talks. Om du vill göra som 7 miljoner andra och roas under 17 minuter samtidigt som du blir mindre lättlurad, klicka igång videon nedan.
Varför du äter godsaker på kvällen. Om mental trötthet.
Varför det är så svårt att motstå godis på kvällen, och lätt att köpa för mycket efter en lång förhandling. Om mental trötthet.
Ju fler beslut vi behöver ta på en dag, desto sämre blir de. I slutet av en lång dag kan mentalt uttröttning göra att vi bestämmer oss för saker vi inte hade funderat på om vi varit utvilade.
Beslut behöver vi ta, i mängder och om allt möjligt. Lite beroende på hur man räknar handlar det om några hundra till många tusentals beslut under en enda dag. Vi ska välja kläder, var vi ska äta, vad vi ska välja när vi väl kommer dit, vilken musik vi ska lyssna på, vilka poddar vi vill följa, och vad vi ska göra på fritiden. Alla beslut kräver energi från vår begränsade mängd.
Det finns en hel del forskning som tyder på att vi människor har en begränsad mängd mental energi att ägna åt beslutsfattande. Speciellt krävande är de typer av beslut där de olika alternativen både har för och nackdelar.
Exempelvis har studier av domstolar visat att domare betydligt oftare friar än fäller tidigt på morgonen och att andelen friande domar faller allt eftersom dagen fortskrider.
Hur drabbar det dig?
I köpsituationer där vi behöver ta många beslut kan säljare ibland utnyttja vår mentala utmattning för att sälja sådant som vi normalt sett inte hade köpt. Vid bilköpet är det mängder av beslut att ta, i sista stund kan bilhandlaren därför lyckas sälja en extra rostskyddsgaranti eller lackförsegling på en helt ny bil. Något som de flesta rimligen inte skulle köpt om de bara haft tid och ork att kolla upp att nya bilar redan har en längre rostskyddsgaranti än vad de just köper till.
Det sker också i mer vardagliga situationer. I matbutiken tar vi ställning till mängder av varor, går igenom tänkbara middagar, funderar över vad vi redan har hemma, jämför priser, försöker avgöra om hitflugen ekologisk sparris är bättre än oekologisk lokalproducerad och liknande.
Därför har vi helt enkelt inte energi (och blodsocker) nog att stå emot den där godsaken som alltid ligger i kassan.
Men det kan också handla om att du lovat dig själv att börja ett hälsosammare liv, men redan efter en mentalt uttröttande dag orkar du inte stå emot suget och tar den där godisbiten du lovat dig själv samma morgon att det var slut med.
Vad kan du göra åt det?
Du kan undvika svåra situationer. Om du brukar handla lunch på lösvikt i matbutiken och lovat dig själv en mer sund kost är det bättre att handla lunchen innan du blir hungrig. Annars riskerar du att lägga på för stora portioner eller välja något mindre nyttigt än du tänkt dig.
Se till att inte åka och handla när du är trött och hungrig. Gör det efter middagen när du inte har lågt blodsocker och lika kort tålamod som en argsint tax.
Om du inte vill äta godsaker, se helt enkelt till att inte ens ha dem hemma. Vips behöver du inte försöka motstå någonting.
Att minska mängden beslut generellt är något annat du kan jobba med.
I matbutiken kan du ha funderat ut en matplanering (och kollat erbjudanden) i förväg och gjort en lista som du håller dig till. Då minskar mängden beslut dramatiskt när du väl står i butiken och risken minskar att du kommer ut med saker du inte hade tänkt köpa.
Färre antal beslut är anledningen till att jag bara köpt enfärgade t-shirts på senare år, de ska alla gå att kombinera med vilka vardagsbyxor som helst utan att jag ska behöva slösa en massa tankekraft på någonting så enkelt som att matcha ihop kläder. Trist? Ja kanske. Smidigt? Otroligt.
Slutsats
Om du vill ha mer energi över till det som betyder något, se till att ta bort en massa lågvärda beslut ur din vardag. Och undvik de situationer som du vet ofta leder till att du misslyckas.
Några läsvärda länkar
Avundsjuka, personlig konkurs och lottovinster
Om din granne vinner stort på lotta ökar risken att du går i personlig konkurs, läs mer om avundsjuka.
Om din granne vinner på lotto löper du en högre risk att gå i personlig konkurs.
I Kanada gjordes en stor studie där man tittade på en massa data kring grannskap där någon person hade vunnit på lotto. Det visade sig att även de som inte vunnit någonting förändrade sin livsstil radikalt.
En person i grannskapet hade plötsligt och kraftigt förbättrat sin ekonomi, men allting annat var som förut. Ett perfekt tillfälle att göra jämförelser för att se vad som hände innan och efter.
Det forskarna upptäckte var att grannarna som bodde nära en lottovinnare började låna mer pengar, ta större risker och markant öka sin risk att gå i personlig konkurs. Ju större lotterivinst desto mer började grannarna spendera.
I Kanada blir en hel del uppgifter offentliga vid personliga konkurser så det gick också att analysera vad de börjat spendera pengar på. Svaret var kort och gott - sånt som syns.
Nya bilar, renovering av fasaden, kläder och liknande. Samtidigt konsumerade de inte mer av det som inte syntes utåt, möbler inomhus till exempel.
De ökade risken i sina investeringar alldeles på tok för mycket som ett försök i att göra det stora klippet och komma ikapp. Och därmed också risken för att förlora allt.
Varför?
Vi människor är sociala varelser och vill passa in i en grupp. När alla andra gör nånting vill vi också göra samma sak. Därför är det lätt att dras med i ett beteende. Om alla andra springer för att det kommer ett lejon är det bäst att lägga benen på ryggen.
Det har också varit farligt att inte passa in i gruppen, då minskar våra överlevnadschanser. Ensam är inte stark, av den anledningen har det också varit viktigt för oss att bli accepterade i den sociala gemenskapen.
Dessutom strävar vi alltid efter någonting bättre. Det har varit till vår fördel, att vi inte är nöjda. Ett sätt att se till att vi inte halkar efter är att jämföra oss med andra. Idag är det enklare än någonsin att jämföra sig med det bästa från hela världen. Men även med de som bor närmast påverkar uppenbarligen stort. Fundera över ditt eget kvarter. Finns det mönster i uterum, studsmattor, nya bilar och ommålningar av hus?
Vad kan du göra åt det?
Du kan göra flera saker för att inte dras med mot din vilja.
Se till att du har en plan för att enklare kunna ta ställning till olika val du behöver göra. The airport test är ett utmärkt sätt för att ha någonting att utvärdera beslut på.
Du kan lära dig uppskatta de saker du redan har. Till exempel genom negativ visualisering.
Byta påverkansgrupp. Häng med personer som gör dig till en bättre version än dig själv.
Spana in undersökningen om du vill.
Psst… Om du tyckte det här var ett vettigt inlägg. Spana in vår kurs i privatekonomi, där vi hjälper dig att skapa en strålande ekonomi oavsett om grannen vunnit på lotto eller inte.
Vad tänker du om avundsjuka i grannskap?
Bokrecension: Feministfällan + Einsteins nya fru
Två böcker för den som vill provoceras, glädjas och lära sig mer om feminism. Feministfällan av Nina Åkestam och Einsteins nya fru av Liv Strömquist.
Jag fick två boktips av #företagarpodden. Feministfällan av Nina Åkestam och serieboken Einstens nya fru av Liv Strömquist. Två läsvärda böcker för alla som vill vidga sina vyer och lära sig mer om feminismen som rörelse och vilka problem den tampas med.
Feministfällan
Feministfällan är en snabbläst bok för alla som vill lära sig mer om feminismen idag. Den fokuserar på olika problem som feminismen som rörelse har råkat hamna i. Till exempel hur feminismen ibland slagit knut på sig själv och fastnat i begreppsdiskussioner eller jämförelser om vem som kan mest, gör mest rätt och använder de rätta uttrycken.
Boken har ett resonemang kring vad feminism är som jag gillar starkt. Att det snarare än en åsikt handlar om vad du faktiskt gör för att förbättra jämställdheten. Det är problematiskt att personer kommer undan med att kalla sig feminister utan att faktiskt agera för bättrad jämställdhet.
Jag höll med om i princip allting och kände att jag nog inte är helt snett ute ändå. Själv har jag alltid varit en praktisk feminist inser jag när jag läser boken. Jag har aldrig läst speciellt mycket om ämnet men jag var hemma lika länge med Arvid som Ann-Mari var, tar lika mycket VAB och försöker hjälpa till minst 50 % i det som behövs för att driva runt en liten familj. Jag har inte kunnat slänga med mig feministisk teori men agerar feministiskt.
Å andra sidan finns det otroligt många som är för jämställdhet i teorin, så länge den inte drabbar dem själva. De vill säga de tycker självklart att det vore bra om folk i allmänhet delade lika på föräldraledigheten men i just deras fall funkade det tyvärr inte.
I det enskilda fallet spelar det ingen större roll, problemet blir när alla enskilda fall blir precis likadana. Statistiken från försäkringskassan visar också att det är kvinnan som tar ut mer ledighet oavsett om hon tjänar mest i förhållandet eller inte. Om kvinnan är egenföretagare tar hon ut mer ledighet eftersom hon har det mer flexibelt än mannen som är anställd. Om mannen är egenföretagare tar kvinnan ut mer eftersom firman ju står och faller med honom till skillnad från kvinnan som är anställd. Det finns otaliga varianter av det här när det systematiskt är kvinnan som jobbar mindre, vabbar mer, gör mer av hushållsarbetet och rent allmänt drar det tyngre lasset.
Eller de män som kallar sig feminister men sen ändå när det kommer ett barn till världen ser det som självklart att de fortsätter jobba heltid, träna som innan och ha lika många utekvällar som innan de blev föräldrar. Anpassa sig, det får mamman göra.
Eller varför inte de kvinnor som skapar ett socialt tryck att man som mamma förväntas hämta tidigt på förskolan oavsett om barnen vill det eller inte, som tycker att man borde jobba deltid, lägga karriären på hyllan och i alla lägen sätta barnen främst.
Feminismen handlar inte om att göra det bekvämt för kvinnor utan att ändra samhällsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Feminismen är till sin natur radikal, den är aldrig prövad i ett samhälle och har ett osäkert utfall.
Boken är uppdelad i olika typer av tankevurpor med namn som Instagramfällan, Självklarhetsfällan, Populismfällan, Föräldrafällan, och andra liknande fällor. Den är snabbläst, välskriven och tänkvärd.
Och eftersom jag sett till att Östersunds bibliotek köpt in den finns den att låna där och säkert på en mängd andra bibliotek. Att låta bibblan köpa in böcker är ett hett tips för #sparadkrona
Einsteins nya fru
Hur kul var det att vara ihop med Einstein? Varför låg Marx med sin tjänsteflicka? Och varför slutade Einsteins första fru hålla på med fysik?
Einsteins nya fru är en samling serier av Liv Strömquist som gick bra att riva av i en enda läsning. Den kom tydligen i en första version för tio år sen, men då gick den mig helt förbi. Kan rekommenderas för den som både vill roas och förbannas kring jämställdhet i serieform.
Böckerna
Lånas med fördel på närmaste bibliotek eller handlas i närmaste boklåda.
Feministfällan på Adlibris.
Einsteins nya fru på Adlibris.
Bokrecension: Skärmhjärnan
Hur våra hjärnor påverkas av mycket skärmtid, sociala medier och vad du själv kan göra åt det.
Ett av våra mest populära blogginlägg här på eljest.se har varit det som refererade en Anders Hansen-föreläsning och tar upp alla fantastiska saker som sker i kroppen vid fysisk aktivitet! Har du någon gång svårt att ta dig ut på en träningsrunda så måste du läsa det! Sen kommer det garanterat spritta i benen ;)
Nu är Hansen åter bokaktuell med sprillans nya Skärmhjärnan.
Vilka är problemen?
I den här boken analyserar Hansen den ökande psykiska ohälsan, de allt mer undermåliga studieresultaten i skolan, vår försämrade förmåga att fokusera, problemen med allt vanligare sömnbrist osv, med sambandet att vi drastiskt ökat vår skärmtid framför allt de senaste 8 åren. Resultatet? Ja, även om alla samband ännu inte är helt bevisade så talar mycket för att den ökade skärmanvändningen inte är odelat positiv för vår hälsa.
Det finns statistik som säger att vi tänder skärmen på våra smartphones 150 gånger per dag, men att vi vidrör själva skärmen hela tvåtusensexhundra (2600!!!) gånger på ett dygn. I genomsnitt plockas telefonen upp var tionde minut! Många unga kollar dessutom av sina telefoner flera gånger per natt och kanske är det då inte så konstigt om sömnen blir lidande?
Ett annat problem är att skärmarnas blå ljus minskar vår melatoninproduktion, vilket gör att hjärnan tror att det är dag när den egentligen borde vara inställd på kväll. Hjärnan behöver sömn för att städa undan slaggprodukter och fungera fullt ut nästa dag.
Sämre koncentrationen om telefonen är i samma rum
Två grupper elever skulle göra ett test. Den ena gruppen fick lämna sina telefoner utanför klassrummet medan den andra gruppen fick ha den med sig telefonen in i klassrummet dock utan att kunna nå den. Gruppen utan telefoner presterade både bättre och snabbare. Bara kännedomen om att telefonen fanns i rummet störde elevernas fokus.
En annan studie visade att om telefonen låg på bordet under en fika med en annan person eller ett möte på jobbet räckte det för att samtalet skulle upplevas som tråkigare och den andre personen som mindre intressant än i de fall då telefonen inte låg på bordet.
Hjärnan inte anpassad evolutionärt
Hansen förklarar hur allt detta kommer sig med enkel evolutionsteori. Våra hjärnor är helt enkelt anpassade efter en annan tid och till ett annat slags liv där mycket av våra val handlade om överlevnad. Evolutionärt har våra hjärnor inte på långa vägar hunnit ställa om sig kemiskt till att leva i en digital tidsålder.
Vår tids vanligaste drog? Sociala medier.
Framför allt sociala medier är utformade för att vi ska använda dem så mycket som möjligt. De ger oss små och kontinuerliga dopaminkickar som gör att vi hela tiden vill ha lite till. Och lite till. Till slut är vi helt beroende och får svårt att stänga av. Det blir skrämmande likt ett drogberoende.
Vi inbillar oss att den kontakt vi får med bekanta och obekanta online ska kompensera för utebliven verklig social kontakt, men forskning visar entydigt att så fungerar det inte. Mer sociala medier förbindelser genererar mer upplevd ensamhet. Lägg därtill jämförelsesjukan som lätt drabbar oss när vi är ute på sociala medier. Och nej, ALLA mår såklart inte sämre av sociala medier, men många gör det.
Den mest brännande frågan är såklart vad detta göra med våra barn. De som alltid är uppkopplade. De som blir jämförda, bedömda och inte kan fly undan. De som växt upp vid en skärm utan att de kanske egentligen valt det själva.
Vad kan du göra?
Författaren föreslår inte att vi ska sluta använda skärmar helt men att vi måste försöka hitta hållbara förhållningssätt till våra smartphones, plattor och datorer och begränsa vår användning av dem.
Idag äter var nionde svensk psykofarmaka. För vissa patienter är den helt livsavgörande men många patienter skulle kunna hitta lika bra eller bättre alternativ som inte ligger i en pillerbox. Författaren anser att fler behöver jobba aktivt för att förebygga psykisk ohälsa.
Några av Hansens tips på saker som får nästan alla att må bra:
Var fysiskt aktiv
Prioritera sömn
Odla relationer utanför skärmen
Begränsa ditt skärmanvändande
Några saker du kan göra aktivt för att minska skärmbruket:
Prova att stänga av mobilen en eller ett par timmar varje dag.
Se till att du inte ser, når eller hör mobilen när du kör bil.
Om du arbetar med något som är koncentrationskrävande - se till att mobilen ligger i ett annat rum.
Avsätt några minuter varje timme för att kolla sms/mail mm
När du umgås med när och kära: Umgås! Ha mobilen på ljudlöst och en bit ifrån dig.
För unga borde det var obligatoriskt att ingen får ha mobil i klassrummet. Annars ställ krav på skolan och prata ihop dig med andra föräldrar.
Sätt gränser för skärmtid åt barnen. Föregå med gott exempel. Barn imiterar ju som bekant snarare än att göra det vi säger åt dem. Gör saker tillsammans.
Se till att stänga av platta eller mobil minst en timme före läggdags och lämna den utanför sovrummet.
På sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med och se på sociala medier som ett verktyg för att just interagera.
Vidare lästips!
Här hittar du förresten inlägget om fördelarna med fysisk aktivitet!
Här hittar du ett annat av våra inlägg om hur du kan skaffa sundare mobilvanor :)
Bokrecension: Jag lämnar ekorrhjulet
Bokrecension: Åsa Axelsson Jag lämnar ekorrhjulet. En rolig och snabbläst bok full av sparknep, odling och igenkänningsfaktor. Men det är en sak som skaver…
Det pratas som aldrig förr om FIRE, ekonomisk frihet, ekonomiskt oberoende, förtida pension och att kort och gott ta sig ut ur ekorrhjulet.
En av våra kursdeltagare tipsade oss varmt om Åsa Axlessons bok, Jag lämnar ekorrhjulet. Bra lästips tackar vi inte nej till!
I boken får vi följa fyrbarnsmamman Åsas väg från gymnasielärare, via utmattningssyndrom till att åter bli frisk genom att kort och gott hoppa av ekorrhjulet. Då öppnar sig sakta en ny tillvaro som hemmafru och supersparare. Det är roligt berättat, dråpliga och igenkännande vardagssituationer blandat med en hel del tankeväckande funderingar.
Jag gillade den lättlästa boken i stort, men det finns några saker som kliar när jag läser och som jag tänkte lyfta.
Det ena är hur författaren friskt blandar begreppen spara, tjäna och göra en vinst när nästan allt i boken uteslutande handlar om att spara, dvs inte spendera (förutom vid ett tillfälle då familjen bestämmer sig för att hyra ut ett rum i huset). Det går inte att säga att du tjänar pengar om det inte kommer inte in några pengar. Genom att låta bli att konsumera eller välja billigare alternativ än tidigare sparar du pengar men du tjänar inga nya. En viktig skillnad.
Det andra är hur Axelsson kort och gott väljer att vara hemma, vilket i sig inte är fel, men det saknas en diskussion runt detta i boken. I korthet har hon ju återupptäckt kvinnorollen från femtiotalet och tycker att den är fantastisk. Men nu, precis som då, förutsätter valet att inte yrkesarbeta att:
1. Ens partner vill fortsätta jobba och dra in pengar som gemensamt kan förvaltas i enlighet med det författaren kallar snålregimen.
2. De som par vill fortsätta vara tillsammans. Vad händer om den ene vill skiljas? Vad händer om den andre vill skiljas?
3. Att de två kan vara tillsammans. Vad händer om den inkomstbringande blir sjuk eller i värsta fall dör?
Jag hoppas att Åsa och hennes make har diskuterat igenom punkterna ovan och har en idé om hur de skulle lösa eventuell situation om den uppstår, men jag hade gärna läst om den i boken också.
Arbetsmarknadsmässa och pitch på SAMMA dag!
Den mest hektiska PI-dagen med arbetsmarknadsmässa och pitch inför jury under tävlingen AB Jämtland.
Det har varit mycket arbete under upptakten inför gårdagen…
Jag tänkte kortfattat försöka återge vad som har hänt.
PI-dagen del 1: Arbetsmarknadsmässa Mittuniversitetet
För många veckor sen såg jag en annons på facebook för en Arbetsmarknadsdag på Mittuniversitetet. Tänkte att där borde vi stå och prata med studenter som vill ställa frågor till någon oberoende om privatekonomi. Vi har båda besökt och stått på mässor tidigare men att representera vårt alldeles egna företag var något nytt.
Hur som, hörde av mig och vi lyckades få den allra sista utställningsplatsen. Prima!
Nu då?
Var ju inte direkt som att vi hade någon tjusig roll-up/ häftig monter/ schyssta printgrejer eller giveaways av något slag…
Men allt går ju att fixa och egentligen är det väl bara fantasin som sätter gränser?
Kamillas design hjälpte oss med tryck på två tröjor så vi blev så här tjusiga.
På Digitaldagen noterade jag att det fanns några enorma kuber av kartong på scen. Tänkte att den där blå kuben var ju ganska eljest-lik?
Så jag haffade nån och frågade om det gick för sig att låna dem till mässan. Jo, det gick utmärkt. Fast de var så enorma att de knappt gick in i bilen. Alltså, hade de varit en cm större tror jag faktiskt inte det hade gått…
På Hemmakväll gick jag bananas och köpte två kg godis. Overklig känsla. Gör jag verkligen det här? Får man det? Kommer det inte fram någon ur personalen och påpekar orimligheten i detta eller åtminstone ger en något slags VIP-kort?
En hel full stor burk med godis… Nä. Expediten sa inget utan tog betalt för 2 kg godis och så var det med den saken.
Sen tog jag med en duk och sorterade fram lite lego i sex olika färger. Kristoffer designade några skyltar om oss och lite privatekonomiska fakta mm som jag plastade in och tog med. Han snickrade också ihop ett webbformulär för de som ville tävla i vår monter.
Slutresultatet?
Något interaktivt / bryta isen / lätta upp stämningen är perfekt på mässa. I det här fallet körde vi på en enkel tävling: färgsortera legot snabbast och vinn en nybörjarkurs i investeringar. Alla som deltog fyllde i Kristoffers formulär och efter 3.5h hade vi en bra hög med mailadresser och haft många intressanta samtal.
PI-dagen del 2: AB Jämtland
I höstas berättade Kristoffer om en tävling där en kunde vinna ett AB.
Alltså ett Aktiebolag med insatsen på 50 000 kronor samt mentorskap från en namnkunnig jury.
Det där kände vi var något för oss så vi skickade in en ansökan. Dessvärre blev tävlingen uppskjuten, men i februari var det åter dags att skicka in ett nytt bidrag. Den här tävlingen är alltså något som vi har gått och tänkt på i minst ett halvår…
För några veckor sen fick vi det roliga beskedet att vi var en av tio finalister i ett starkt startfält. Själva tävlingsmomentet bestod nu i att göra en pitch på fem minuter med efterföljande frågestund inför en jury. Tidpunkt för detta? Mitt under den sista timmen av vår arbetsmarknadsmässa! Pjuh!
Sen dess har vi snickrat, övat och tränat på vår pitch ensamma, inför publik, ute på långfärdsskridskor osv (faktiskt en väldigt nyttig övning då en tvingas dra allt från minnet). Till slut tyckte vi att nu har vi filat och gjort den riktigt, riktigt bra blandat med massor av fjärilar i magen.
Stunden inne hos juryn gick otroligt fort. Tiden bara rann iväg! Men det kändes som att vi verkligen satte vår pitch och hade bra svar på alla frågor. Jag är så stolt över vårt arbete och vår insats. Jag småskuttade, nästan sprang tillbaka till Mittuniversitetet för att städa bort montern från mässan som precis avslutats. Vi hade verkligen gjort allt vi kunnat och vårt bästa. Härifrån var det upp till juryn.
Väl hemma igen kändes det som om jag hade sockerdricka i hela kroppen. Vi gjorde det! Mässa OCH pitch!
Vilken dag! Och vad bra vi gjort båda delarna!
Morbror med fru kom för att passa barnen medan vi åkte ned till entreprenörskväll och prisutdelning.
Vi fick bubbel, snittar och föreläsningar varvat med att de tre slutfinalisterna ropades upp. Här hade jag seriöst svårt att andas. Inte blev det bättre av vi blev den sista finalisten som ropades upp (utan inbördes ordning…)
Till slut avslöjades vinnande bidrag, men det var inte vårt.
Jag log.
Applåderade såklart.
Men inombords kände jag mig på samma gång som en utpyst och pangad ballong.
Tom.
Och det kändes helt ok att känna besvikelse. Vi tillät oss själva att sitta hemma, tröstäta godis som blev kvar efter mässan och spela tv-spel resten av kvällen. Men långt, långt där inne har en gnista börjat brinna. En revanschlust och ett starkt vi-ska-minsann-visa-er-att-ni-valde-fel…
Idag är en ny dag!
Presentkort - Fakta och hur det brukar bli för oss
Kan du handla för ett presentkort om giltighetstiden gått ut?
Hur länge gäller ett presentkort?
Och vem vinner egentligen på oinlösta presentkort? Är det alltid butiken?
Om du får ett presentkort, brukar du tänka;
Wow! Tack så mycket!
Men känner du samtidigt att det skaver lite litegrann?
Du är absolut glad, men vet samtidigt hur det brukar bli…
Längst ned i pappershögen (som borde sorterats för länge sen) hittar du det. Först blir du återigen glad! Yes! Det här presentkortet hade jag ju glömt bort! Sen inser du att giltighetstiden gått ut. Ridå ner.
Well, du är iaf långt ifrån ensam. Världen är full av oinlösta presentkort.
Plåtlådan
Hemma hos oss har vi en utsedd plåtlåda för enbart presentkort. Lådan gås förvisso igenom med jämna mellanrum och underlättar att de inte försvinner in i mastodonthögen, MEN ibland misslyckas vi ÄNDÅ med att lösa in dem. Suck.
Förrförra veckan ringde min morbror och undrade om vi ville gå på matiné. Först förstod jag inte riktigt vad han menade, men sen förklarade han att han hade sex biobiljetter som skulle gå ut om fyra dagar och de hade ingen möjlighet att nyttja dem. Ja, det tackar man ju inte gärna nej till!
Blev några maxade biodagar för familjen men också väldigt roligt! Har aldrig sett två biofilmer på raken förut och kanske inte kommer göra det igen heller (brukar gissningsvis gå på bio cirka 1-2 gånger om året) men inga biljetter gick till spillo <3 Tack J för att du tänkte på oss!
Vad är det som gäller när det kommer till presentkort
Giltighetstiden ska anges i samband med köpet. Det kan gälla i 1,2,3, eller 5 år…
Om ingen giltighetstid står angiven ska presentkortet vara giltigt i 10 år.
Det går alltid att prova använda presentkort där giltighetstiden förfallit, men det är upp till butiken om det är ok eller inte. Ibland går det bra, ibland inte beroende på butikens policy.
I samband med köpet kan du begära förlängd giltighetstid på presentkortet men det brukar kosta extra.
Ett presentkort är en värdehandling, precis som kontanter. Du kan alltså inte få ett nytt om du slarvat bort det. Det spelar ingen roll att du har kvar kvittot.
Presentkort gäller även vid rea OM det inte specifikt står att giltigheten är begränsad vid rea.
Du får sällan tillbaka kontanter om du handlar för mindre pengar än kortet är värt. Istället får du tillbaka ditt presentkort att handla upp resterande värde vid nästa tillfälle.
Det går alltid att köpa något dyrare och vid betalning lägga till mellanskillnaden.
Om butiken byter ägare kan ditt presentkort bli värdelöst. Om du har tur kommer den gamle och nye ägaren överens om att presentkort ska fortsätta gälla, men oftast är det inte så.
Vem vinner på att presentkorten blir värdelösa?
Det är lätt att tänka att det är butikerna som vinner på outnyttjade presentkort, men det är inte säkert. Ofta kan det vara dyrt även för affärerna att ha presentkort. Syftet med att erbjuda presentkort är att locka in oss i butikerna och förhoppningsvis handla för mer när vi väl är där. Men butikerna kan ha en kostsam hantering i sin tur och få betala dyra pengar för alla banköverföringar, extra bokföring osv. Större vinnare kan vara banker och presentkortsföretag.
Brukar du få eller ge presentkort?
Gillar du presentkort?
Vilket är det bästa presentkortet att få???
På mitt förra jobb hade vi utlottningar av presentkort från Stadium för de som deltog i en friskvårdssatsning. Så de flesta presentkort i mitt liv har spenderats hos sportkedjan. Att det blev just presentkort från Stadium berodde kanske på kopplingen mot friskvård och att de flesta kan hitta något bra och användbart på deras butiker. Som småbarnsförälder var det en mycket uppskattad förmån...
Varför i hela friden göra kurser i privatekonomi?
Varför i hela friden gör vi onlinekurser i privatekonomi?
För att det saknas.
För att det behövs.
För att vi tror att vi tillför någonting.
För att vi kan.
Bakgrund
Jag och Kristoffer har alltid varit mer av sparare än spenderare. För att vara säker på att det här inte är någon efterkonstruktion så ringde jag mamma. Men hon bekräftade bilden av mig som en liten sparare. När brorsan hade snaskat i sig sitt lördagsgodis kunde jag ha mer än hälften kvar och gotta på i flera dagar. Samma visa när det gällde pengar. Men jag hade inte en susning om vad det innebar att investera pengar.
Det dröjde faktiskt ända till början av 2010 innan Kristoffer pushade mig att öppna ett Avanza-konto. Det var väl ingen kärlek vid första ögonkastet, men jag gav det en liten chans. Köpte någon Investor. Några HM-aktier. Mest Avanza zero… Som student handlade det ju inte om så stora pengar, men sedan dess har både intresset för att investera och lön vuxit. Till skillnad från många andra som kommer ut i arbetslivet har vi inte nämnvärt ökat våra levnadsomkostnader från studietiden utan främst ökat sparkvoten. Det har alltid varit naturligt för oss att diskutera ekonomi, sätta långsiktiga mål och lära oss av varandra.
Samtalet växer
De senaste två åren har samtalet vuxit. Vi pratar inte enbart med varandra längre utan diskuterar ekonomi vitt och brett med släkt, vänner och kollegor. Jag tycker det är superintressant att höra hur andra har valt lägga upp det och inte sällan har jag funnit mig i en roll där andra ställer frågorna och ber mig om råd. Det har bara varit roligt att berätta hur vi gör och kanske inspirera andra att kliva över från passagerarsidan till förarsätet.
När det gäller privatekonomi så finns det ju liksom inga rätt och fel utan allt handlar om balans och val. Men jag skulle ljuga om jag sa att vi inte har blivit förvånade över hur udda (eljest) vi verkar vara. Vi blev förundrade att så många i vår närhet inte tycks göra några egna medvetna val utan snarare som alla andra. De har helt enkelt hamnat i jämförelsefällan. Ja men den åker ju till Thailand, den har båt, den har två (dessutom nya) coola bilar, den har fjällstuga, den har skärgårdsstuga osv. Gah! Jag blir tokig på denna småbarnslek! Snälla. Sluta jämföra dig mot allt och alla. Bara sluta. Se det du faktiskt har istället! Börja i den änden.
Som jag ser det, är det största problemet med att göra som alla andra att du kommer vakna upp först när det är försent. Försent att ifrågasätta dina val (eller ickeval) genom livet. I värsta fall bli någon bitter som skyller på risiga omständigheter när sanningen är att du är offer för dina egna mindre genomtänkta val. Men poängen är att oavsett vilket går tiden aldrig att få tillbaka. Det går inte att börja om. Vad du däremot kan göra är att bestämma dig. Från och med nu tar jag kontroll. Från och med nu bestämmer jag riktning och börjar jobba målmedvetet för att komma dit jag vill. Prova säga högt: Makten att förändra är min.
Eljest
Vi vill hjälpa människor som är trötta på att leka jämförelseleken att själva ta kommandot. I somras skapade vi eljest.se för att samla våra tankar och skriva om att ta medvetna val och framför allt våga tro på sin egen väg - även om den sticker ut bland andras. Vi landade i tre olika ämnesområden eller ben kanske vi ska kalla det; pengar, lycka och hälsa.
Med fokus på dessa ben kan vi må bättre, göra gott och se till att ha ett gott liv. Från slutet av juli har vi under cirka 4.5 månad skrivit 46 bloggposter inom alla tre delarna fram till och med december. Men trots mycket fin respons på dessa, kände vi hela tiden att vi ville satsa på att nu ut med vår filosofi på andra annat sätt också.
Först ut: Privatekonomi
Av våra tre ben valde vi att börja med benet som handlar om pengar. Inte för att pengar i sig är något annat än ett medel för att möjliggöra eget val av livsstil, utan för att ekonomisk stress är verklighet för många människor i alla samhällsklasser. Om du har tagit kontroll över din ekonomi, så har du skapat goda förutsättningar för att göra vad du vill eller åtminstone mer av det du vill.
Enligt statistik från SCB har svenskarna 1 760 miljarder svenska kronor på sparkonton med i princip noll i ränta. Ettusen-sjuhundra-sjuttio miljarder! 1 760 000 000 000 kronor. Det innebär att svenska folket tappar nästan 100 miljoner kronor varje dag i enbart värdeminskning med 2% inflation.
Kort förklarat kan vi säga att om du har 200 000 kronor på ett sparkonto för att det känns tryggt och bra, så kommer du fortfarande ha samma 200 000 kronor på kontot om 10 år. Det är bara det att du kommer kunna köpa mycket mindre för dina 200 000 kronor eftersom allt annat stigit i pris under de här 10 åren.
Om du har en miljon kronor på kontot så kommer du ha tappat 100 000 kr i köpkraft på bara fem år. Någon som har turen att få 100 000 kronor av släkten på sin 18-årsdag kommer att ha tappat 10 000 kr på samma femårsperiod.
Onlineutbildningar i privatekonomi
Med andra ord... Ja. Det spelar roll. Vi vill att fler ska förstå det och ta steget att börja investera sina pengar. Det känns nästan som en slags rättvisefråga. Men hur lär vi ut det på bästa sätt? Eftersom Kristoffer jobbar som konsult med att producera onlineutbildningar så kändes steget till att börja skapa egna onlineutbildningar inom Eljest inte speciellt stort.
Intresset att börja investera är stort just nu, men många vet inte var de ska börja och därför ville vi skapa en pedagogisk kurs som förklarar allt du behöver veta för att komma igång samtidigt som vi ville att det skulle kännas som om en kompis förklarade för dig på ett roligt och enkelt sätt.
I höstas gjorde vi en liten film där vi i korthet presenterade upplägget och de som var intresserade kunde då göra ett förköp till ett riktigt bra pris. Intresset var så pass stort att vi bestämde oss för att satsa på vår idé fullt ut. Därför känns riktigt coolt att vår första kurs nu är klar!
Lär dig investera - från total nybörjare till att ha byggt din egen pengamaskin. Du behöver inte vara bra på matte eller ens tycka att ekonomi är ett dugg intressant på förhand. Det räcker med att du har bestämt dig för att ett klent sparkonto där dina pengar hela tiden minskar i värde, inte är bra nog. Den första delen i vår kurs, där vi förklarar vad ränta-på-ränta är för något och hur du kan göra för att sätta upp bra mål är gratis och öppen för alla. Läs mer om kursen här.
Allt gott!
Ann-Mari
Lästips
2. Läs mer om 5 sekundersregeln och hur du får saker gjort här
Nybörjarkurs i investeringar
Nu har vi lanserat vår nybörjarkurs i investeringar. Lär dig grunderna i att investera på börsen.
Nu har vi äntligen lanserat vår nybörjarkurs i investeringar! Den här kursen hjälper dig att komma från ruta noll tills att du är igång och har börjat bygga din egen pengamaskin.
Genom texter, videos, quiz, och bilder lär vi dig allt du behöver veta för att komma igång med investeringar på börsen. Vi hjälper dig att sätta mål, förstå vilken typ av konto du ska skapa, vad och varför du ska köpa och hur du skyddar dina investeringar mot dig själv.
Eftersom det är en onlinekurs kan du gå den helt i din egen takt, behöver inte känna dig skamsen inför någon anställd på banken och du har möjlighet att diskutera med andra som går samma kurs (och oss såklart).
Det första introduktionsblocket som handlar om bland annat ränta-på-ränta och hur du sätter mål är öppet för alla. Testa på det helt utan att du behöver registrera dig.
Ha det bäst!
Ann-Mari & Kristoffer
Buffert
Vad är en buffert.
Varför du bör ha en buffert.
Hur mycket bör du ha i buffert.
Idag tänkte jag att vi skulle snacka lite om buffert. De två vanligaste frågorna när det kommer till buffert är,
Vad är en buffert
Hur mycket bör jag ha i buffert?
Vad är en buffert
En buffert är tänkt att fungera som en stötdämpare om något oförutsett inträffar. Det är en summa pengar som inte är låsta på något sätt utan som du kan få tillgång till på en gång. Typiskt bra är att ha din buffert på ett obundet sparkonto med liten sparränta och fria uttag. Vad du inte bör göra är att investera din buffert på börsen. Eftersom bufferten fungerar som en slags egenförsäkring ifall det skiter sig, så ska du inte koppla ihop din buffert med risk. Syftet med bufferten är ju egentligen inte att användas utan att finnas där vid behov och däremellan ge dig ro att sova gott om natten.
Om du använder hela eller delar av din buffert så bör nästa mål vara att bygga upp den igen.
Därför bör du ha en buffert
I händelse av sjukdom eller arbetslöshet så kommer eventuell ersättning mycket troligt inte att trilla in i samband med lönen nästa månad. Både Försäkringskassan och A-kassan kan ta god tid på sig för handläggning, utredning och beslut. I ett sånt läge är en buffert kanske skillnad på skuldsättning eller inte. Om du befinner dig i ett läge där du behöver ta ett privatlån för att klara löpande utgifter så kommer du troligen inte kunna få ett lån med bra ränta heller. Utan säkerhet är risken stor att det blir ett lån med hög ränta som kan kosta många kronor över tid.
Det kan också handla om mindre och plötsliga saker som att du behöver uppsöka en tandläkare, bilen havererar eller så råkar en nära bekant bli sjuk och du behöver ta ledigt och resa iväg med kort varsel.
Jag minns själv exakt när jag lärde mig vikten av att ha en buffert. Vårt kylskåp, som vid tillfället var proppfullt av all mat som mamma hade lagat, sa tack och godnatt en vacker lördag i maj. Anledningen till att det var extra sprängfyllt just den här lördagen var att släkten skulle komma på kalas nästa dag då jag skulle konfirmeras. I mer eller mindre full panik hann vi precis ner på byn för att köpa ett sprillans nytt kylskåp hos den lokala affären innan stängning. Jag minns att jag tänkte, tack och lov att mina föräldrar hade ett buffertspar! Den potentiella krisen avvärjdes och söndagen blev en succé.
Orsakerna till att ha en buffert är många och de behöver naturligtvis inte vara förknippade med att något negativt inträffar. Att ha ett buffertspar kan ju också innebära att du inte behöver tacka nej till något som du gärna vill tacka ja till.
Hur mycket behöver jag ha i buffert?
Lätt! 63 459 kr.
Frågor på det?'
Nä, jag skojar såklart. Det går inte att svara på en sån fråga med ett exakt antal kronor innan jag vet mer om vem du är, hur du lever och vad du brukar ha för utgifter.
Många som pratar om buffertspar hävdar att du ska spara x antal månadslöner, tex ha 2-3 månadslöner på kontot. Det är ett ganska bra snabbt svar men jag tycker att vi ska utveckla resonemanget lite. En bättre ände att börja i är att se över sina månadsutgifter.
Ställ dig själv frågan,
Om livet rullar på som det gör idag, hur mycket pengar gör du av med på en månad?
Har du 20 000 kr i totala utgifter på en månad (fasta och rörliga kostnader)? Ja, då skulle jag utan att veta mer kanske dra till med att ungefär 60 000 kronor vore en rimlig buffert.
Men, det beror som sagt fortfarande på vem du är.
Levnadsförhållanden
Lever du ensam? Har du en sambo? Familj med barn? Fritidshus?
Generellt behöver en familj med barn en större buffert. Särskilt om det i familjepaketet ingår hus, bil, husdjur, flera aktiviteter osv. Här kan större utgifter komma väldigt plötsligt och det är alltid bra att ha en reservplan.
Generellt behöver också ensamhushåll en lite större buffert per vuxen än två som är sambos och kan dela på utgifterna samtidigt som de förmodligen har dubbla inkomster.
Flexibilitet
Om du har utgifter på 20 000 kronor i månaden så är det också relevant att veta hur stor del av den summan som är flexibel och hur stor del som är fasta kostnader. Om vi föreställer oss att du plötsligt blir av med din inkomst så kommer du förmodligen klara dig längre på din buffert om andelen fasta kostnader är liten och du på så sätt kan dra ned på dina rörliga kostnader åtminstone tillfälligt. Har du däremot en hög andel fasta kostnader så är läget ett annat och det kan vara värt att ha lite mer pengar i din buffert.
Har du en buffert om något oförutsett skulle hända?
Om du svarade Ja eller att du är på väg mot en ihopsparad buffert så är det kanon. Fortsätt så!
Om du svarade Nej kan det vara en god idé att bestämma dig för att bygga upp en buffert. Det gör du enklast genom att lägga undan en liten peng varje månad. Se över dina utgifter och fundera på om det är något du kan avstå ifrån. En liten summa pengar varje månad som du inte rör (om du verkligen inte måste) blir en stor peng med tiden.
Även om majoriteten av svenskarna sparar regelbundet och har en ekonomisk buffert så är det långt ifrån alla som har det. En undersökning gjord av Demoskop i september 2017, visar att för ett av fyra hushåll (24 %) är det en utmaning att betala en oförutsedd utgift på 15 000 kronor.
För 6% procent är det en omöjlighet.
En annan undersökning gjord av PFM Research 2016 på uppdrag av Länsförsäkringar slår hål på myten om att det enbart är låginkomsttagare som saknar buffert (även om andelen är högre där). I spannet av människor som tjänade mellan 45.001 och 50.000 kronor i månaden är det 17 procent som uppger att de klarar sig maximalt en månad utan inkomst.
REKLAM: Hur kan vi hjälpa dig
Vill du lära dig mer om buffertspar och hur du tar kontroll över dina pengar så rekommenderar vi varmt vår onlinekurs i Privatekonomi - Ta kontroll över pengarna.
Kursstart är planerad till början av mars 2019 och du kan läsa mer här.
NYTT ÅR - NYA MÖJLIGHETER DEL 2: STYRKAN
Årets andra hållbara utmaning? Att bättra på styrkan.
Så vi börjar med vad jag hoppas kan bli en enkel hållbar liten vana som vi kan kalla 10 klockan 10 och 15 klockan 15.
Förutom nyss nämnda hållbarhetslöfte om att försöka begränsa godiset så vill jag starta en hållbar ny vana med styrka. Jag vill helt enkelt bli fysiskt starkare under 2019.
Jag har bara det lilla bekymret att mitt huvud tycker att det är fruktansvärt tråkigt att träna styrka.
Min kropp å sin sida vill bara hålla på med uthållighetsidrott.
Problemet med det, är att uthållighetsidrott kräver att man måste träna styrka som komplement för att kroppen inte ska gå sönder och man börjar dra på sig skador.
Så jag har inlett denna vecka med att varje dag göra denna lilla enkla styrkeövning som jag fick från min vän E.
10 armhävningar klockan 10:00
15 armhävningar klockan 15:00
Bara så enkelt. Varje dag.
Det känns åtminstone hållbart. Det borde jag klara av. Särskilt med tanke på att jag ännu gör mina på knäna, men då blir de å andra sidan ordentligt djupa och fina. Bättre det än några ynkliga halvdana på fötterna tänker jag…
Det här är ingen utmaning som ökar på så sätt att det blir fler varje månad eller vecka, utan det är just 10 på förmiddagen och 15 på eftermiddagen som gäller. Fasta tider är förresten ett jättebra knep om man vill skaffa sig nya vanor. Häng upp det på en dag (som i fallet med lördagsgodis) eller klockan 10 och klockan 15 för armhävningar. Ett annat bra knep är att försöka bygga en ny vana i anslutning till en redan befintlig vana. Att liksom haka på den på något man redan gör, som tex att borsta tänderna.
Genom att inte öka antalet per vecka eller månad blir detta förhoppningsvis till en hållbar vana istället för ett tungt ok.
Det roligaste är ju att jag har börjat på ett coworking ställe tillsammans med K denna vecka - Gomorron Östersund - och där är det redan flera andra som är på!
Det är ju en utmaning som blir extra bra om man kan pusha varandra och göra en liten kul grej av det. Så vill du vara med försök engagera kollegorna också. Alla mår vi dessutom bättre av ett litet rörelseavbrott i form av en kort styrkeövning mitt i stillasittandet.
Kan du inte göra armhävningar?
Gör något annat då. Tex dips, knäböj, sit-ups eller plankan i 30 resp 45 sekunder :)
Jag lovar att det känns gött efteråt.
Lycka till!
/Ann-Mari
Nytt år - nya möjligheter del 1: Lördagsgodiset
Dags att ta tag i sockerdimman efter helgerna och börja det nya året lite mer hälsosamt. Jag tänkte börja med att damma av och återinföra det hederliga gamla lördagsgodiset igen.
Så har helgernas gotta sakta lagt sin runda form kring valda delar av min kropp. Inte minst sinnet. Känslan är tyngre och jag inbillar mig att jag blir liiite mer andfådd än normalt vid fysisk ansträngning men det är förmodligen mest en mental känsla.
Kanske är det bra att min sockersynd infaller samtidigt som ett nyår tar sin början så att jag varje gång på ett klassiskt vis ges möjligheten att börja om med lite hälsosammare vanor på ett oskrivet blad…
För övrigt älskar jag den metaforen. Ett oskrivet blad. Så fint. Allt kan hända. Det kan bli vad som helst och det är mitt att forma som jag vill.
Just detta med nystart är inget unikt för mig a la 2019. Så här brukar jag känna den här tiden på året VARJE ÅR. I flera år har jag kört något som kallas 100-dagarsutmaningen.
Några gånger har jag klarat av det. Några gånger har jag misslyckats. Men varje gång har jag på något sätt glidit tillbaka till gamla vanor. Så nu är det dags att göra något annorlunda.
Ledordet för 2019 måste vara hållbarhet.
Nya vanor måste vara hållbara.
Annars kommer de aldrig bli de goda vanor jag önskar att de ska bli.
Så iår tänkte jag testa på den nygamla favoriten - lördagsgodis.
Godis på lördagar. Punkt.
På lördagar är det fritt fram.
Svulla på.
Men övriga sex dagar - Låt bara bli.
Det här är mina riktlinjer och min ledstjärna framöver. Alltså ingen tidsbegränsning så som 100 dagar, utan från och med nu ska jag försöka hålla mig till detta. En vecka i taget.
I ett försök att göra detta ännu lite mer hållbart så tänkte jag också tillåta mig själv fem frånsteg. Alltså fem tillfällen då jag får byta ut lördagen mot en annan veckodag som kanske passar bättre av någon anledning, tex födelsedag, fest etc. Lördagen just de veckorna är det alltså inget gotta.
Vad är det för gotta då?
Godis, läsk, kakor, fikabröd, snacks etc. Det vanliga typ.
Undantag?
Hembakat fikabröd som någon bjuder på. Och möjligen efterrätter... vid speciella tillfällen. Typ så.
Vad tror ni?
Visst låter det rimligt.
Någon som vill hänga på?
/Ann-Mari
Barnspar - Bra att tänka på
Bra saker att tänka på om man vill spara pengar åt barn.
Vilken sparform ska man välja? Hur mycket ska man spara? Om man vill spara åt fler barn än ett mm
Många funderar på hur de ska spara pengar åt egna eller andras barn på bästa sätt. Det är en fantastiskt fin tanke och jättebra om ekonomin tillåter att en peng läggs undan på barnspar varje månad eller då och då. Men vad mer kan vara bra att fundera igenom när det gäller sparande åt barn?
Vilken sparform
Min rekommendation är att starta en Kapitalförsäkring (KF). Det går också bra med ett Investeringssparkonto (ISK) men en viktig skillnad mellan dessa två är att du med en Kapitalförsäkring själv kan välja vem som ska vara förmånstagare, medan ett ISK följer arvsrätten. Sparar du till någon annans barn är en Kapitalförsäkring att föredra.
Om man jämför ett ISK & KF med den tidigare mer vanliga sparformen Aktie- & Fond-konto så är den stora skillnaden att på ett aktie- & fondkonto skattar du både för utdelning och (ev) vinst vid försäljning, medan du för ett ISK/KF istället betalar en årlig schablonbeskattad avgift.
Oavsett vilken kontoform du väljer är det viktigaste att du väljer att spara i ditt eget namn istället för i barnets namn, men sätter barnet som förmånstagare ifall något skulle hända dig.
Om du sparar i barnets namn innebär detta att barnet får tillgång till alla pengarna den dagen hen fyller 18 år och blir myndig. Tyvärr är det många 18-åringar som omedelbart satt sprätt på hela arvet utan någon djupare eftertanke och ångrat sig efteråt. Det kan vara svårt att i tidig ålder veta om ens barn kommer vara redo för ett så stort ansvar direkt på 18-årsdagen. Fördelen med att ha sparat pengarna i ditt eget namn är att det är du som avgör när hen är redo.
Du kan välja att dela ut pengarna vid behov, kanske behövs de eller en del av dem till något viktigt innan 18-årsdagen? Kanske föredrar du att betala ut dem lite i taget under en längre tid efter 18-årsdagen? Om kontot är i ditt namn är det du som avgör när det är dags och på vilket sätt.
En annan viktig anledning att spara i ditt eget namn istället för i barnets namn, är att om du haft möjlighet att sätta av och förvalta vad som med tiden blivit en summa som överstiger åtta prisbasbelopp (2018 var det 8* 45 500 = 364 000 kr) så kan du rent krasst tappa förvaltningen av tillgångarna till en överförmyndare vilket har hänt.
Hur mycket och i vad
Ofta läser jag frågan om hur mycket man bör spara till barnen. Sanningen är naturligtvis att det inte finns några rätt eller fel här. Har man möjlighet att spara till barnen så är det ju jättebra. Det kommer alltid finnas både de som sparar mer och de som inte sparar alls och de som finns mittemellan. Vissa sparar en femtiolapp i månaden och vissa lägger undan hela barnbidraget.
Eftersom barnspar ofta handlar om långa tidshorisonter så tycker jag definitivt att pengarna ska investeras istället för att bara ligga på ett sparkonto och sakta bli uppätna av inflationen. Historiskt sett har det lönat sig att investera även om det aldrig finns några garantier.
Aktier är en möjlighet om man har ett intresse för det, men aktier kräver ofta en mer aktiv förvaltning och när vi pratar om långa förlopp i en tid då utvecklingen går snabbare än någonsin kan det vara svårt att gissa vilka av dagens företag som fortfarande går bra om 15-20 år.
Därför tycker jag att att man borde satsa på att köpa någon indexfond för att sprida riskerna. Kanske en nationell eller global, kanske både och. Var dock noga med att kolla upp avgifterna först! Förvaltning, om det kostar att köpa/ sälja etc. Även små avgifter blir betydande belopp över tid.
Om man spar åt fler än ett barn
Om du vill spara pengar åt mer än ett barn, tex om du är förälder eller anhörig till flera barn/ syskon så är min rekommendation att du sparar i en och samma KF åt samtliga barn. Det kan bli väldigt orättvist annars. Tidpunkten när man börjar investera är avgörande för hur mycket pengar det blir i slutänden. Om ett barn föds i början av en högkonjunktur, medan ett annat föds i början av en långkonjunktur, så kan slutsumman variera mycket den dagen de ska få pengarna. Bättre då att samla allt i samma KF och dela summan lika för att göra så rättvist som möjligt.
Hur gör vi
När vår första son kom började vi spara barnbidraget till honom på ett bankkonto i hans namn. Några månader senare valde vi istället att ta ut pengarna och investera dem i våra egna namn. Barnbidragen går nu istället in på våra respektive kapitalförsäkringar. Förhoppningen och planen är ju att kunna hjälpa barnen med pengar ändå den dagen de behöver det, därför tycker vi att vi likaväl kan investera barnbidraget i våra portföljer.
Däremot har barnen en gemensamt kapitalförsäkring i mitt namn där vi sätter in och investerar pengarna som barnen får från mor- och farföräldrar och andra släktingar/vänner i gåva. På det sättet kan vi alltid visa barnen att de har ett eget spar som växer och förhoppningsvis sporra barnen till att själva spara och investera. I barnens kaptialförsäkring har jag bara valt Avanza zero i nuläget. Dels för att det inte handlar om så stora summor pengar, insättningarna är ytterst sporadiska och det är en avgiftsfri aktieindexfond.
Läs mer om:
1. Indexfonder här
2. Vad är en fond här
Vad är en indexfond
Vad är indexfonder för något och hur kan de göra dig till bättre investerare?
En indexfond är en fond som har som mål att följa sitt index. Det är en fond som köper alla bolag som finns med i det index den följer.
Börja med att läsa inlägget Vad är ett index om du inte redan gjort det, annars blir det här bara förvirrande.
Enklast är att visa ett exempel, jag väljer indexfonden Avanza Zero.
Det är en passivt förvaltad fond som följer ett index som heter OMXS30GI, som vi kollade lite kort på i senaste inlägget. Det är ett index som består av de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen och inkluderar den utdelning bolagen ger till aktieägarna. Det är som om du hela tiden hade tagit all utdelning du fått och köpt mer aktier för pengarna.
Avanza Zero är helt utan avgift och en typ av lockvara som Avanza har för att du ska välja just dem som nätmäklare. Om du investerar i den fonden är det nästan som om du hade kunnat köpa en andel i själva OMXS30GI. Du kommer att följa med upp och ner, men över tid prestera riktigt bra (historiskt sett i alla fall).
Varför indexfonder
Det finns överväldigande mycket forskning som visar att det är enormt svårt att prestera bättre än index över långa tidsperioder. 99.9 % av alla småsparare skulle få en bättre avkastning om de helt enkelt bara satte alla pengar i några indexfonder med låga avgifter.
Det finns en mängd orsaker till det och resultatet är tydligt. Avanza publicerar dessutom årligen statistik som visar på just det här utfallet. Den som väljer enskilda aktier får oftast en lägre avkastning än index.
Med indexfonder kan du automatisera hela ditt investerande via autogiro och autoköp. På en kort stund kan du sätta upp ett sparande som är bättre än vad de allra flesta aktiva investerare lyckas med oavsett hur mycket tid och kunskap de har till förfogande.
Indexfonder har generellt sett väldigt låga (eller inga) avgifter vilket talar till deras fördel gentemot aktiva fonder där fondförvaltaren tar en avgift för sin insats (vilket gör det ännu svårare för aktiva fonder att slå index).
Testa hur du står dig mot indexfonderna
Om du redan har en portfölj kan du ställa in så att den jämför mot just OMXS30GI. På Avanza klickar du på knappen Jämför ovanför grafen. Det fungerar liknande hos andra banker. Jämför mot olika tidsperioder, hur har din egen förvaltning stått sig mot index?
Om du överpresterar, grattis, du är ett undantag. Om du underpresterar, grattis, du kan nu byta till ett mindre tidskrävande och bättre alternativ.
Därför är investerande unikt
Tänk dig att du hade velat bli genomsnittligt bra på golf av alla som spelar golf i Sverige. Från total nybörjare hade det inneburit en massa slit på en driving range för att öva svingen. En kurs för att ta grönt kort och sen all din fritid på golfbanan under en period, bara för att bli lika bra som genomsnittet.
Med investeringar har du en gräddfil. Du kan investera i indexfonder och vips är du bättre än de flesta småsparare, lika bra som genomsnittet av alla investerare på börsen, utan att du behövt lägga ner en massa tid, eller för den delen skaffa dig så mycket kunskap.
Vanliga misstag
En vanlig miss har alltid varit att köpa dyrt och sälja billigt. När media skriver mycket om börsen investerar många och när börsen faller säljer många. Det betyder att du med dåligt tajmade köp i indexfonder faktiskt kan gå sämre än index.
Säg att du köper en indexfond på toppen och sen säljer den igen på botten, då har du bara gjort en resa nedåt. Det bästa botemedlet är att automatisera och månadsspara. Försök att skydda dina investeringar från dig själv genom att bli långsiktig.
Psst… Tyckte du att det här inlägget var vettigt? Spana in vår investeringskurs om du vill veta mer.
Vad är ett index
Vad är ett index? Lär dig vad ett aktieindex egentligen är och hur de skiljer sig åt.
Det pratas ofta om att börsen stiger eller faller, men vad menas egentligen med det? Jo det är ett index man talar om på ett lite slarvigt sätt. Ett index är ett sätt att mäta utvecklingen på ett utvalt antal aktier.
Innan du läser det här inlägget kan det vara bra att läsa mer om börsen i ett tidigare inlägg.
Varför behövs det index
För att kunna jämföra behöver vi nånting att jämföra med. När det gäller aktier och fonder jämför vi oftast med ett genomsnitt av aktier i en viss branch eller på en viss börs, ett index helt enkelt. Till exempel om vi vill veta om just den aktie vi tittar på gått bättre eller sämre än andra jämförbara aktier.
Ett index är också den måttstocken vi kan förhålla oss till när vi utvärderar hur väl vi har lyckats som investerare.
OMXSPI
Eller utskrivet OMX Stockholm Price Index är ett index som mäter utvecklingen på alla aktier på stockholmsbörsen. När media pratar om att den svenska börsen går upp eller ner är det OMXSPI de pratar om (oftast).
Price Index i namnet ger oss en hint om att det här är ett index viktat på kapital. Det betyder att bolag som har ett större börsvärde (aktiekursen*antalet aktier) påverkar index mer än mindre bolag.
Att aktiekursen för H&M, som är ett megastort bolag, dalar drar helt enkelt ner index mer än om lilla Odd Mollys aktiekurs sjunker som en blyklump.
OMXSGI
OMX Stockholm Gross Index är bra att känna till eftersom det är ett index som också tar hänsyn till utdelningen aktieägarna får från företagen.
Precis som OMXSPI speglar det alla bolag på stockholmsbörsen, men med utdelningen återinvesterad. Det innebär att alla pengar från en aktieutdelning används till att köpa nya aktier för. Nästa år blir alltså aktieutdelningen ännu högre.
Det gör att ränta-på-ränta effekten syns i ett Gross Index.
I grafen nedan jämför vi OMXSPI (orange) mot OMXSGI (grön) över en period på tio år.
Tidigare använde Avanza ett index vid namn SIXRX istället för OMXSGI. Den 1 oktober 2019 bytte Avanza leverantör av kursdata och kan därför inte längre visa SIX index. Därför står det SIXRX i bilden nedan. Men du ska titta på OMXSGI när du själv jämför.
Snävare index
Det finns ändlöst många index, vi behöver bara bry oss om två till för att ha koll på allt vi behöver.
OMXS30
OMX Stockholm 30 innehåller de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen. Det behöver alltså inte vara de företag som är störst utan är istället de som det handlas mest i.
OMXS30GI
Du kanske kan gissa?
OMXS30GI visar de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen inräknat den utdelningen aktieägarna får återinvesterad. Det vill säga precis som storasyskonet OMXSGI men avsmalnat till 30 bolag.
Det är det här indexet som den populära fonden Avanza Zero följer.
I bilden nedan motsvarar SIX30RX samma index som OMXS30GI.
Uppgift
Gå till Investor på Avanza, klicka på Jämför (i den grå raden ovanför själva grafen) och lägg till OMXS30 att jämföra med. Har Investor gått sämre eller bättre än OMXS30 på 3 års sikt?
Om du redan har en portfölj kan du jämföra den mot OMXS30GI för att se om du hade tjänat eller förlorat pengar på att bara lägga allting i Avanza Zero istället. Hint: Det är svårt att slå index över tid.
Psst. Vilket index du ska jämföra med förklarar vi lite mer på djupet i vår investeringskurs.
Nästa inlägg i serien är Vad är en indexfond.
Vad är en fond
Är fonder bättre än aktier och varför ska du investera i fonder?
Skillnaden mellan att handla aktier eller fonder är lite som skillnaden mellan lösgodis och en färdig godisblandning.
Om du köper andelar i en fond äger du hela godispåsen men får inte välja vad som ligger i den, det gör en så kallad fondförvaltare. Fondförvaltaren väljer ofta många olika sorters godis för att minska risken att du bara får en sort som du inte tycker om. För det jobbet tar fondförvaltaren en avgift.
Om du vill hoppa ett steg bakåt i serien kan du läsa om vad börsen egentligen är.
Olika typer av fonder
Det finns många olika typer av fonder, bland annat aktiefonder som innehåller ett urval av aktier, och räntefonder som innehåller räntebärande tillgångar.
Dessutom finns det till exempel fonder som investerar i råvaror, fonder som innehåller andra fonder och så vidare. Fonden är bara själva påsen, det säger inte så mycket om vad den faktiskt innehåller.
I det här inlägget bryr vi oss bara om aktiefonderna för att inte krångla till det.
Fondbolag och fondförvaltare
Fonder sköts av fondbolag. Oftast finns det en eller ett par ansvariga för varje fond, de kallas för fondförvaltare. Fondförvaltarna bestämmer reglerna för hur fonden får investerar men är också styrda av lagkrav.
Aktiva och passiva fonder
Om en fond är aktivt förvaltad innebär det att fondförvaltaren gör aktiva val för att försöka få fonden att prestera bättre. Till exempel genom att analysera bolag och köpa de aktier som fondförvaltaren tror mest på just nu. Det finns också passiva fonder som inte försöker överprestera, de följer istället sitt index utifrån uppsatta regler, de har ofta låg eller noll i förvaltningsavgift. Vad ett index är tar vi upp i nästa inlägg.
Avgifter
Det finns flera olika avgifter kopplade till fonder. Förvaltningsavgiften som fondförvaltaren tar ut för sitt jobb är en av dem och ibland också köp- och säljavgifter. Det är fondförvaltaren, fondbolaget, mäklaren och i viss mån du själv som kan påverka avgiftens storlek.
Avgifterna är helt enkelt priset du får betala för att investera i fonden.
Varje dag betalar du 1/365-del av förvaltningsavgiften. Det gör att du bara betalar för de dagar du faktiskt äger fonden.
Skillnader mot aktieköp
Till skillnad från när du köper aktier så behöver det inte finnas någon säljare på andra sidan som säljer lika stor andel som du vill köpa. För de flesta fonder skapas det helt enkelt mer av fonden när du köper. Du blir indirekt ägare i alla de bolag som fonden investerat i.
Varför köpa fonder
Du får automatiskt en riskspridning jämfört med om du bara hade köpt aktier i några enskilda bolag. Om du investerar i en aktiefond blir du indirekt ägare av ett flertal aktier, vilket minskar risken.
Dessutom är det väldigt smidigt. Du slipper sätta dig in i enskilda företag och behöver inte följa med i nyhetsflödet för att avgöra när det är läge att köpa eller sälja, det gör fondbolaget åt dig.
Det kan också vara lättare att investera i marknader du normalt inte kommer åt, till exempel i andra länder.
Är fonder bättre än aktier
Som ett första steg tycker vi absolut det. Du kan på ett enkelt och billigt sätt få ett bra sparande som sprider risken. När du har lärt dig mer kan du om du vill börja välja ut enskilda aktier att investera i. De flesta småsparare hade dock tjänat på att bara investera i en passiv indexfond jämfört med att köpa och sälja enskilda aktier, mer om det i ett kommande inlägg.
Nackdelen är att du inte kan påverka vilka innehav fonden har, om du till exempel vill investera etiskt kan det vara svårare att hitta en fond som uppfyller just dina kriterier.
Att börja med är det däremot oslagbart, hur du väljer i djungeln av fonder kommer vi till.
I nästa inlägg går vi igenom vad ett index egentligen är.
Psst… Om du tyckte att det här inlägget var vettigt och vill veta mer, spana in vår investeringskurs.
Bunden eller rörlig ränta
Ska du välja rörlig eller bunden ränta? Vilka är för och nackdelarna och vad behöver du tänka på?
Det här är en fråga som dyker upp ofta, ska lånen vara bundna eller rörliga. Men vad innebär bundet och rörligt egentligen och vilket är rätt för just dig?
Ränta och Amortering
I ett tidigare inlägg kan du läsa mer om vad ränta och amortering är och hur du räknar ut månadskostnaden för ett bolån.
Rörligt eller bundet?
Egentligen är alla lån bundna nu för tiden, bara på olika långa perioder. När du tecknar ett bostadslån kan du välja att binda räntan från 3 månader upp till 10 år. Den här perioden kallas för villkorsperiod, varje gång perioden är slut förlängs lånet och villkoren ändras.
Lån bundna på 3-månaders-perioder kallas för rörliga lån, men de fungerar precis som lån bundna på längre perioder.
Vad händer när villkorsperioden är slut
Varje gång lånet förnyas med en till period, oavsett om det är 3 månader eller 2 år händer en del saker:
Räntan kan justeras upp eller ner vid en ny villkorsperiod.
Du har möjlighet att göra en extra amortering utöver den nivå som du amorterar varje månad.
Du kan lösa lånet, till exempel om du har sålt bostaden eller vill byta bank.
Om du vill lösa lånet
Om du vill sälja bostaden eller byta bank kan du bara lösa lånen på villkorsändringsdagen utan att behöva betala en avgift. Har du ett rörligt lån kan du lösa lånen var tredje månad, men är det låst på 5 år betyder det att du kanske behöver vänta flera år för att kunna lösa lånen utan avgift.
Om du trots allt behöver lösa lånet i förtid kommer du att få betala in den ränta banken hade förväntat sig, en så kallad ränteskillnadsersättning. Att räkna ut exakt hur mycket det blir är rätt bökigt men du kan fylla i ett formulär hos konsumenternas och se var det landar.
I korthet kan det bli väldigt dyrt att lösa ett lån i förtid.
Tänk dig för, hur många år framåt kan du förutse ditt liv? Bind inte lånen på längre tid än du verkligen tror att du kommer att bo kvar.
Dela upp lånet i flera delar
När du tecknar ett lån vill banken ofta att du delar upp det i flera delar. Vi har till exempel totalt lån på ungefär 1.7 miljoner för vår villa, fördelat på tre olika delar. Det gör att vi kan vara flexibla och ha en tredjedel av lånet bundet och de två andra rörliga om du vill.
Men att ha olika perioder kan också vara en fälla om du vill byta bank. Ofta får du bara flytta ett helt lån till en annan bank, inte enskilda delar.
Om du har ett lån delat i två delar med en del bunden på 2 år och en på 5 år, då kommer de bara att förfalla samtidigt vart 10e år. Det ena lånet kommer att bindas om år 2, 4, 6, 8 och 10. Det andra år 5 och 10.
Vill du flytta hela lånet tidigare blir det alltså till att slanta upp med ränteskillnadsersättning för en del av lånet.
Lånen binds om automatiskt
Långivaren, alltså banken, har rätt att binda upp dina lån på en ny likadan period till den ränta som då är aktuell utan att höra med dig om du inte sagt något annat. Om du har en rörlig ränta är det här inget problem, och gör det bara smidigt att allting löper på utan att du behöver bekräfta någonting var tredje månad.
Ju längre period lånen är bundna på desto bättre förberedd måste du vara inför dagen då villkoren förfaller. Jag har läst om fall där par haft räntan på villan bunden på 10 år och plötsligt fått en betydligt högre månadskostnad som de sen suttit fast med i 10 nya år.
Tack och lov tillämpar de flesta stora bankerna en annan rutin, de lägger automatiskt om lånen till 3 månaders bindningstid, men eftersom de inte har en skyldighet att göra det finns det alltid de banken som valt att inte göra så.
Håll koll på dina bindningstider!
Hur lång tid ska jag binda på?
För att svara som en jurist, det beror på.
Det finns inga rätt eller fel, historiskt sett har det alltid lönat sig att ha rörlig ränta. När du binder lånet på en längre period köper du i princip en försäkring mot framtida räntehöjningar, och den försäkringen får du betala för varje månad i form av lite högre ränta än det rörliga lånet har.
Å andra sidan kan det kännas tryggt att veta precis hur mycket räntekostnaden kommer att vara för en överskådlig period framåt.
Du kan läsa mer om hur vi har tänkt kring vårat bostadslån i inlägget Bostadslån - så här gör vi.
Ingen kan med säkerhet veta om räntan kommer att gå upp eller ner i framtiden. Det är därför du aldrig kommer att kunna få ett svar från din banktjänsteman på om du borde binda lånen eller inte, det avgörs snarare av ditt behov av trygghet än någonting annat.
Dessutom är det allmänna ränteläget ganska knepigt just nu. Bankerna har fått betala pengar för att sätta in sitt överskott hos riksbanken, motsvarigheten för oss konsumenter skulle vara att vi fick betala ränta för att ha våra pengar på ett vanligt räntekonto hos banken. En i längden orimlig situation tycker många. Av den anledningen kan det finnas skäl att tro att räntan borde gå upp framöver, hur mycket och när, ja det kan man däremot inte säga med säkerhet.
Psst. Om du tyckte att det här var ett vettigt inlägg, spana in vår kurs om köp av bostadsrätt där du kan lära dig allt du behöver veta för att känna dig trygg vid en affär.