ANN-MARI DARJ
USA och en strimma av hopp
Några tankar om USA sedan valet i november 2020, fram till installationen av Joe Biden som den 46e presidenten, den 20 januari 2021.
Idag ska en ny president installeras i Vita Huset. Måtte det gå smidigt. Att maktskiftet ger övriga världen lite andrum efter fyra år med hjärtat i halsgropen. Jag önskar alla amerikaner ro inför det tuffa arbetet med att överbygga de enorma samhällsklyftorna. Hur det ska gå till i praktiken återstår att se.
För mig var det en glad överraskning när Biden/Harris stod som vinnare efter valet i november. Jag trodde inte det på förhand. Jag vågade inte hoppas på det. Opinionsundersökningarna till trots. Sådana har visat fel förut. Men när resultatet väl stod klart - lättnad. Som att det går att andas igen. Ännu finns det hopp i världen.
Lägg därtill det så viktiga senatsvalet i Georgia som ger demokraterna övertaget i senaten. Äntligen finns möjlighet att göra mer verkstad av den politik som Obama förgäves försökte driva igenom under sina 8 år vid makten. Särskilt vad det gäller klimatmålen 🌱
Tiden efter valet har mest känts som en lång och orolig väntan. Vad ska den avgående presidenten hinna ställa till med för oreda fram till och med idag? Men även efter idag såklart. Mycket vapen, liberala vapenlagar och arga människor är aldrig en bra kombo. Om USA tidigare tampats med främst yttre hot, kommer det kanske största hotet nu istället inifrån. Hjärtat satt i och för sig i halsgropen även när Obama skulle installeras. Jag var mycket orolig att han inte skulle få genomleva sitt presidentskap.
Aldrig förr har jag följt så mycket amerikansk politik och olika amerikanska nyhetskällor. Men det är svårt att låta bli. Det som händer i USA påverkar så mycket av allt det som sker globalt, direkt eller indirekt. Klimatmässigt, ekonomiskt, säkerhetspolitiskt, idémässigt osv.
USA är ett stort, fascinerande och mångfacetterat land. Världens största demokrati och förmodligen världens största utmaningar att ta itu med. Inte minst på grund av den pågående pandemin. Jag fortsätter att följa det med skräckblandad förtjusning. Helst på distans dock…
Från ett studiebesök på Hooverdammen 2017. På gränsen mellan Arizona och Nevada. En imponerande dammkonstruktion och ett av USAs mest kända landmärken.
Ett fint år
Dags att summera 2020. Det här är en jättelång tillbakablick på ett år med mestadels fina minnen.
2020 har för mig varit ett fint år. Trots allt. Önskar dig ett gott nytt 2021!
Är det ok att säga att 2020 har varit ett fint år?
Jo, jag vet. För många har 2020 varit ett riktigt skitår. Men när jag tittar tillbaka på mitt år så vore det lögn att säga att det inte har varit fint år i all sin konstighet.
Istället för fyrverkerier pryddes nyårshimlen 2019 av hypnotiserande pärlemorsmoln
Det nya decenniet inleddes optimalt med slalom hemma på Frösön...
och längdskidor i Fugelsta, två mil från stan.
Om det blir lite för jobbigt? Testa med slalomskidor och tolka med sele.
Älskar precis allt med den här bilden. Det framgår verkligen hur hela familjen njuter av att få vara ute i det fria…
Vårvinterkänslor
Så här såg det ut hemma i Härjedalen fastän det bara var mitten av februari.
Drömis och krasch
Sen blev det lite kallare fast det fortfarande var klent med snö i stan. Då fick vi istället njuta av drömis på Storsjön. Direkt utanför stadskärnan 🤍
Jag for till Bräcke för att jobba och få ett miljöombyte en dag. Men vem kan låta bli att köra ett skridskopass på lunchen när det ser ut så här utanför? Inte jag iaf!
Dessvärre slutade turen i bisarr smärta. Ena skridskon fastnade i en lömsk spricka under hög fart och jag dundrade rätt ner i isen. Ena knäet tog smällen och svullnade upp rejält. Huvva. Det gjorde grinont att sätta sig i bilen och behöva böja det svullna knäet. Det tog någon vecka att läka såpass att det gick att försiktigt börja skrinna och springa igen.
Ett maxat lov
Bland osäkra prognoser om såväl virus som väder bestämde vi oss för att köra ett sportlov på hemmaplan - maxat med vinteraktiviteter.
Utelivet
Direkt efter sportlovet brakade skiten loss och 2020 blev väl inte direkt som någon hade föreställt sig.
Vi hann med ett par dagars utförsåkning innan backarna slog igen för säsongen…
Sen höll vi till godo med andra uteaktiviteter. Väldigt tacksamma över att det inte rådde någon lockdown i vårt hörn av världen.
Sommaren
Sommarlovet började på sätt och vis efter en AW med Gomorron Östersund ute på Andersön. Jag cyklade ut och så var vi ett gäng som sprang. Sen avlöste härligheterna varandra vid stranden med bad, grill, häng och skratt, bastutält, musik, sommarvarma vindar, ljuvlig skymning, digital barnpassning och till råga på allt en älgspaning på vägen hem. Den här kvällen satte liksom rätt ton för en lång och skön sommar!
Å vilken sommar det blev sen! Som en ändlös karamell…
Årets härligaste dag var baddagen ute på Bynäset. Egentligen skulle Kristoffer ha jobbat men han tog ledigt. Smart val. För den som har möjligheten att välja vore det dumt att missa en sån här chans för att det säkert kommer fler lika fina dagar, sommaren är lång etc… Det finns noll garantier för det.
Storsjöflaket låg spegelblankt och det bjöds på 21-22 i vattnet… I Jämtland. Redan i juni! Nä. Såna dagar kan verkligen inte tas för givna utan måste fångas fullt ut 💙
Höst och vinter
äventurer
Det har blivit många äventurer under året. De flesta små, nära och väldigt härliga.
Andersön
Första tältnatten var ute på Andersön i början av maj.
Jag älskar Andersön. Vackert, bra iordningsställt med flera grillplatser och dass. Finns alltid någonstans på ön där det är lä. Fin led att gå eller springa runt på ön.
Men det bästa är att det är så himla enkelt och lättåtkomligt. I det här fallet:
Packa bilen. Åk 15 kilometer hemifrån. Gå 150 meter med packning. Sätt upp base camp. Gör upp eld. Grilla. Kasta sten. Utforska. Läs saga. Lyssna på ljud i mörkret. Somna.
Väldigt hanterbart att få till för föräldrar och samtidigt riktigt spännande för två små pojkar. Det behöver inte vara svårt för att det ska vara uppskattat ❤️
helags - Ett minne för livet
Årets bästa äventur gick till favoritfjället Helags. Dagen efter sommarens härligaste dag passade jag och Arvid på att nyttja rådande högtryck till fullo med en riktig fjälltur. Vi avverkade drygt 32 km vandring och drygt 1000 höjdmeter på knappt två dygn (torsdag lunch-lördag lunch). Den här vandringen kräver ett eget inlägg känner jag. Men här kommer lite bilder och två filmer från turen i alla fall ❤️
Suljätten
En fin dag i augusti med Gustlings till Suljätten. Hyfsat lång bilresa men barnvänlig och lagom lång led upp till toppen. Vi blev så varma av turen att det behövdes ett dopp i Kallsjön efteråt. Den här dagen levde sjön verkligen upp till sitt namn…
Träning och tävling
Mål för året
2020 var planen att fokusera mer på löpning än triathlon. Lidingöloppet var den enda tävlingen som fanns i kalendern.
Nytt för 2020
Jag har haft äran att prova på att vara tränare åt min vän Maria och vi har kört många pass ihop. Riktigt skoj! Särskilt bra med sällskap under de riktigt jobbiga passen som ska göras. Maria har i sin tur fått mig att gymma mer (handen på hjärtat har det inte blivit några mängder, men åtminstone lite styrka och något att bygga vidare på 2021.)
Simning
Under andra halvan av året har jag steppat upp simningträningen och försökt få till 7 km simning per vecka. Det har gått över förväntan fram tills dess att bassängerna stängde helt… Ja ja. Det är bara att ta nya tag när världsläget är bättre (läs: när alla vaccinerat sig).
Glad morgonsimmare! Foto: Fredrik Marken
Avverkat motsvarande ett Vansbrosim i Storsjön
(13 grader varmt i vattnet) med Kattis. Foto: Kattis snubbe
Löpning
107 mil löpning har jag registrerat på min Garmin under året (oklart hur mycket som inte blivit loggat men gissningsvis några mil till). Det är mycket löpning för att vara mig och jag hoppas kunna öka den dosen nästa år. Under maj månad testade jag att köra en run streak (springa varje dag, minst 2 km). Det gick fint en begränsad period, men jag är rädd att jag inte skulle ha kunnat sluta om jag fortsatt…
Under maj sprang jag traditionsenligt Andersön Runt. Det här året var loppet utspritt över en vecka så en fick kuta när det passade. Mitt mål är som vanligt att springa de drygt 11 kilometrarna terräng under 60 minuter. Ifjol missade jag med 2-3 sekunder. I år grejade jag det med säkert 40 sekunders marginal! Mycket tack vare peppen från Anna som jag sprang förbi efter 8 km. Hon tog rygg på mig och skrek peppande ord hela vägen i mål.
Nöjd efter målgång i lopp och efterlängtat dopp
Däremot inget Lidingölopp iår. Jag har skjutit fram starten till 2021.
Men jag körde ändå drygt samma sträcka på hemmaplan när jag deltog i en Backyard Ultra Plus i syfte att samla in pengar för psykisk hälsa. Jag kallar den Plus eftersom jag sprang 6.7 km med ett kallbad (10e oktober) efter varje varv innan nästa varv drog igång. 33 km och 5 kallbad under fem timmar har ju också en viss tjusning.
Inget triathlon
Det blev inget Triathlon.
Körde säsongens första Duathlon med klubben och var pepp på Klubbmästerskapet i slutet av sommaren. Dessvärre bröt yngsta sonen armen 1.5h före start så det bidde inget race iår. Klubbfesten sköt vi också på på grund av pandemin.
Friidrott
Under året har Arvid börjat med friidrott och jag har blivit en av tränarna. Det har varit superkul att få lära känna ungdomarna och gå tränarutbildning.
Socialt?
Jo, här är det ju mest påtagligt hur annorlunda året varit men ändå tacksam för allt som blivit av.
Road trip
Vår ursprungliga semesterplan var att besöka Astrid Lindgrens Värld. Det sket sig och parken fick stänga ganska snart efter att den öppnat. Vi var dock rätt hungriga på värme och bad. Efter högtrycket i slutet av juni var Jämtlands sommartemperatur ytterst blygsam. Så vi bestämde oss för att göra en hyfsat spontan roadtrip söderut för ett sista sommarryck.
Älvdalen
Jag är så tacksam och glad att vår ES-träff blev av! Även detta år bodde vi på charmiga Tre Björnar i Älvdalen. På vägen dit gjorde vi ett stopp i Klövsjö och gick till Fettjeåfallet. En tur jag velat göra länge och som nu äntligen blev av denna soliga och friska septemberdag. Barnen stannade sen hos mormor och morfar medan vi fortsatte till Älvdalen för ett par helroliga dagar med goa vänner!
Kalas
Kalas blev det även om det blev lite förskjutet.
Aprilpojken Assar fick skjuta på sitt födelsedagskalas ett par månader och vi höll det utomhus. Det råkade tajma med en av årets absolut varmaste dagar (+27 grader i skuggan) så vi dukade upp inne i syrenlunden för att åtminstone få till lite skugga. Rymdtema var det beställt. Arvids kalas gick av stapeln i oktober med tema Bermuda-triangeln.
Bada bada bada
Hösten 2019 slutade jag aldrig att bada när sommarsäsongen tog slut. Sen har det bara fortsatt. 2020 är därmed det första året som jag badat utomhus under årets alla månader.
Sommarens ljuvligaste dopp var efter en sen löprunda runt Bynäset i närliggande Västbyviken. Klockan är 22:39 på kvällen och det är +20 grader i både vattnet och luften…
Det var en hel del av allt som vi hittat på under året!
Det tar onekligen tid att sammanfatta allt så här på slutet, men jag tycker ändå att det är värt att göra ett ordentligt bokslut. Att påminna sig själv om allt som vi faktiskt gjort fast vi knappt lämnat länet.
Jag hoppas också att inlägget kan inspirera. I princip allt vi gjort finns ju där ute. Det är tillgängligt och behöver varken vara dyrt eller avancerat. Kanske får du själv lite idéer och tankar att förverkliga under 2021?
Med det sagt vill jag önska dig ett riktigt gott nytt år!
Ann-Mari
❤️
Klimatnyckeln - "Farligt och skrämmande är inte samma sak"
Det finns en fungerande lösning på klimatkrisen.
Varför appliceras den inte mer? Om det irrationella motståndet mot kärnkraft som indirekt blir ett motstånd till avvecklingen av kolkraft.
Inlägget baseras på boken Klimatnyckeln av Staffan Qvist och Joshua Goldstein.
Jag får upp ett event som verkar intressant på Facebook. Sveriges Framtida Elsystem med någon som heter Staffan Qvist. Namnet känns bekant men jag kan inte riktigt placera det. En snabbsökning senare vet jag att han är en energiforskare från KTH och Berkeley. Tillsammans med Joshua Goldstein har han skrivit boken, Klimatnyckeln - En fungerande lösning på världens största problem.
Efter att ha läst Erica Bjerströms bok känner jag ett starkt behov att fördjupa och uppdatera mig om vilka lösningar som står till buds. Jag tackar ja till eventet och går till biblioteket för att läsa boken innan föreläsningen.
På framsidan står ett citat ur förordet av Steven Pinker:
Den viktigaste boken om klimatförändringarna sedan “En obekväm sanning”
Klimatförändringarna
Boken börjar med fakta om klimatförändringarna. Fakta blandat med vad forskarna tror kommer hända framöver. Skulle Grönlands istäcke smälta, beräknas havsnivån stiga med 6 meter. Antarktis gigantiska istäcke skulle kunna höja havsnivån med hela 60 meter!
Författarna liknar klimatförändringarna med en asteroid i slow motion. 3% av forskarna tror att asteroiden kommer att missa jorden helt, men 97% tror att den kommer att träffa. Frågan är vilka konsekvenser ett nedslag skulle få. Kommer bara några få städer att utplånas eller hela mänskligheten?
Vad skulle vi göra? Skulle kostnaderna spela någon roll? Sociala orättvisor? Skulle vi tro att det var guds vilja?
Säg att asteroiden istället vore ett par årtionden bort. Det billigaste och säkraste åtgärden vore att göra något åt problemet idag. Men ändå. Skulle vi bli distraherade? Vad vi väljer att göra nu kommer att påverka framtida generationer. Konsekvenserna kommer påverka de som ännu inte är födda än, allra mest.
Tyvärr har själva klimatförändringarna blivit kidnappade av olika politiska grupperingar:
Många konservativa grupperingar förnekar problemet och förknippar det gärna med olika vänstergrupperingar.
Vänstergrupperingar sätter en alltför bred agenda. De vill samtidigt stoppa kapitalism, globalisering, ojämlikhet etc.
Klimatförändringarna beror på en ökad halt av koldioxid i atmosfären. Sedan början av industrialiseringen på 1800-talet har koldioxidhalten ökat från 280 ppm till dagens nivå på 410 ppm. Det beror främst på förbränningen av fossila bränslen. De fossila bränslena kol, olja och gas står idag för mer än 80 % av världens energiförbrukning och för majoriteten av koldioxidutsläppen.
De fossila bränslen används idag främst inom tre olika områden:
Elektricitet
Transporter
Uppvärmning
Elektricitet är en väldigt högvärdig form av energi då den kan omvandlas till nästan vilket arbete som helst. Elektricitet kan alltså användas till att lösa såväl transporter som uppvärmning. Sverige ligger långt framme när det gäller utvecklingen av både stål, batterier och cement utan förbränning av fossila bränslen. Problemet är att processerna kräver enorm mängder elekricitet. Så fokus måste ligga på att göra ren el.
Sverige
Mellan 1970 och 1990 minskade Sverige sina utsläpp med 50%.
När vattenkraftsutbyggnaden avtog i slutet på 60-talet, var oljan huvudkandidat till att ta över energiproduktionen. Sen kom oljekriserna på 70-talet och det behövdes ett nytt alternativ.
Sverige beslutade då sig för ett alternativ som var:
Billigare än olja
I stort sett koldioxidneutralt
Mindre hälsofarligt än kol
Otroligt koncentrerat (ett kilo bränsle motsvarar 2 000 000 kilo kol!)
Mängden giftigt avfall betydligt mindre än från kol, och mindre än metan.
Bränslemängden som behövs för ett kraftverk under ett års drift ryms i en enda lastbil.
Ett kolkraftverk av samma storlek behöver 25 000 godsvagnar för ett års drift.
Bränsle i storleksordningen ett blåbär motsvarar samma mängd energi som 5 ton kol.
Att framställa samma mängd energi kräver betydligt mindre gruvbrytning, vilket ger mindre föroreningar.
Den svenska elproduktionen från det nya alternativet har inte orsakat några dödsfall, inte orsakat någon skada från giftiga utsläpp och tillgängligheten har legat på ungefär 90% av året, 24h om dygnet.
Alternativet heter kärnkraft.
Frankrike, Schweiz och Belgien valde också spåret med kärnkraft. Frankrike har idag 70% lägre koldioxidutsläpp per person jämfört med USA. Deras 56 kraftverk är anledningen till att fransoserna idag har Europas billigaste el.
Ska vi räkna det i liv har de 100 kärnkraftverken i enbart USA räddat hundratusentals liv. De går tyst och rent. Dygnet runt. Finns där och täcker upp när behovet uppstår. Inga oljeutsläpp, tågolyckor, gruvkatastrofer eller dödliga luftföroreningar.
Kärnkraft är både Europas och Nordamerikas överlägset största källa till klimatvänlig el. Det är världens näst största efter vattenkraft.
Ersätta Ringhals?
Ringhals kärnkraftverk har producerat i genomsnitt 24 TWh* el per år. Kostnaden för att ta hand om kärnavfallet finns inkluderat i elpriset. Men säg att all el som Ringhals producerat ska täckas upp av andra energislag. Hur skulle det se ut?
*TWh = terawattimme. 1 TWh är lika med 1000 miljarder kilowattimmar. Som jämförelse förbrukar hela Sverige ungefär 140 TWh på ett år)
Kol
Samma mängd el från kol skulle kräva 11 miljoner ton kol och orsaka 2 miljoner ton giftigt avfall. Varje år. Bara luftpartiklarna skulle årligen döda 700 personer. Stora arealer landskap skulle behöva schaktas bort för kolbrytning. Dessutom skulle det släppas ut ytterligare 22 miljoner ton koldioxid till atmosfären.
Olja
Olja skulle vara något renare än kol, men också mycket dyrare. Energimängden som skulle krävas motsvarar 40 miljoner fat olja och utsläppen skulle hamna på 17 miljoner ton koldioxid per år.
Metan
Metan (eller naturgas som det ibland kallas trots att det är ett fossilt bränsle) är visserligen en renare form än kol men skulle ändå generera 5.5 miljoner ton koldioxid per år. Utvinns metan med så kallad fracking (hydraulisk spräckning) krävs dessutom mängder med giftiga kemikalier som pumpas djupt ned i berggrunden. Metan är dessutom explosivt.
Vindkraft
Problemet med vindkraft är att det varierar stort över året. Det blåser tyvärr inte alltid när det är smällkallt. Det krävs tre gånger högre kapacitet för att generera samma mängd energi per år. Ringhals kapacitet skulle kräva 2500 stycken 200 meter höga vindkraftverk på en yta av 1000 km2.
Solkraft
För att producera 24 TWH behövs solceller med 20 GW i installerad effekt. Det skulle uppta en yta på 500 km2. För precis som vinden bara blåser ibland så skiner inte solen jämt. Vattenfall har gjort en livscykelanalys som kom fram till ett betydligt högre koldioxidutsläpp per enhet levererad el än annan fossilfri elproduktion i Sverige. Livslängden beräknas till 25-35 år och återvinningsfrågan är också olöst. Idag är det svårt att återvinna solceller.
Sorgebarnet Tyskland
Tysklands energiprogram, Energiwende, går ut på att ställa om landets energisystem till att bli mer förnyelsebart och samtidigt avveckla kärnkraften. De senaste 10 åren har den förnyelsebara elproduktionen fördubblats och den kvarvarande kärnkraften ska enligt plan vara utfasad till 2022. Så långt har landet lyckats väl med Energiwende.
Problemet är att basen i elnätet som tidigare tillgodosågs av kärnkraft måste täckas upp av främst brunkols- och svartkolseldade kraftverk.
Som en liten jämförelse har Sverige och Tyskland ungefär samma BNP/person.
Svenskar använder ungefär en tredjedel mer el per person. ÄNDÅ släpper Tyskland ut dubbelt så mycket koldioxid per person på grund av den olyckliga energimixen. Först om flera decennier lär det vara möjligt att fasa ut det tyska kolet för att ersätta det med importerad metangas. Men även metan är ett fossilt bränsle.
Som klimatstrategi ter sig Energiwende som ett stort misslyckande. Mellan 2000-2025 beräknas den tyska satsningen kosta hissnande 5500 miljarder kronor. Från 2000 till 2018 har den kostat 2800 miljarder kronor och under samma tid har den fossila elförbrukningen minskat från 347 TWh/år till 317 TWh/år. Drygt 90 miljarder kronor per reducerad TWh/år från fossila källor. Som jämförelse skulle 2800 miljarder kunna generera en produktionskapacitet på ungefär 400 TWh el/ år från kärnkraft (givet världens dyraste kostnader för kärnkraftsel).
Jänschwalde
65 mil söder om Ringhals ligger kolkraftverket Jänschwalde. Ett bra år producerar det ungefär 20 TWh (jämfört med Ringhals 24 TWh). I genomsnitt eldas här 50 000 ton brunkol per dygn! Föroreningarna som kraftverket släpper ut, dödar uppskattningsvis 700 personer om året och skadar 6500 personer allvarligt. Som en liten bonus släpper kraftverket ut över 60 000 ton koldioxid i atmosfären per dygn. WWF har listat Jänchwalde som Europas fjärde smutsigaste kraftverk sett till koldioxid per producerad enhet elektricitet.
Hade Tyskland istället valt att börja avveckla kolkraften FÖRE kärnkraften hade bilden varit en helt annan. Det världen skulle kunna uppnå på 2 årtionden med den svenska modellen skulle ta mer än 100 år med den tyska modellen. Världen har inga 100 år på sig att ställa om.
Om Sveriges snabbaste kärnkraftsutbyggnadstakt skulle anammas globalt så skulle världens elproduktion kunna vara klimatneutral före 2040!
Avveckling av kärnkraft står i direkt motsättning till avveckling av kolkraft.
100 % förnyelsebart?
Parollen 100% förnyelsebart är inte möjlig att uppnå idag. Däremot är det fullt möjligt med 100% utsläppsfri elproduktion.
Mellan 2015 och 2016 byggde Tyskland ut vindkraftkapaciteten med 10%. Samtidigt ökade elproduktionen bara med 1%. Det var helt enkelt inte ett blåsigt år och däri ligger en stor del av kruxet med förnyelsebar el från vind- och solenergi. Elsystemet kan inte enbart förlita sig på energikällor som kanske inte alls levererar när elen behövs som mest.
Vid över 100 tillfällen 2018 var Tysklands elpriser negativa. Det betyder att konsumenterna fick betalt för att använda el, för att försöka undvika överbelastningar på elnätet. Sol och vind varierar snabbt och kan gå från nästan ingen produktion till max produktion på väldigt kort tid. Det händer att det är molnigt och vindstilla över hela Europa samtidigt.
Fram till 1800-talet var 100% av energin förenyelsebar men inte miljövänlig. Få av Europas urskogar överlevde skövlingen som drev på industrialiseringen. Efterfrågan på “förnyelsebar” valolja som användes till belysning, höll på att utrota flertalet valarter (som paradoxalt nog räddades av fossila alternativ). Amerikanska krav på förnyelsebara biobränslen har drivit på skövlingen av regnskog i Indonesien.
Liksom bokförfattarna tycker jag att fokus måste ligga på miljövänligt eller klimatneutralt istället för på förnyelsebart.
Det svenska energiföretaget Vattenfall har gjort en tredjepartsgranskad grön deklaration* ur ett livscykelanalys-perspektiv som räknat ut hur många gram koldioxid de olika energislagen släpper ut:
Kärnkraft 6 gram
Vatten 11 gram
Vind 18 gram
Sol 29 gram
Vind och solenergi släpper ut 3-5 gånger så mycket koldioxid som kärnkraft sett över en livscykel.
*Vattenfall Life Cycle Assessment: Vattenfalls electricity generation in the nordic countries 2018
Att konfrontera sina rädslor
Kärnkraft är det säkraste energislaget någonsin.
Läs meningen igen och låt den sjunka in.
Kärnkraft är det säkraste energislaget någonsin.
Strålning dödar sällan någon men rädslan för strålning dödar väldigt många människor.
Fukushima
Den 11 mars 2011 drabbades Japan av den största jordbävningen landet någonsin drabbats av och den tredje största globalt. Ett undermåligt skydd mot tsunamis gjorde att kärnkraftverket i Fukushima fick sina havsvattenpumpar och dieselaggregat utslagna. Tre av sex reaktorer drabbades av partiella härdsmältor och vätgasen som producerats i kontakt med inkapslingen för bränslet expolderade. Inneslutningarna som omgav rekatorerna förstördes vilket ledde till att radioaktiva ämnen ledde ut i den omgivande miljön. En panikartad evakuering ledde till att hundratusentals människor tvingades flytta. En evakuering som skulle visa sig ha skett helt i onödan.
Både Världshälsoorganisationen, WHO och FNs kommitté för strålsäkerhet UNSCEAR har i efterhand kommit fram till att uppskattningsvis N-O-L-L personer dog direkt eller förväntas dö på grund av att ha exponerats för förhöjda nivåer av strålning efter kärnkraftsolyckan. Däremot dog 50 personer som en direkt följd av evakueringarna och ytterligare 1600 personer förväntas dö i förtid till följd av övervikt, diabetes, rökning och självmord som en direkt följd av den psykiska stressen de utsattes för vid evaktueringen.
På andra platser i Japan krävde tsunamin och jordbävningen 16 000 människors liv. Men trots det minns de flesta denna enorma naturkatastrof som en kärnkraftsolycka eller kärnkraftskatastrof.
Men det var ingen kärnkraftskatastrof. Det som hände efteråt var däremot en enorm katastrof som orsakat tusentals dödsfall. Japan och Tyskland drabbades av kärnkraftspanik och stängde ned fullt funktionsdugliga och säkra kärnkraftverk. 54 japanska reaktorer och åtta tyska reaktorer stängdes nästan omedelbart vilka oundvikligen ersatts av fossila alternativ. Dessa har i sin tur orsakat tusentals dödsfall via luftföroreningar som orsakat såväl cancer som lungemfysem.
Three mile island (“Harrisburg”)
1979 drabbades USA av en kärnkraftsolycka när en av reaktorerna drabbades av partiell härdsmälta. Inneslutningen fungerade precis som den skulle och inget radioaktivt avfall läckte ut. Det hela blev kostsamt men ofarligt. Som av en ren tillfällighet råkade olyckan inträffa samtidigt som storfilmen The China Syndrome hade premiär. Filmen handlade om en fiktiv kärnkraftsolycka och olyckan vid Three Mile Island övertygade publiken om att kärnkraften var som en tickande bomb som kunde explodera när som helst.
I Sverige, som var mitt uppe i en enorm kärnkraftsexpansion, ledde rapporteringen till ett massivt kärnkraftsmotstånd. Redan året efter, 1980, hölls en folkomröstning om kärnkraftens framtid. Det var bara det att alla tre alternativen handlade om avveckling.
Tjernobyl
I april 1986 inträffade den allvarligaste olyckan i kärnkraftens historia. i Tjernobyl (nuvarande Ukraina). En undermålig design som aldrig hade godkänts i väst i kombination med en rad handhavandefel ledde till betydande utsläpp av radioaktivt avfall.
Hur många dog?
Den senaste av FN-organet, UNSCEAR, rapporter om Tjernobyl-olyckan är baserad på detaljerade följdstudier. I den framgår att:
* 28 människor dog av akut strålsjuka.
* 19 överlevde men har sen dött av varierande orsaker (oftast utan relation till vilken stråldos de utsattes för).
* 16 personer har dött av sköldkörtelcancer som kan härledas till stråldos.
* I övrigt har inga hälsoeffekter kunnat härledas till exponering för strålning från Tjernobylolyckan.
Totalt 63 dödsfall och många hundra skadade.
126 000 människor evakuerades 1986 och siffran hade stigit till över 220 000 efter 1990.
Tjernobyl var en hemsk olycka. Effekterna blev än värre av att Sovjetunionen försökte hålla den hemlig och att nödvändiga åtgärder inte kunde sättas in i tid.
Men det är ett faktum att världens värsta kärnkraftsolycka var betydligt mindre dödlig än många jordbävningar, orkaner, tsunamis, industriolyckor, gasexplosioner osv…
Summering
Efter 60 år (eller nästan 18 000 reaktorår) har den civila kärnkraften orsakat:
En allvarlig och dödlig olycka i Sovjetunionen med 63 dödsfall.
En japansk “kärnkraftskatastrof” med 0 dödsfall
En amerikansk olycka som blev dyr men inte orsakade mer skada än en överdriven rädsla.
I Sverige fortsätter kärnkraften att stå för upp till hälften av elproduktionen och den har hittills orsakat noll dödsfall.
Koleldning dödar i storleksordningen minst en miljon människor i världen varje år. Främst genom cancer men också genom många andra hemska sjukdomar. 10 000 TWh el/år kommer från kolkraft. 3000 av dessa TWh produceras i världens rikaste länder och 7000 TWh i de fattigaste.
I Europa beräknas dödligheten till 29 dödsfall per TWh och i Kina till 77 dödsfall per TWh.
Förutom dödsfallen ger kolgruvorna upphov till kolgruveolyckor, markföroreningar och giftigt avfall.
Skulle den befintliga kärnkraften ersatts med kolkraft hade ytterligare 2 miljoner människor dött. Men dessa dödsfall tycks inte vara lika spektakulära att skildra eller debattera i samhällsdebatten.
Det är skillnad på skrämmande och farligt
Att hoppa från ett 10 meter högt hopptorn är skrämmande men knappast farligt.
Att stå på en järnvägsbro när tåget kommer är däremot farligt. Att hoppa är skrämmande. Att springa kan ge en känsla av att röra sig bort från problemet men det är en falsk känsla av trygghet. Den som inte hoppar kommer att dö.
Det här inlägget är baserat på fakta ur boken klimatnyckeln och egna åsikter.
Jag är själv utbildad civilingenjör i Energisystem vid Uppsala universitet och har läst fördjupningskurser inom kvantfysik och kärnkraft.
Vem tycker jag ska läsa boken?
Om du är en ivrig kärnkraftsmotståndare - läs boken.
Om du tror att du är kärnkraftsmotståndare, men egentligen inte kan så mycket om kärnkraft… Var modig. Utforska. Lär dig mer. Boken är både saklig och pedagogisk - Läs boken.
Om du är riktigt rädd för kärnkraft så är risken överhängande att du kommer känna dig tryggare efteråt - Läs boken.
Om du förespråkar kärnkraft som en stor och viktig del av lösningen så lär boken skapa ännu mer frustration. Särskilt när det gäller den politiska hanteringen av kärnkraften. - Men ändå. Läs boken.
Passar du inte in ovan? Läs boken.
Oavsett vad du tycker är det nyttigt att utmana det du tror på.
Klimatkrisens Sverige
Klimatkrisens Sverige är en bok som skildrar vad som håller på att ske och redan sker runtom i Sverige som en följd av klimatförändringarna. Forskarna är alla eniga om att det sker i en snabbare takt än vad någon hade kunnat ana.
Men det kanske största hotet som vi människor måste hantera som en följd av klimatkrisen är inte massutrotning av djur och växter utan hotet mot demokratin.
För två månader sen lyssnade jag på ett digitalt klimatseminarium som länsstyrelsen i Jämtlands län anordnade.
Erica Bjerström, SVTs klimatkorrespondent, var med och berättade om insikter hon fått under arbetet med boken Klimatkrisens Sverige. Hon berättar på ett sätt som får det att bränna bakom ögonen, fast hon försökt lägga band på sina egna känslor och låta forskarna komma till tals.
Varför lyssnar jag på sånt här?
Det vore så mycket enklare att inte göra det.
Det vore så mycket enklare att fortsätta precis som vanligt och låtsas att allt är bra.
Men det kan jag inte. För jag är ingen struts.
Jag tror på forskning och jag tror på inhämtning av kunskap.
Jag tror på att det är bättre att veta och agera än att leva i ovisshet och inte göra någonting.
Om inte för min så för mina barns och kanske framtida barnbarns skull. För alla andras barn och framtida generationer.
Så jag lånar boken på biblioteket.
Och ja. Det är ruskig läsning. Inte ruskigt som i att titta på en skräckfilm där monstret står bakom dörren och kan flyga in när som helst… Utan mer som om en asteroid långsamt är på väg mot jorden och politikerna tjafsar om huruvida ett paraply eller ett parasoll skyddar bäst mot nedfallande asteroider.
Här får läsaren följa med på en Sverigeresa där klimatförändringarna oåterkalleligen har och håller på att förändra landet vi bor i.
Fjällvärlden som inte hade någonstans att ta vägen
Området kring Abisko klassas inte längre som en arktisk zon utan som en barrskogszon eftersom medeltemperaturen överstiger noll grader. Sverige har inte haft någon riktigt kall vinter sedan 1989.
Under de senaste 100 åren har trädgränsen flyttat sig 230 meter upp på Nuoljafjället ovanför Abiskos naturvetenskapliga station. Alltså 2.3 m per år. Det innebär att den som vill fjällvandra i slutet av seklet, snarare får slåss mot mygg i snårskog än njuta av kalfjällets ändlösa vidder. Sveriges växtzonerna flyttas norrut i en hastighet av 4 kilometer per år eller en halv meter per timme… Det är galet fort.
I Alperna går klimatförändringarna ännu snabbare och det finns minst runt 200 övergivna skidanläggningar i de italienska Alperna. De svenska fjällturistorterna riskerar att gå liknande öden till mötes. Det rimmar illa tillsammans med ny flygplats i Sälen, fler pister, byggboom av fjällstugor och planer på nya skidorter likt Örndalen i Härjedalen.
Klimatkrisen har redan gett upphov till många miljoner klimatflyktingar i form av djur och växter som dragit sig längre norrut när levnadsvillkoren förändrats. Till exempel har fästningar, invasiva växter och skadedjur lättare att sprida sig i det varmare klimatet.
Men klimatflyktingar kan bara de som har turen att kunna flytta på sig bli. Andra har försvunnit eller är starkt hotade. Djur och växter som bara finns i fjällvärlden har ingenstans längre norrut att fly till. De kommer helt enkelt inte klara sig.
Genom boken intervjuar Bjerström olika forskare som får svara på,
Vad oroar dig mest?
I princip alla svarar samstämmigt;
“Det som oroar mig mest är demokratin.”
Att demokratin skulle vara det som är mest hotat kanske inte är uppenbart, men logiskt om det får sjunka in lite.
Vad händer när de inte bara är djur och växter som är på flykt utan även människor?
Vi vet redan idag att områden där det bor miljontals invånare kommer bli obeboeliga på grund av stigande havsyta, fler extrema väder, svår torka och skogsbränder mm. Siffrorna är såklart väldigt osäkra och varierar mellan 25 miljoner upp till en miljard människor, men den mest vedertagna siffran säger att 200 miljoner människor kommer att vara klimatflyktingar till år 2050.
Jag tar det igen.
2 0 0 0 0 0 0 0 0
Människor.
Som du och jag. Våra barn. Systrar. Bröder. Föräldrar. Vänner. Släktingar. Grannar. Kollegor.
På flykt.
ÅR 2050.
Det är mindre än 30 år bort. Känns det långt?
1990 var inte så himla länge sen… Men ändå längre sen än hur de kommande trettio åren kommer att upplevas. Tid funkar så.
Hur bra klarade vårt demokratiska system flyktingkrisen 2015.
Sådär bra va?
Och då pratar vi om knappt 163 000 asylansökningar…
Finns det hopp?
Klimatförändringar är inget som kommer att ske i en avlägsen framtid och enbart drabba andra delar av världen. Sluta bortförklara det som sker som enstaka företeelser, istället för långsiktiga trender. Steg ett är att acceptera att klimatförändringar är något som även sker här och nu. I Sverige.
När vi accepterat att världen håller på att förändras är det lättare att sätta igång och agera. Det finns inte så mycket mer att förlora (än pengar) på att försöka förbereda sig och ställa om för att mildra effekterna så gott det går.
Det finns också mycket att lära sig av historien. De som tidigare levt visste att det var vansinne att bygga bo nära vatten eller i sänkor. De har till och med lämnat landmarkörer för att berätta för oss att nedanför den här nivån ska vi inte bygga. Men det är lite värt i en tid när undantag för strandskyddet ofta frångås. Ett monument över hur långt politiken står från forskningen i den här frågan manifesteras i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) nybyggda huvudkontor. Det ligger alldeles invid Väners strand i Tullviken, Karlstad. Ironin är slående.
I Vellinge kommun planeras en 23 kilometer lång mur att byggas för att skydda dyra fastigheter mot havshöjningen och stranderosion. Men många av husägarna är inte nöjda med lösningen som de anser kommer att förstöra havsutsikten och öka insynen i de dyra villorna. Ansvarsfrågan är en annan puck som behöver hanteras. Vem ska stå för alla kostnader och hur mycket mer kostar det i framtiden om kostnaderna inte tas nu?
Norrköping kan ses som ett gott exempel på en kommun som klimatanpassar och försöker ta ansvar. Det gäller såväl stadsplanering, vatten- och avfallshantering som säkerhet bland annat genom ett samarbete med SMHI. Särskilt reningsverk och krav på bättre rening kommer bli livsviktigt i alla Sveriges kommuner då varmare vatten gör det lättare för bakterier och parasiter att frodas.
Utmaningen vi står inför kräver goda samarbeten mellan forskare och politiker, regioner, länder, organisationer och opinionsbildare för att få till nödvändiga förändringar. Den enskilde medborgaren måste ges rätt förutsättningar för att kunna fatta bra val men kan inte själv förändra det som sker och bära den bördan.
Det handlar bara om pengar
Ja. Det handlar om pengar.
För utan pengar är det svårt att rädda liv.
Jag vet inte hur det ser ut för er, men min filterbubbla har de senaste dagarna exploderat med hån mot fjällturister. De måste stanna hemma och ta sitt förnuft tillfånga när myndigheterna inte klarar av att sätta ned foten.
Kanske har de rätt? Mobben.
Vad vet jag?
Till skillnad från (oväntat) många andra är jag inte utbildad virusexpert.
Men jag ser några tydliga problem med argumentationen som förs…
1. Myndigheterna vågar inte sätta ned foten
Att sprida ett allmänt missnöje för att problem inte hanteras på det sätt du tror är bäst, betyder inte att problemen hanteras på ett dåligt sätt. Det betyder bara att du inte vet bättre. Du har kanske inte den samlade bilden som 500 personer på Folkhälsomyndigheten har? Att klaga på myndigheterna för att de inte vågar sätta ned foten är däremot inte bara korkat utan direkt farligt. Du hjälper då till att underminera förtroendet för de som faktiskt är experter. Gör inte det.
Med tanke på allt gnäll som surrar därute så gjorde den här nyheten mig väldigt glad igår! Och då tänker jag inte partipolitiskt, utan att det betyder att svenska folket tycks nöjda med den väg som landet valt att gå. Trots att det internationellt sett är mot strömmen. Som troende på vetenskap och sunt förnuft är jag glad för varje dag förnuftet segrar över de som högljutt skriker varför stänger vi inte ned landet nu? Alla andra länder stänger ju? Vad håller Sverige på med?
Kan också rekommendera den här artikeln som jag stötte på igår, om vårt lilla extrema land uppe i norr.
2. Turisterna ska hålla sig borta
Just i fallet med skidorterna så vet jag inte hur många kommentarer jag läst om att det bara handlar om pengar. Så cyniskt! De väljer pengar före en massa liv!
Ja. Till viss del måste jag hålla med. För visst handlar det om pengar. Det handlar om folk som måste försörja sig. Arbetare och företagare som betalar skatt. Skatt som finansierar… vården. Vården kostar faktiskt pengar (med all rätt) även om somliga tycks glömma det och ja den måste finansieras på något sätt.
Men jag tänker också att det till viss del handlar om liv.
På en av presskonferenserna har Anders Tegnell pratat om nyanser när det gäller hytteturer, påsklov, isolering etc.
Säg att du nu funderar på att:
A) Åka iväg själv /med närmsta familjen (ej de som befinner sig riskgrupp) till er stuga ute i skogen och hålla er där så utgör det minimal smittorisk. Men då måste du vara beredd att ta hand om dig själv och ta dig hem för egen maskin om du blir sjuk. Är du ok med det så är det ingen som hindrar dig.
B) Åka allmänna transportmedel och/eller vistats tätt bland andra människor är det såklart en helt annan femma. Här kommer det sunda förnuftet in. Stanna hemma.
C) Osäker på om du är kategori A eller B? Stanna hemma.
Öppna skidanläggningar är i sig själva inget problem. Så länge de som vistats i dem tänker till. Sen vill jag bara påminna om att det finns fler skidanläggningar och skidorter än Åre. Många små skidanläggningar kämpar hårt för sin överlevnad och ett krav om omedelbar stängning skulle betyda detsamma som nedläggning. Kanske landar vi där ändå och då är det så. Men jag hävdar med en dåres envishet att skidanläggningarna i sig inte är ett problem.
I lördags blev jag väldigt nervös för att skidanläggningarna skulle stänga på måndagen. Kände mig inte alls klar med säsongen. Så på söndagen packade jag in familjen i bilen. Åkte en timme hemifrån till Trillevallen. Köpte liftkort i en lucka. Åt lunch ute på fjället. Noll liftkö. Knappt några åkare i backen. En helt fantastisk dag. Vi körde på tills de stängde. Bytte om ute i bilen. Åkte hem en timme. Smittorisken? Knappast högre än ett besök på någon större matbutik i stan.
Till sist, ett råd i all välmening
Lyssna på myndigheterna.
Lyssna på myndigheterna.
Lyssna på myndigheterna.
Ja, det blir tyvärr inte sexigare än så. Fick ett råd av granne Anna att inte läsa så mycket av det som skrivs, utan att istället själv följa Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens. Ett utmärkt råd. Raka puckar utan filter eller hårda mediavinklar. Sunda och goda råd från de som faktiskt vet bäst. När de säger åt mig att isolera mig kommer jag isolera mig.
Tills dess jobbar jag en hel del hemifrån, tränar på som vanligt och rör mig gärna mycket ute i naturen (minst 1.5 meter från någon annan och med kliniskt rena händer).
😘
Ta hand om er!
Ann-Mari
Min största oro just nu
Vad händer när effekterna av vår egen oro slår hårdare själva viruset?
Det är ett otäckt virus.
Många människor blir sjuka, en del allvarligt sjuka och en liten andel dör av smittan. Den redan ansträngda vårdapparaten har stora problem att klara av extra vårdbehov som en ny smitta för med sig. Jag förstår och respekterar försöken att platta ut kurvan över längre tid. Det ska rädda liv och inte tvinga vårdpersonalen att göra helt fruktansvärda prioriteringar.
Men trots det hemska med viruset, är det inte viruset jag är mest orolig för.
Min största oro är vad vi låter vår oro göra med oss. Vad oro och rädsla kan förvandla ett samhälle till. Vårt samhälle. När höga röster riskerar att överrösta kunniga röster.
Det är redan uppenbart att restauranger, affärer, hotell samt rese- och flygbranschen har stora problem. Fabriker stängs och kan inte producera som de brukar utan arbetskraft. Verkstäder fungerar inte utan reservdelar. Bransch efter bransch stryps av.
Väldigt många människor förlorar kort- eller långsiktigt sin möjlighet till försörjning.
Vad händer då ?
Ekonomiskt
Rent ekonomiskt försöker staten lugna genom att ge någon form av ekonomiska garantier. Men hur länge kan den göra det? Och vad händer sen? Kommer människor bli av med sina hem och bostadsmarknaden kollapsa?
Emotionellt
Hur länge kan vi hålla ut? Vad händer när man isolerar miljoner flockdjur en längre tid (om vi i förlängningen pratar månader)? Hur länge kan man stanna hemma med barn samtidigt som man förväntas jobba hemifrån och hur hanterar barnen det?
Inte många veckor skulle jag tro. Så om vi spinner vidare... Vad händer när folk ledsnar på att sitta i karantän? För det kommer de att göra. En nyvunnen frihet som ganska snabbt övergår i att klättra på väggarna. Jag kan lätt föreställa mig hur ofrivillig karantän av friska människor leder till allsköns problem som depressioner, missbruk eller övervikt. Reella diagnoser som också kräver vård och kostar liv.
Vem tjänar på vår oro? Vem eldar på den och vill skapa panik och frustration? Det finns alltid någon som tjänar på att vi går omkring rädda och förvirrade.
När vi väger åtgärder och deras effekter mot varandra så kan det sammanfattas i en enda fråga;
Är effekterna som all oro skapar, större än effekterna från själva viruset?
När börsen går ner
Kommer Corona-viruset få börsen på fall?
Är det köpläge nu? Eller borde jag sälja medan tid är?
Hur ska jag tänka när börsen visar rött?
“Hej Ann-Mari
Nu rasar börsen, så hur ska man tänka? Jag menar, kan man förlora allt eller ligger det minus tills det vänder upp? Bara röda siffror nu. Det sägs ju att man inte förlorar förrän man säljer men börjar tvivla på det. ”
Meddelandet ovanför är ett av flera liknande jag fått den senaste tiden och jag tänkte försöka sammanfatta mina tankar i ett blogginlägg för att fler ska kunna ta del av det. När det mesta går back och det finns en orsak till det (Corona-viruset i det här fallet) är det lätt att få panik och trycka på säljknappen. Men innan du eventuellt säljer, lova mig att du ställer dig själv ett par frågor och funderar en gång till först.
Behöver du pengarna inom kort?
Pengarna som du investerar på börsen ska vara pengar som du har råd att leva utan. Det innebär att du ska kunna leva som vanligt även om de investerade pengarna inte fanns. Annars tycker jag att du bör se över din ekonomi och vilken risk du har i dina investeringar.Det finns en teoretisk risk att förlora alla pengarna du satsat, men om du inte lånat pengar för att investera kan du aldrig bli skyldig något. Men det är extremt osannolikt att det skulle bli så om du har en god riskspridning. Betydligt värre saker skulle inträffa om hela det ekonomiska systemet kollapsar än att din depå går om intet.
Är du verkligen en sån som säljer billigt och köper dyrt?
De flesta är nämligen det. När det uppstår panik, siffrorna visar rött och det talas om börsfall är det svårt att inte dras med. Vi är flockdjur och är det något de flesta av oss avskyr så är det att förlora pengar.
Den klassiska småspararen ser att börsen börjar gå nedåt. Tänker att den vänder snart upp igen. Istället fortsätter den nedåt. Mörka rubriker och röda siffror på kontot. Till slut klarar småspararen inte av att vänta längre utan säljer. Sen fortsätter det nedåt lite till.
Småspararen: Tack och lov att jag hoppade av i tid!Men så, efter en tid vänder börsen uppåt igen. Den här gången går det oväntat fort. Plötsligt är börsen all time high igen och tidningsrubrikerna låter inte vänta på sig. Rally på börsen!
Kalle gick från att leva på a-kassa till att bli miljonär efter börsklipp.Småspararen köper in sig på börsen igen.
investeringar är unikt
När vi vill bli bättre på något i livet är det bra att gå in för det. Träna. Öva. Vill du bli genomsnittligt bra i en idrott krävs ofta många timmars träning och ekonomiska insatser i form av sportutrustning mm. Investeringar funkar inte på samma sätt. Investeringar är faktiskt helt unikt på det sättet att det räcker med en ganska liten arbetsinsats och några enkla regler som du håller dig till. Sen behöver du inte göra så mycket mer än att hålla dig till reglerna för att bli en bättre investerare än de flesta.
I mina kurser har jag berättat om Peter Lynch. Han var fondförvaltare på Magellan-fonden åt Fidelity i USA mellan 1977 och 1990. Under hans ledning gjorde fonden en årlig avkastning på 29 % (!!!). Det är helt vansinnigt bra!
Men trots den fantastiska utvecklingen förlorade de flesta småspararna pengar. Anledningen?
Fonden var väldigt volatil. Den gick kraftigt upp, och kraftigt ned. Och snabba svängningar däremellan. Småspararna köpte när fonden gick bra och sålde när den gick dåligt. Känns mönstret igen? Köpa dyrt och sälja billigt…
Det sägs att Fidelity följde upp de sparare som lyckats gå med vinst och de som lyckats bäst var de som dött eller glömt sina lösenord.
Det vi vet
I grafen nedan ser du utvecklingen på Stockholmsbörsen från januari 2006 till februari 2020. Ingen vet hur den utveckligen ser ut framåt. Det enda vi med säkerhet kan veta är att när vi tittar i backspegeln så har börsen över tid gett en avkastning på mer än 7% per år. Vissa enskilda år har den landat på -30% och andra år +30%.
Men jag tycker att det är värt att påminna sig om att värdet på börsen inte enbart handlar om vinster eller olika VD:s förmåga att driva framgångsrika företag. Det handlar också om psykologi och det är inte alltid rationellt. Vad tror marknaden om framtiden?
Om vi är med på att börsen handlar mer om psykologi än logik kan det vara lättare att förstå att det ibland blir turbulent. Ingen människa går ju runt och är glad hela tiden heller.
Det vi kan gissa
Coronaviruset visar inga tecken på att minska i spridningen över världen, men huruvida det kommer orsaka en långvarig eller kortvarig nedgång på börsen kan man bara spekulera i. Blir nedgången långvarig? Det är inte så långt kvar till rapportperioden drar igång och den kan ge en första fingervisning på vad vi kan vänta oss framöver.
De kan få de jobbigt i händelse av långvarig kris
Det här är en spekulation från min sida men flyg- och resebranschen skulle kunna få det kämpigt framöver. Samma för restaurang (undantag för hemkörning kanske?), evenemang och hotellbranschen. Många kanske lägger om sina semesterplaner för att minska risken för att bli smittade. Verkstadsindustrin har redan flaggat för att det kommer bli kämpigt om tex reservdelar och andra viktiga komponenter inte kommer fram från fabriker som för tillfället tvingats stänga ned sin verksamhet pga virusutbrottet.
De kan bli vinnarna
Men allt kommer naturligtvis inte gå dåligt även om börsklimatet är surt överlag. Även i kristider finns det vinnare. Guld brukar betraktas som en säker investering och det speglas i ett kraftigt stigande guldpris. Olika räntepapper och amerikanska dollar brukar också gå bra när det är skakigt på aktiemarknaden.
En annan sektor som kan gynnas av människors isolering är spelindustrin och diverse streamingtjänster.
Vilka branscher tror du kommer gynnas eller missgynnas av en långvarig kris?
Den bästa strategin?
Det finns övertygande mycket forskning som säger att det är väldigt svårt att prestera bättre än att globala indexfonder över lång tid. Om du gör det så slipper du huvudbry kring vilka branscher eller instrument som kommer att gå bra i framtiden.
Vi vet inte om börsen står högt eller lågt förrän i efterhand. Det bästa rådet är därför att investera regelbundet varje månad. Att köpa regelbundet betyder att du kommer att köpa både dyrt och billigt men slippa fundera kring din timing.
När vi ändå är inne på ämnet så kan jag rekommendera denna sköna bloggpost:
Inte ens gud kan placera pengarna bättre än den regelbundne investeraren.
Tänk dig att du skulle veta när börsen står som högst och lägst. Så istället för att investera regelbundet så sparar du ditt kapital för att skjuta in allt på botten och säljer sen på toppen. Skulle du då slå den som köpt lite hela tiden?Svaret är att du med stor sannolikhet inte skulle slå den regelbundne investeraren. För att få bra avkastning genom ränta-på-ränta är det superviktigt att pengarna är investerade under lång tid och att de får jobba åt dig snarare än att du har perfekt timing.
Till sist, glöm inte bort att en bred nedgång på hela aktiemarknaden kan vara ett utmärkt tillfälle att köpa på sig mer av sina favoritinnehav, om du likt mig investerar långsiktigt.
Fler lästips!
Gå webbkursen för nybörjare i investeringar här så får du en kanongrund för ditt framtida sparande!
Hoppas denna bloggpost gett lite lugn i en tid av turbulens.
Ställ gärna frågor om det är annat du funderar på 🌷
Allt gott!
Ann-Mari
Hur SER framtidens arbetsmarknad ut?
Hur kommer framtidens arbetsmarknad se ut?
Är det sant att 50 % av jobben kommer att försvinna inom 20 år?
Och vilka jobb kommer finnas kvar? Hur ska jag hålla mig aktuell på en föränderlig arbetsmarknad och vad ska dagens unga satsa på att bli?
Häng med in i en spännande framtidsspaning!
Hur kommer framtidens arbetsmarknad se ut?
Är det sant att 50 % av jobben kommer att försvinna inom 20 år?
Och vilka jobb kommer finnas kvar? Hur ska jag hålla mig aktuell på en föränderlig arbetsmarknad och vad ska dagens unga satsa på att bli?
Förra veckan fick jag lyssna till en väldigt intressant föreläsning av Ann-Therése Enarsson, VD för tankesmedjan Futurion, på Gomorron Östersund. Hon pratade om alla frågorna ovan och mer därtill.
Själv fick Enarsson uppdraget att starta Futurion av TCO. Fackförbundet ville veta mer om framtidens arbetsmarknad. Ett intressant ämne i sig, men extra aktuellt när forskning säger att hälften av alla arbeten kommer att försvinna, inom ett par decennier, i takt med utvecklingen av AI.
Eller hur var det nu egentligen?
Hälften av alla jobb försvinner inom 20 år?
Forskningen som det ofta refereras till är en studie från 2013. Studien säger att upp till 47 % av jobben i USA kan komma att försvinna i och med utvecklingen av digitalisering och artificiell intelligens. Applicerat på Sverige skulle siffran kunna uppgå till 53 %. Om studien får rätt eller inte går att debattera, men jag tror att vi alla kan vara ganska säkra på att jobb kommer att försvinna. Däremot måste vi komma ihåg att:
- 50 % av alla jobb kan försvinna,
inte nödvändigtvis betyder att
- 50 % av alla jobb kommer att försvinna.
Inte bara “enkla” jobb
Tidigare har roboteffektiviseringar märkts tydligast inom tillverkningsindustrin där många arbetstillfällen försvunnit. Robotar som outtröttligt utför monotona moment lönar sig snabbt ekonomiskt. Men med utvecklingen av AI kommer även mer kvalificerade yrken; såsom journalister, ekonomer, jurister och läkare behöva se sig om efter alternativa karriärsmöjligheter.
Exempelvis läkaryrket lär inte att försvinna helt, men troligen kommer det behövas färre av dem, och fler sjuksköterskor. Redan idag kan robotar utföra operationer utan att någonsin ha en dålig dag och ställa bättre cancerdiagnoser än läkare.
Vem skulle du vilja utför din operation? En träffsäker robot eller en människa? Betänk också att robotar aldrig är bakfulla, haft hemska lämningar på förskolan, försovit sig till jobbet etc.
Jobb i farozonen
Lite förenklat kan man säga att arbetsuppgifter som lätt går att förklara och definiera - kommer att automatiseras. Såväl inom medicinska och finansiella analyser som administration. Ett annat yrke som är på väg utför är det som fotomodell/influencer. Redan idag finns populära avatarer och fotomodeller som AI tagit fram genom att analysera foton på tusentals personer och skapat ansikten som ska tilltala många människor. Vet du om den du följer finns på riktigt? Och spelar det någon roll? En avatar innebär en avsevärt lägre kostnad för ett modehus än dyra supermodeller/ influencers.
Det skapas också nya jobb
Samtidigt som jobb försvinner, skapas även nya jobb med nya tekniska möjligheter. Idag finns många jobb som var svåra att förutse för 15 år sen. Till exempel utvecklare av appar och youtubers.
Ett nytt tillskott till arbetsfamiljen skulle kunna vara emoji-translators. Någon som översätter emojis till skriftspråk. Det låter kanske skrattretande, men faktum är att det inte är helt oväsentligt. Emojis sägs vara världens snabbast växande språk och de små figurerna kan orsaka många brydderier, inte minst juridiskt. I ett uppmärksammat rättsfall i Israel har ett par blivit stämda av en hyresvärd som menar att paret ingått avtal om att hyra en lägenhet. Istället för att skriva ett besked explicit i ord, svarade de med några emojis. Bland annat en ekorre 🐿 Hur ska en ekorre tolkas? (Domstolen valde hyresvärdens linje.)
Många intresserade av att höra Ann-Theréses framtidsspaningar på den fullsatta föreläsningen.
Mellanchefens ovissa framtid
Arbetsplatser kommer att gå:
Från pyramider till plattformar.
Från linjer till kluster.
Från kontroll till tillit.
I Sverige är vi rätt vana vid platta organisationer, men internationellt kommer det här leda till massiva kulturkrockar.
Det kommer att handla mer om att sätta ihop självkörande team vilket såklart väcker många frågor kring chefens roll i framtiden. Är det så att mellanchefen kommer att försvinna?
Mjukvaran iCEO kunde i ett experiment framgångsrikt ersätta en mellanchefs uppgifter i ett Fortune 500-bolag, genom att bryta upp komplexa frågor i mindre delar.
Skulle du vilja ersätta din chef med en programvara?
Amerikaner svarar övervägande JA på den frågan. Särskilt i samband med löneförhandlingar, där många önskar bedömas utifrån prestation utan subjektiva filter.
I Danmark vill majoriteten inte ersätta mellanchefen, medan i Sverige blir svaret ett NJA. Yngre medarbetare är positiva till en programvara och äldre föredrar en fysisk mellanchef.
På sikt är nog mellanchefens roll absolut hotad, men i det närmaste verkar den viktigare än någonsin. I en tid med utbredd psykisk ohälsa och stress behövs mellanchefer till att avlasta medarbetare och agera mer som en coach än chef.
Vilka egenskaper behövs i ett AI-samhälle?
Det finns dock mänskliga egenskaper som kommer premieras och efterfrågas även i ett AI-samhälle. Futurion har identifierat följande egenskaper:
Nytänkande
Konstnärlighet
Social kompetens
Förhandlingsförmåga
Övertalningsförmåga
Medkänsla
Fingerfärdighet
Om en maskin ska efterlikna vårt mänskliga pincettgrepp krävs oerhörda mängder data och energi. Att plocka upp ett genomskinligt glas med vatten, tömma ur det och sen ställa det i diskmaskinen är jättesvårt för en maskin medan vi gör det utan att tänka. Eller vad sägs om superkraften att vika ett lakan?To work in cramped places
Att arbeta i trånga utrymmen tycks också vara väldigt svårt för robotar.
Sverige har länge varit framgångsrikt när det gäller kreativitet. En anledning till det skulle kunna vara skolslöjden. Ett ämne som inte alls är särskilt vanligt internationellt, men som på många sätt premierar egenskaperna som lär efterfrågas på en framtida arbetsmarknad. Jag är villig att hålla med. Rör inte slöjden.
Så Vad ska jag satsa på?
Enarssons tips är att titta på ditt skrivbord och leta efter det som är svårt att beskriva. Leta efter arbetsuppgifter som innehåller egenskaperna ovan 👆
Förra århundradet premierades IQ. I början av tjugohundratalet pratades det mycket om att snarare besitta ett högt EQ (emotional) och i framtiden kan det vara att besitta en hög AQ (adaptable).
Förmågan att anpassa sig efter vad som efterfrågas och att hålla sig aktuell.
Förmågan att aldrig sluta lära sig nya saker.
Av de som idag uppger att de får kompetensutveckling på jobbet landar siffran på 11 timmar kompetensutveckling årligen. Framtidsforskare tror att det kommer krävas minst 160h per år i kompetensutveckling för att vara aktuell på arbetsmarknaden.
“Data is the new gold
But reskilling is the new oil”
Detta till trots så saknar 30 % av företagen i Sverige en strategi för någon form av kompetensutveckling. Framtidens analfabet kommer inte vara den som inte kan läsa utan den som inte kan lära nytt och ta till sig nya egenskaper.
En fransk konstnär försökte år 1899 förutspå hur skolan skulle se ut år 2000
Ska jag minska min förlust?
Man har inte förlorat så länge man inte sålt! Eller?
Och vad betyder egentligen nyemission?
Här förklarar jag vad nyemission är och hur du kan tänka om du gjort en dålig affär.
Sitt inte och håll kvar på förlorarna.
I det här inlägget tänkte jag lyfta en fråga som jag nyligen fick av en kursdeltagare.
“Jag har gått - 60% på en av mina aktier. Nu erbjuder de mig att göra en nyemission och jag ser det som en möjlighet att minska min totala förlust. Hur ska jag tänka och vad ska jag göra?”
Vänta ett slag, vad betyder nyemission?
Nyemission betyder att företaget skapar nya aktier som de säljer. Det är ett sätt för företag att få in mer pengar. De nya aktierna brukar i första hand få köpas av befintliga aktieägare, men om inte alla aktierna blir tecknade så brukar frågan gå vidare till allmänheten.
De nya aktierna säljs ofta till ett lite lägre pris än vad aktiekursen står i för att locka köpare att investera.
Varför gör företag så?
Företag gör nyemissioner för att få in mer pengar av olika orsaker och det är viktigt att företaget är tydliga med VARFÖR de behöver få in nya pengar. Är det för att lösa en kortsiktig ekonomisk kris eller är det för att de behöver pengar för att kunna expandera sin verksamhet?
Om det gäller det första, alltså företaget har svårt att betala ut löner, löpande kostnader mm så är det en stark varningssignal. Varför kan företaget inte betala? Har de någon bra förklaring? Är det en kortsiktig svacka, men framtiden ser ljus ut? Eller har företaget varit på väg utför under en längre tid? Att be om pengar för att betala löpande kostnader är ingen vidare köpsignal och jag skulle allvarligt fundera på om det här företaget verkligen är något jag vill äga och tror på i framtiden.
Om företaget däremot behöver pengar för att expandera sin verksamhet kan det vara en bättre investering och ett betydligt mer intressant case.
ska jag försöka minska min förlust?
Om du sitter på en aktie som backat 60% betyder det att företaget måste öka med 120% innan du gått plus minus noll. DET är mycket och kan ta väldigt lång tid om de ens lyckas med det.
Försök för en stund glömma bort pengarna som du förlorat i investeringen. Lägg istället fokus på pengarna som finns kvar. De är också pengar även om det bara är 40% av vad som fanns från början. Var tror du att de gör störst nytta? Genom att fortsätta vara investerade i ett företag som är på väg utför eller finns det bättre företag som du kanske tror mer på och som kan ge en bättre avkastning? Jag kan inte säga hur någon annan ska göra med sina pengar, utan det är beslut som var och en måste fatta, men jag tycker att du ska ställa dig själv frågan;
Om du inte redan ägde aktier i bolaget, skulle du gå in med pengar för att köpa nya aktier?
Oavsett ja eller nej så tror jag att du samtidigt får svar på ursprungsfrågan. Jag hoppas också att det framgår att jag inte så mycket till övers för det gamla uttrycket;
Man har inte förlorat förrän man sålt…
Jag ser många i forum som kammar hem vinsten och kombinerat med uttrycket att man inte förlorat förrän man sålt. Men hur kan det någonsin vara en bra affär att sälja av vinnarna och sitta kvar på förlorarna?
Aktier går upp och ned men bestäm dig från första början hur mycket en enskild aktie får gå ned innan du drar dig ur. Själv tänker jag att 10-15% är ingenting, men har en enskild aktie gått ned 20-25% skulle jag gräva betydligt djupare i orsak och rannsaka mig själv. Hur tror jag att företaget kommer utvecklas framgent? Observera att detta resonemang gäller för enskilda aktier och inte när vi går in i en allmän lågkonjunktur och hela börsen faller.
Hoppas det rätade ut lite frågetecken!
Ställ gärna dina frågor i kommentarfältet eller på annat sätt så ska jag försöka besvara dem :)
Ann-Mari
När prinsen hälsade på Gomorron
Det kan hända osannolika saker när du omger dig med andra som vågar tänka annorlunda. Det är bra för livskvaliteten att vara lite eljest ❤️
Det här inlägget handlar om hur eljest fick pitcha sin företagsidé för tre superentreprenörer och en prins!
Att skapa nytt är lättare bland andra nytänkare
För drygt nio månader sen jag valde att byta riktning i mitt liv. Jag hade sagt upp mig och slutat på ett bra jobb som jag gillade men inte längre brann för. Jag behövde förändring. Ville göra skillnad för fler. Mer konkret. Putta världen i en riktning som jag tror på.
Min nya resa har börjat på Gomorron Östersund. En fantastisk plats för kreativa själar som brinner för olika saker. Oavsett vad du ger dig i kast med så törs jag lova att det underlättar enormt om du vill bygga upp någonting av ingenting i en omgivning där andra människor också brinner för något.
Då kan vad som helst hända.
Prins DANIEL besöker Gomorron Östersund
Drygt 9 månader kan du plötsligt befinna dig i ett rum tillsammans med tre andra företag och pitcha ert företags idé för prins Daniel med fellowship.
Det var inte vilket fellowship som helst heller, utan ett följe bestående av:
Ashkan Pouya, företagsledare och medgrundare av Serendipity Ixora AB
Fredrik Wester, tidigare VD men fortfarande storägare i Paradox Interactive
Malin Andrén, modedesigner och grundare av By Malina
Som ett av fyra företag hade Eljest blivit utvalt för köra en runda bordet diskussion med prinsen och superentreprenörerna. Vi fick chansen att presentera företaget och berätta om en utmaning vi upplever just nu.
Även om vi bara hade 40 minuter på oss så gav det flera värdefulla insikter. Jag blev också djupt imponerad av alla fyra personerna som gav raka och klara svar samt intressanta infallsvinklar.
Mycket tacksam att jag fick chansen att vara med!
Varmt tack till min fantastiska arbetsplats @gomorronostersund för att ni ordnar med så coola grejer och @prinsdanielsfellowship för att ni svängde förbi ett gäng taggade nyföretagare!
Vi måste prata om det här med barnkalas, presenter och rimligheter
För vems skull köper vi alla dessa presenter?
Har de extravaganta kalasen? Vad behöver barn egentligen?
Och hur kan vi lära barnen från tidig ålder om vikten av pengar?
Lite bakgrund:
Vår äldsta son har precis fyllt 7 år.
Han går i en klass med 24 elever, men har även en hop kompisar utanför skolan. Det är såklart jätteroligt, men som ni kanske anar så finns det ingen hejd på det här med barnkalas 🥳
Vilka får komma på kalas?
Om barnen vill bjuda någon från klassen finns en oskriven regel att alla i klassen ska bjudas eller alla av samma kön.
Fin tanke. ALDRIG någon som aldrig blir bjuden på kalas.
Men också ett logistiskt problem.
Horder av ungar. Hemma hade varit omöjligt. Vi funderade på utomhus men vågade inte riktigt chansa med vädret.
Istället hyrde vi närmsta idrottshall av kommunen för 150 kr/timme. Rymmer massor av barn och behövs inga uppstyrda aktiviteter. I lördags hade vi fullt ös i två timmar bland redskap och ballonger i en helt fri lek. Barnen satt bara stilla när de åt korv och när de fikade. Trötta och lyckliga när det blev dags att gå hem.
Keep it simple säger jag.
Presentångesten
Nu känns det orimligt, men jag minns en tid när jag fann ett nöje i att handla julklappar. Jag brukade planera och göra listor med vad jag skulle ge till vem och vad som skulle passa hen osv. Men tiden går. Och jag vill tro att jag blivit klokare. Nu är läget ett helt annat.
Om jag behöver något måste jag först tillsätta en hel utredning.
Behöver jag det verkligen?
Äger jag redan något jag kan använda istället? => Inventera!
Går det att låna?
Kan jag köpa det begagnat?
Om ja, nej, nej, nej ovan så måste jag undersöka utifall det finns miljövänliga, hållbara och etiska alternativ?
Kallsvetten rinner och jag känner mig nästan kräkfärdig av att slentrian-leta presenter åt barn som redan har svårt att få plats i sina, av leksaker, översvämmade rum. Leksaker som de aldrig hinner lika med. Varje gång ett paket ska fixas får jag ett hugg i magen. Ska det vara så här? Måste det vara så här?
FÖR VEMS SKULL???
På föräldramötet för ett år sen kom vi med ett förslag.
Skriv på inbjudan att barnet önskar sig (max) tre guldtior, samla ihop alla tior i en skattkista och köp en present från alla kompisar. Ingen stress att leta presenter, en lägre summa pengar än vad många lägger på enskilda presenter. En bra sak, istället för tjugo meningslösa. Alla föräldrarna tyckte det lät som en jättebra idé och var med på tåget.
Hur blev det sen?
Ingen vågade. Förutom vi.
Men eftersom vi är envisa i vår övertygelse om vad vi tror är rätt och ett måste för framtiden så kommer vi fortsätta.
När vi lärde sonen om pengar
Den korta versionen:
Arvid har önskat sig en dyr present sen i somras. En tekniklegomodell som kosta 2500 kronor ny eller cirka 1400 begagnad. En orimligt dyr present tycker vi. Istället har han fått jobba ihop pengar till presenten. Han har plockat bär, burit ris, samlat pant, sålt saft, sparat veckopengen och annat påhittigt. Med det sista tillskottet från kalaset kom han över gränsen och hade råd med en begagnad legomodell.
Jag inbillar mig att det här har gjort att han både kommer vara med rädd om den och insikten att pengar är något att vara rädd om eftersom de inte kommer av sig själv.
Så här såg det ut när han det VÄLDIGT EFTERLÄNGTADE paketet äntligen blivit hans.
När du får något du suktat efter länge ❤️
Ps!
Alla presenter är såklart inte dåliga presenter. Det går ju att satsa på både upplevelser eller godsaker men köp inte strunt. Konsumera inte för att du tycker att det förväntas av dig. Tro mig. Våra barn kommer tacka oss.
Sigrid Strands stipendium för kvinnliga uppfinnare!
Ann-Mari Darj är mottagare av Sigrid Strands stipendium för kvinnliga uppfinnare i Jämtlands län 2019!
Om någon skulle ha missat det så är Gomorron Östersund ett väldigt mysigt och trevligt ställe med fantastiska människor. En av dessa tipsade mig om att söka Sigrid Strands stipendium för kvinnliga uppfinnare.
Min första tanke var att jag har väl inte uppfunnit något?
Uppfinningsrik är jag kanske, men inte direkt Skalman eller Uppfinnar-Jocke.
Tiden gick.
På en av Gomorrons frukostföreläsningar pratade professor Hans Westlund om historiska innovationer och hur innovationer kan ses som ekonomins främsta drivkraft. Från gårdagens fysiska makapärer till dagens nyskapande digitala produkter som i stort och smått förändrar sättet vi lever på. För att inte tala om hur morgondagens kommer att se ut…
Jag hade inte tänkt på hur brett begreppet innovationer innoverats och breddats.
Här tror jag att vi alla har ett ansvar för bredda bilden av vad en innovation är och att få fler, framför allt kvinnor, att våga se sig själv som innovatörer.
När vi drog igång med eljest som blogg kom jag på idén att bygga en webbkurs för nybörjare. Efter en noggrann marknadsundersökning stod det klart att här fanns en lucka. Eljest.se vill fylla den luckan.
Min slutsats blev att en webbkurs absolut kan ses som en innovation!
Klart jag ska söka Sigrid Strands stipendium!
När jag läste mailet från juryn att jag hade fått stipendiet så kändes det smått overkligt men alldeles fantastiskt! Vilken pepp! Priset skulle delas ut på årets företagargala i Härjedalen som i år gick i Sveg. Fram tills dess skulle nyheten hållas hemlig. Förutom till Kristoffer då, som blev medbjuden som min hjälpande hand.
Jag tycker att juryn var väldigt modig i sitt val av innovation. Att de valde en digital produkt i en värld där konsumtion måste riktas om från fysiska produkter till tjänster och digitala produkter för framtiden och hållbarhetens skull. När det gäller webbkurser är det redan en stor och snabbt växande bransch internationellt. Vi är lite efter men det händer grejer i Sverige också.
Kristoffer kunde tyvärr inte vara med på prisutdelningen igår så då bjöd jag med mamma istället.
Hon berättade för mig att min morfar kom från grannbyn, Linkvarn, en kilometer från Sigrids lilla by, Turas, och att de tu nästan jämnåriga varit barndomsvänner. En vänskap de höll livet ut. Då kändes det extra fint och meningsfullt att få just Sigrids pris. Det är länge sen jag känt min morfar så nära som det senaste dygnet och jag tror han hade varit väldigt stolt och att även Sigrid hade tyckt om det.
❤️
//En superglad innovatör!
Motiveringen är:
Ann-Mari Darj, Webbkurser för att komma igång med investeringar på börsen.
Denna ansökan ser vi som exemplarisk då den är väl underbyggd och har en fin tonalitet som speglar omvärldsanalys och engagemang. Själva ämnet är intressant ut ett finansmarknadsperspektiv och även samhällsnytta med tonvikt på ekonomisk jämställdhet. Webbkursen har en innovativt anslag då fokus ligger på grupper som traditionellt inte sökt sig till detta ämne. Årets stipendium går till denna ansökan.
Tusen tack!
Små förändringar i bilkörningen som sparar pengar och miljö 💚
Tips som sparar både miljö och pengar vid vanlig bilkörning.
Visste du att du eller den brukar åka bil med kan spara så mycket som 1000 kronor eller mer per år genom att backa in i en parkeringsficka istället för att backa ut från den? Det visste inte jag.
Anledningen till det är att du gör av med mer bränsle om du behöver köra en längre sträcka med en kall motor som förbrukar mer bränsle. En kall motor kan förbruka 20-25 gånger mer bränsle än en varm motor.
Så byt:
Till att istället:
Spara pengar, spara miljö och säkrare!
Att backa in i parkeringsfickan är dessutom en säkrare manöver, eftersom du backar bort från trafiken istället för att backa ut i trafiken. Att backa ut i trafiken ökar risken för att köra på något eller någon.
Fler tips för en mer ekonomisk bilkörning
Använd motorvärmare!
Det här förlänger också bilens livslängd och minskar slitaget på bilen.Kör inte runt med en massa tung packning som inte behövs. Drivmedel väger också så tanka när bilen behöver tankas och inte redan när den är halvfull.
Ta av takboxen om den inte används för att minska luftmotståndet.
Se till att du har rätt lufttryck i däcken.
Planera resan och försök undvika rusningstrafiken som annars förbrukar mer bränsle genom många start och stopp samt krypkörning.
Serva bilen regelbundet.
Korta resor kan ofta ersättas med en cykeltur eller promenad.
Allt gott!
Ann-Mari
Nyfiken på mer?
Vill du läsa mer i ämnet så kan du kika på de här artiklarna
Det kom ett mail
Feedback är viktigt för alla. För att kunna bli bättre versioner av oss själva och bättre på det vi gör.
Feedback kan också funka som uppmuntran och ge motivation att fortsätta när en som mest behöver det.
Här delar jag med mig av lite feedback som är bland den finaste jag fått ❤️
Feedback som gör att det känns som att det är värt ALLT!
Ibland undrar jag vad jag håller på med…
Jag skapar innehåll till bloggen, skriver i olika forum och på eljest.se i sociala medier.
Jag producerar lektioner, skriver kursmaterial, undervisar och lägger en stor del av min tid på att läsa och lära mig det som jag sen försöker lära vidare. Det är tidskrävande men också fantastiskt roligt och givande att det är min fantasi och kreativitet som bestämmer hur jag ska nå ut och forma min verksamhet.
Det kommer alltid finnas stunder när det känns lönlöst att försöka nå ut i bruset och jag undrar om något av det jag skriver når fram. När jag lagt en arbetsdag på att skriva ett gediget blogginlägg kan responsen ändå bli väldigt varierande. Ibland bra och ibland nästan obefintlig. Mycket av den feedback jag får, kommer när jag träffar folk IRL eller på sidan av i messenger osv.
Men så kommer det ett sånt här mail i inkorgen:
Hej!
Jag fick er adress till hemsidan för ett år sedan av en gemensam bekant. Jag och min man åkte utomlands en vecka med er mall och pratade i genom livet utifrån alla punkterna. Det var så betydelsefullt och mycket värt att ha det så strukturerat. Det räddade vårt äktenskap den gången.
Vi har varit tillsammans i 22 år och har 3 barn ihop. Och jag vill bara säga att i morgon ska vi iväg för att fira vår 10-åriga bröllopsdag på ett slott, då ska vi följa upp fiolårets sammanfattning enligt er mall. Har även spridit den till vänner och kollegor då jag tycker att den innefattar så mycket i en relation.
Så tusen tack för inspirationen!
Och plötsligt är det värt ALLT arbete.
Tack snälla för att du delade med dig och tack för att jag får dela det vidare ❤️
Alla behöver feedback (så även jag) så när den kommer i den här formen fattar jag precis varför jag gör det jag gör och det ger energi att köra på länge till.
Det har också blivit hög tid för mig och Kristoffer att planera vår årliga kickoff igen.
Läs gärna inlägget om hur vår personlig kickoff fungerar (och ladda ner den gratis pdf-mallen).
Allt gott
Ann-Mari
Bokrecension: Fördel kvinna
Emma Leijnses bok är en faktaspäckad och upplysande resa med berättelser från verkligheten. En vardag som jag hade dålig koll på innan. Boken skildrar en på många sätt fantastisk men samtidigt djupt problematisk samhällsutveckling som fler behöver förstå. För det går fort. Skrämmande fort. En väldigt intressant bok om utbildningens effekter på den värld vi lever i, som du verkligen borde läsa!
Emma Leijnses bok är en faktaspäckad och upplysande resa med berättelser från verkligheten. En vardag som jag delvis hade koll på men också inte. Boken skildrar en på många sätt fantastisk men samtidigt djupt problematisk samhällsutveckling som fler behöver förstå. För det går fort. Skrämmande fort. En väldigt intressant bok om utbildningens effekter på den värld vi lever i, som du verkligen borde läsa!
Fördel kvinna av Emma Leijnse
Själv fick jag upp ögonen för ämnet och Emma efter hennes sommarprat som var ett av de sista som sändes i augusti. Pratet var en bra introduktion till vad boken handlar om.
Tycker du att arbetet med jämställdhet går trögt? Det tyckte Emma också förut, men under arbetet med boken slås hon av hur fort det har gått. Det slås jag också av när jag läser boken, för utveckligen som vi ser idag är allt annat än långsam.
Hur ser det ut i världen idag?
I stora delen av världen pågår en tyst revolution där kvinnor utbildar sig och lyckas bättre inom nästan alla områden. Sen millenieskiftet studerar fler kvinnor än män på universitet globalt. Flickor har bättre studieresultat än pojkar i många länder och där de inte redan har det - närmar de sig snabbt. I Bangladesh har den målmedvetna satsningen på just kvinnors utbildning, fått landets ekonomi att blomstra. Utbildning av kvinnor ger nästan ofattbara ringar på vattnet. Förutom att hälsan hos hela befolkningen bättras, minskar fattigdomen och den social rättvisan ökar så blir dessutom hela samhället fredligare överlag.
Hur ser det ut i Norden?
I Sverige och övriga Norden har den tysta revolutionen hållit på länge. Längre än någon annanstans i världen. 41 % av kvinnorna i Sverige har en eftergymnasial utbildning jämfört med 30% av männen. Det är en tre gånger större skillnad än genomsnittet hos OECD länderna. Så vill vi titta i spåkulan och se framtiden finns ingen bättre stans att studera än här.
Kvinnorna tar över medelklassen, medan männen håller i sig kvar i toppen. Och på botten.
Fortfarande är män i klar majoritet när det gäller toppen av högavlönade tjänster, men kvinnorna närmar sig. I 40 år har kvinnorna varit i majoritet på landets universitetsutbildningar och idag tas två tredjedelar av alla yrkesexamina på högskolor av kvinnor. Men förutom att hitta en majoritet av män i toppen, så utgör män samtidigt klar majoritet av samhällets botten. Medan antalet utbildade kvinnor i medelklassen ökar stadigt och blir de stora vinnarna, så halkar en snabbt växande skara lågutbildade män i arbetarklassen efter. En klyfta som bara ser ut att öka.
Risker med låg utbildning
Låg utbildning ökar risken för utanförskap, fattigdom och förtidspensionering. Killar utan utbildning riskerar förutom att bli utan arbete, även att gå miste om chansen att få bli pappor. Av dagens 40-åriga män är det färre än två tredjedelar som har dagligt ansvar för barn. För bara en generation sen levde drygt tre fjärdedelar med barn. När kvinnor, med samhällets skyddsnät och bättre möjligheter att försörja sig, ska bilda familj - väljer de i större utsträckning bort “dåliga pappor”. Skilsmässor är vanligare i familjer där pappan är utan arbete.
Igenkänning
I tidigare generationer kunde nästan alla få jobb, bilda familj och fungera bra i samhället oavsett utbildning. Men i takt med att många yrken försvunnit utomlands och/eller automatiseras bort, har det blivit svårt att finna vettig sysselsättning. Särskilt utan gymnasiebehörighet. Fenomenet syns tydligast på gamla bruksorter/gruvorter. Jämnåriga tjejer söker sig bort från det lilla samhället och skaffar sig en utbildning medan killarna ofta blir kvar. Det är också här jag känner jag igen mig själv. Inte för att Sveg är någon gammal bruks- eller gruvort, men diskussionen och problematiken är desamma. I centralorten med ett par tusen invånare och 18 mil till stan (Östersund) handlade särskilt gymnasietiden mycket om att vara någon som drar eller stannar kvar. Efter tjugo år blev mina ambitioner och nyfikenhet för stor.
“Unga män utan utbildning, arbete eller familj är bördig mylla för extremism, kriminalitet, missbruk och våld. Deras utanförskap är en av vårt samhälles stora framtida utmaningar.”
Så varför utbildar sig inte männen?
Ett stort problem är förväntningar. Bilden av den manliga mannen = Samhällets bild av hur en man ska vara. Bland killar anses det ofta som kvinnligt och ocoolt att plugga, med följden att killar sällan gör sitt bästa i skolan. Kanske gick det bra för farsan så då går det väl bra för mig också?
Ett annat problem är avsaknaden av manliga förebilder inom det som traditionellt förknippas som kvinnliga yrken inom förskola, skola, vård där det finns goda arbetsmöjligheter.
Men även i hemmet behövs manliga förebilder som läser böcker, tvättar, lagar mat och finns där. Män som tar ut föräldraledighet och är med sina barn. Något som författaren pekar ut som extra viktigt är fäder som läser böcker högt för sina söner. Bakom varje jämställd man står en utbildad kvinna.
En helt vanlig fast ovanlig tisdag
Om att ha möjligheten att följa hjärtat när tillfället erbjuds
Jag har lyckan av att ha en fantastisk kompis som jobbar helg ibland. Det innebär att hon då och då råkar vara ledig på någon vardag istället. Kanske kollar hon väderprognosen? Kanske ser hon då att det verkar bli fantastiskt väder till fjälls, just den där dagen som hon är ledig?
Men vem kan följa med till fjälls och springnjuta en vanlig tisdag?!?
JAG!!!
🙋🏼♀️
När Maria frågade mig, hade jag bara jobbat en dag efter sommarledigheten, så det kändes fullt rimligt med en mjukstart och en jobbdag till fjälls! 😏
Har jag förresten nämnt att jag älskar att styra min egen tid och ha möjlighet att bestämma själv?
Det gör jag. Hur ska jag någonsin kunna återgå till något annat?
Sen vill jag lägga till att om någon, någonsin, vill ha sällskap till fjälls, och frågar mig, så ska det väldigt mycket till för att jag inte är på. Bara så vi är på det klara med det.
Den här dagen sprang vi upp på och runt Västfjället i Bydalen. M A G I.
Vi var sugna på ett dopp men rädda för att det kunde bli svårt att få upp värmen igen. Så vi sparade doppet till Storsjön på hemvägen 💦
Vyerna alltså!
En en riktig livsdag ❤️
En sån där som sparas i själen och värmer inombords genom hela vintern och som lyser upp många gråmulna och dystra novemberdagar.
Livsnjutare!
Gissa vad vi åt under dagen… (hint hint)
När jobbar du helg nästa gång??
Många vackra foton: Maria Östling
Första lektionen gjord!
En stunds lugn och ro innan min första studiecirkel drog igång.
Här ska vi lära oss att investera minsann!
Ett gäng härliga tjejer som vill lära sig att investera!
Jag var ute i skogen igår och plockade lingon alldeles ensam. Kände att jag behövde en stunds lugn och ro i kroppen för att stilla tankarna inför kvällens studiecirkel. Finns ingenting som är så lugnande för själen som att vistas i skogen. Höra vinden svaja i träden runtomkring, se höstens alla färgskiftningar och andas in djupa andetag av frisk luft. Då är det lätt att bara vara.
Sen rullade tiden iväg och det var äntligen dags!
Kom igång med investeringar
Sju trevliga tjejer och jag!
Det fanns sannerligen mycket att prata om. Vi hann inte ens med allt jag tänkt mig eftersom det kom så många bra frågor och deltagarna kändes minst sagt ivriga att veta mer. Finns inget roligare än att berätta och lära ut för människor som vill lära sig ❤️
Kände mig alldeles hög när jag cyklade hemåt i höstkvällen!
Det här kommer bli så himla bra.
Snart börjar min första studiecirkel!
Snart dags att hålla studiecirklar hos Folkuniversitetet under hösten!
Varför studiecirkel?
I mitten av sommaren frågade jag i facebookgrupperna Tjejer som gillar aktier och Economista om det fanns några tjejer kring Östersund som ville träffas och prata pengar, investeringar mm?
Gensvaret blev jättestort och det var tydligt att här finns ett behov att fylla. Men för att kunna göra hanteringen lite lättare så startade jag en egen grupp Ekonomitjejer i Jämtland/Härjedalen. Det är en växande grupp med just nu 227 medlemmar!
Eva på Folkuniversitetet, nappade direkt när jag startat gruppen och hörde av sig till mig.
Skulle inte du vilja leda studiecirklar om det här på Folkuniversitetet?
Folkuniversitetet hade länge sökt efter någon som skulle kunna hålla i studiecirklar om ekonomi, sparande och investeringar. Jag tyckte det lät roligt och har litegrann saknat undervisningsformen ansikte mot ansikte (även om webb är kul) och på den vägen har det rullat på.
Jag har haft två föreläsningar på Gomorron Östersund om varför det är så viktigt att engagera sig i sina pengar och vad investeringar egentligen är och fått många fina kommentarer efter det ❤️Tack!
Kurserna
På söndag är det kursstart för den första cirkeln som heter Kom igång att investera.
Som kursledare är mitt mål att alla som går den här kursen kommer att ha satt bra långsiktiga mål och kommit igång med ett eget automatiskt sparande när de gått klart kursen.
Veckan därpå finns det möjlighet att gå en fortsättningskurs som heter Investera mera.
Då kommer vi gå in mer på olika strategier, andra möjligheter att investera, hållbarhet, FIRE, jämställdhet mm.
Den kursen har dock för få anmälda hittills så vi får se om den kommer starta nästa söndag eller om vi skjuter på starten lite.
Både de här kurserna kommer gå i Östersund varannan söndag så de går alltså omlott under hösten.
Distans
Nu råkar Jämtland/Härjedalen vara ett väldigt stort län geografiskt, så jag förstår såklart att alla inte har möjlighet att åka in till stan varannan söndag under tio veckors tid. Det har efterfrågats i gruppen om det inte kommer finnas distansalternativ att gå de här kurserna och jo.
Det kommer det att finnas!
Jag återkommer här så fort de finns klara att anmäla sig till!
Allt gott!
Ann-Mari
Ekonomi i ett ojämnställt förhållande
Hur gör vi med ekonomin när vi går in i en stadigvarande relation?
Hur går det att jämna ut löneskillnader och varför är det viktigt?
I det här inlägget får du bland annat lära dig mer om att överföra pensionsrätt.
I förra inlägget hävdade jag att samtalsämnet pension ofta hamnar i topp om en skulle lista osexiga samtalsämnen. Något annat som är extremt osexigt är ekonomisk ojämställdhet i ett förhållande.
Först några hårda fakta från SCB:
Kvinnor tjänar i genomsnitt 89% av vad män tjänar.
Kvinnor jobbar deltid i större utsträckning (30%) än män (11%) , särskilt mammor, vilket gör gapet ännu större om vi ser till årsinkomst.
Kvinnor tjänar bara 76% av männens årsinkomstKvinnor gör mer oavlönat hemarbete, mammor är föräldralediga längre och vabbar mer än papporna.
Dessa fakta återspeglas såklart när det är dags för pension. Kvinnors pension är endast 68 procent av männens.
Siffrorna visar ett genomsnitt och det finns såklart många heteronormativa relationer där kvinnan tjänar mer än mannen, men det jag skriver nedanför gäller oavsett vem i förhållandet som tjänar mest.
Hur känns det att vara den i ett förhållande som inte har råd? Som kanske aldrig har råd? Som alltid blir bjuden men aldrig kan bjuda tillbaka? Som i värsta fall måste stanna i ett dåligt förhållande för att den egna ekonomin inte skulle funka på annat vis?
Och hur känns det att ha mycket mer än sin partner och livskamrat? Att alltid ha rollen som den som bjussar. Att aldrig vara säker på om det är mig eller pengarna som hen behöver mest?
Det här är superviktiga frågor som kan tära sönder vilken fin relation som helst. Mitt råd? Prata med varandra. Och gör det när ni är glada och mätta. Aldrig förtvivlade eller upprörda. Det blir sällan konstruktivt utan riskerar bara att infektera diskussionen ytterligare.
Ekonomi i en parrelation
Kanske har du precis blivit sambo med någon och funderar på ett upplägg för er ekonomi. Kanske väntar ni barn?
En vanlig fråga handlar om hur man som par ska organisera sina ekonomi. Här kommer fyra olika alternativ att göra det på:
Alla pengar in på ett gemensamt konto.
Pengarna åker först in på ett gemensamt konto och sen delar ni lika till varsitt konto när räkningarna är betalda.
Ni delar på gemensamma utgifter men har varsin ekonomi.
Ni delar procentuellt på utgifterna efter lön
Vad som funkar för er kan säkert variera genom livet. Om ni har barn eller inte. Om en av er får en redig befordran och seglar ifrån lönemässigt. Men ett tips är prova en metod. Känns det inget vidare? Byt och testa en annan. Prata med varandra och lås inte in er i ett hörn med uppfattningen att som det är nu måste det alltid vara. Särskilt inte om det är en dålig lösning för en eller båda.
Vi har separata ekonomier men det har fungerat mest eftersom vi har tjänat ungefär lika mycket. Hade vi inte gjort det så tror jag på procentuell uppdelning. Men det finns också andra sätt att jämna ut klyftorna på.
Ett sätt att utjämna klyftorna
Pensionsrätt kallas pengarna som varje år sätts av till din allmänna pension. Men visste du att den som är gift eller har en registrerad partner kan välja att föra över sin premiepensionsrätt till maka, make eller registrerade partner? Det är alltså den lilla delen av grunden i den pyramid jag pratade om i förra inlägget.
Att föra över sin premiepensionsrätt kan vara ett sätt att kompensera om en av er får ett tillfälligt eller längre inkomstbortfall. Kanske tjänar en av er mindre och därför riskerar att få en låg pension senare i livet?
Men det finns också några saker som är bra att känna till först.
När pengarna förs över så minskar beloppet med 6 procent.
Mottagaren får alltså 94 procent av beloppet. Det beror på att de som tar emot överförd pensionsrätt oftast är kvinnor och därför förväntas leva längre. Pengarna omfördelas till samtliga pensionssparare som en så kallad arvsvinst. Minskningen är dock densamma för både kvinnor och män, det vill säga oberoende av kön på mottagare och givare.Du kan välja om överföringen ska vara temporär (typ vid en föräldraledighet) eller om den ska gälla tills vidare. Har du angett vilka år överföringen ska gälla stoppas det automatiskt när tiden har gått ut.
Om du skiljer dig så upphör överföringen automatiskt från och med det år äktenskapet upplöses.
Om du överför pensionsrätt och du dör kommer överföringen att upphöra från och med året efter dödsfallet. Skulle mottagaren av pensionsrätten dö kommer överföringen att upphöra från och med det år dödsfallet inträffar.
Det här är inget som du kan göra med pensionsrätter du redan tjänat in, utan bara pensionsrätter som du tjänar in under det aktuella året och i framtiden. Senast den 30 april måste du anmäla att överföringen ska börja gälla.
Jag har läst att bara drygt 10 000 personer av totalt 6 miljoner pensionssparare använt sig av möjligheten att överföra pensionsrätt. Hur ser det ut för dig?
Spara målmedvetet
Ett annat sätt att utjämna ekonomiska skillnader är genom att spara extra åt den part som tjänar minst. Men då är det viktigt att skriva ett avtal som gör att pengarna verkligen går till den part som avses vid eventuell separation.
Lästips!
1. Mer om pension kan du läsa i gårdagens inlägg som du hittar här
2. Mer om att prata pengar i en relation kan du läsa här
Dags att snacka om det jobbiga p-ordet...
I bottenlistan med sexiga samtalsämnen finns: städning av toalett, bananflugor, elräkningar och pension.
Hur kommer det sig?
Borde inte framförhållning, långsiktighet och framtidsplaner vara attraktiva och fördelaktiga egenskaper?
Dags att ta tjuren vid hornet och snacka pension. För precis som mycket annat så är det inte så krångligt som det verkar :)
Häng med!
I bottenlistan med sexiga samtalsämnen finns: städning av toalett, bananflugor, elräkningar och pension.
Ordet pension kan förstöra vilken skön stämning som helst.
Men hur kan det ha blivit så?
Framförhållning, långsiktighet och framtidsplaner borde ju vara attraktiva och fördelaktiga egenskaper? Eller? Den som struntar i att fundera över sina framtida ekonomi verkar använda en rätt usel strategi kan jag tycka.
Vore det inte bättre att ta tjuren i hornen och undersöka hur just din prognos ser ut, medan du fortfarande äger möjligheten att förändra den till något bättre?
Pension är ju RÄTT
fantastiskt
Den som får pension har haft turen att få leva till en viss ålder och förhoppningsvis betydligt längre än så!
Alternativet vill ingen tänka på.
(Bilden är en simulering från någon av alla tveksamma åldringsappar som finns. Men även om den är kasst simulerad så kan jag ändå känna igen kvinnor från tidigare generationer i den.)
Så låt oss snacka lite pension idag.
Pedagogiskt.
Steg för steg.
Vad är pension och vilka delar består den av?
Jag tycker att den klassiska pensionspyramiden är ganska bra och tydlig. Den består egentligen av tre olika delar.
Toppen av pyramaiden: Det du sparar själv
Mellanskikten: Det din arbetsgivare förhoppningsvis sparar åt dig.
Grundplåten: Det samhället sparar åt dig.
En variant av den klassiska pensionspyramiden.
Det du sparar själv
I toppen av den klassiska pyramiden hittar vi det som ska bli grädde på moset när det är dags att checka ut från arbetslivet och som brukar kallas Individuellt PensionsSpar (IPS).
Men i januari 2016 ändrades reglerna för att kunna göra avdrag för privat pensionssparande. Om du är anställd med tjänstepension från din arbetsgivare kan du inte längre göra avdrag i deklarationen för privata pensionsförsäkringar eller individuella pensionssparanden (IPS).
Med andra ord; om du sparar dina redan skattade pengar på ett IPS kommer du behöva skatta för dem en gång till. En dålig idé.
Ett bättre sätt att spara pengar till din framtida pension är att själv investera pengarna i ett investeringssparkonto (ISK), i en kapitalförsäkring (KF) eller varför inte amortera på ditt bolån.
Det din arbetsgivare sparar åt dig.
Mittendelen av pyramiden är pengar som arbetsgivare kan betala in till din framtida pension.
De flesta som arbetar har tjänstepension genom kollektivavtal men det kan också vara en extra förmån för att göra arbetsgivare mer attraktiva. I en del avtal kan du själv påverka förvaltningen av din tjänstepension genom att på egen hand välja bolag och förvaltningsform.
Tjänstepensionen kan utgöra så mycket som 25–50 % av den totala pensionen.
Det staten betalar ut till dig
Längst ned i pyramiden hittar vi den allmänna pensionen. Den betalas ut av staten men betalas in till staten av din arbetsgivare under hela ditt yrkesliv.
Den allmänna pensionen är uppdelad i två delar. En stor del som du har noll inflytande över och en liten del som du själv kan välja att placera (om du vill).
Den stora delen kallas för inkomstpension och den lilla premiepension (PPM).
Och du!
Har du inte gjort något aktivt val så är det lugnt. Att inte göra något aktivt val har visat sig vara ett fantastiskt bra alternativ hittills!
minpension.se
När du registrerar dig hos minpension.se hämtas alla dina pensionsuppgifter automatiskt in. För att få koll på hur mycket du ska få i pension finns ett smidigt verktyg som heter Pensionsprognosen. Med det får du en snabb överblick över hur mycket pengar du förväntas få i pension. Du kan också testa hur din utbetalning förändras beroende på vilken ålder du väljer att pensionera dig vid.
Pensionsprognosen räknar med att du fortsätter jobba på ditt nuvarande arbete, med nuvarande lön, fram till det första pensionsuttaget och att du tar ut dina pensioner på det sätt som avtalats när dina pensionsförsäkringar tecknades. Har du en pension som bara betalas ut i exempelvis tio år, räknar minpension.se med att den betalas ut tio år från året du går i pension.
Men om du istället vill veta vad som händer om du gör andra val för dina pensioner, kan du använda Simulatorn. Här kan du testa att byta jobb, lön, ta ut din pension vid andra tillfällen osv.
Imorgon tänkte jag prata mer om pensionsspar och hur du kan göra ekonomin i ett förhållande mer jämställd och rättvis.
Det kan du läsa mer om här!