Bokrecension: Feministfällan + Einsteins nya fru

Jag fick två boktips av #företagarpodden. Feministfällan av Nina Åkestam och serieboken Einstens nya fru av Liv Strömquist. Två läsvärda böcker för alla som vill vidga sina vyer och lära sig mer om feminismen som rörelse och vilka problem den tampas med.

Feministfällan

Feministfällan är en snabbläst bok för alla som vill lära sig mer om feminismen idag. Den fokuserar på olika problem som feminismen som rörelse har råkat hamna i. Till exempel hur feminismen ibland slagit knut på sig själv och fastnat i begreppsdiskussioner eller jämförelser om vem som kan mest, gör mest rätt och använder de rätta uttrycken.

Boken har ett resonemang kring vad feminism är som jag gillar starkt. Att det snarare än en åsikt handlar om vad du faktiskt gör för att förbättra jämställdheten. Det är problematiskt att personer kommer undan med att kalla sig feminister utan att faktiskt agera för bättrad jämställdhet.

Jag höll med om i princip allting och kände att jag nog inte är helt snett ute ändå. Själv har jag alltid varit en praktisk feminist inser jag när jag läser boken. Jag har aldrig läst speciellt mycket om ämnet men jag var hemma lika länge med Arvid som Ann-Mari var, tar lika mycket VAB och försöker hjälpa till minst 50 % i det som behövs för att driva runt en liten familj. Jag har inte kunnat slänga med mig feministisk teori men agerar feministiskt.

Å andra sidan finns det otroligt många som är för jämställdhet i teorin, så länge den inte drabbar dem själva. De vill säga de tycker självklart att det vore bra om folk i allmänhet delade lika på föräldraledigheten men i just deras fall funkade det tyvärr inte.

I det enskilda fallet spelar det ingen större roll, problemet blir när alla enskilda fall blir precis likadana. Statistiken från försäkringskassan visar också att det är kvinnan som tar ut mer ledighet oavsett om hon tjänar mest i förhållandet eller inte. Om kvinnan är egenföretagare tar hon ut mer ledighet eftersom hon har det mer flexibelt än mannen som är anställd. Om mannen är egenföretagare tar kvinnan ut mer eftersom firman ju står och faller med honom till skillnad från kvinnan som är anställd. Det finns otaliga varianter av det här när det systematiskt är kvinnan som jobbar mindre, vabbar mer, gör mer av hushållsarbetet och rent allmänt drar det tyngre lasset.

Eller de män som kallar sig feminister men sen ändå när det kommer ett barn till världen ser det som självklart att de fortsätter jobba heltid, träna som innan och ha lika många utekvällar som innan de blev föräldrar. Anpassa sig, det får mamman göra.

Eller varför inte de kvinnor som skapar ett socialt tryck att man som mamma förväntas hämta tidigt på förskolan oavsett om barnen vill det eller inte, som tycker att man borde jobba deltid, lägga karriären på hyllan och i alla lägen sätta barnen främst.

Feminismen handlar inte om att göra det bekvämt för kvinnor utan att ändra samhällsstrukturer som motverkar ett jämställt samhälle. Feminismen är till sin natur radikal, den är aldrig prövad i ett samhälle och har ett osäkert utfall.

Boken är uppdelad i olika typer av tankevurpor med namn som Instagramfällan, Självklarhetsfällan, Populismfällan, Föräldrafällan, och andra liknande fällor. Den är snabbläst, välskriven och tänkvärd.

Och eftersom jag sett till att Östersunds bibliotek köpt in den finns den att låna där och säkert på en mängd andra bibliotek. Att låta bibblan köpa in böcker är ett hett tips för #sparadkrona

Einsteins nya fru

Hur kul var det att vara ihop med Einstein? Varför låg Marx med sin tjänsteflicka? Och varför slutade Einsteins första fru hålla på med fysik?

Einsteins nya fru är en samling serier av Liv Strömquist som gick bra att riva av i en enda läsning. Den kom tydligen i en första version för tio år sen, men då gick den mig helt förbi. Kan rekommenderas för den som både vill roas och förbannas kring jämställdhet i serieform.

Böckerna

Lånas med fördel på närmaste bibliotek eller handlas i närmaste boklåda.

Feministfällan på Adlibris.

Einsteins nya fru på Adlibris.

Bokrecension: Skärmhjärnan

Ett av våra mest populära blogginlägg här på eljest.se har varit det som refererade en Anders Hansen-föreläsning och tar upp alla fantastiska saker som sker i kroppen vid fysisk aktivitet! Har du någon gång svårt att ta dig ut på en träningsrunda så måste du läsa det! Sen kommer det garanterat spritta i benen ;)

Nu är Hansen åter bokaktuell med sprillans nya Skärmhjärnan.

Vilka är problemen?

I den här boken analyserar Hansen den ökande psykiska ohälsan, de allt mer undermåliga studieresultaten i skolan, vår försämrade förmåga att fokusera, problemen med allt vanligare sömnbrist osv, med sambandet att vi drastiskt ökat vår skärmtid framför allt de senaste 8 åren. Resultatet? Ja, även om alla samband ännu inte är helt bevisade så talar mycket för att den ökade skärmanvändningen inte är odelat positiv för vår hälsa.

Det finns statistik som säger att vi tänder skärmen på våra smartphones 150 gånger per dag, men att vi vidrör själva skärmen hela tvåtusensexhundra (2600!!!) gånger på ett dygn. I genomsnitt plockas telefonen upp var tionde minut! Många unga kollar dessutom av sina telefoner flera gånger per natt och kanske är det då inte så konstigt om sömnen blir lidande?

Ett annat problem är att skärmarnas blå ljus minskar vår melatoninproduktion, vilket gör att hjärnan tror att det är dag när den egentligen borde vara inställd på kväll. Hjärnan behöver sömn för att städa undan slaggprodukter och fungera fullt ut nästa dag.

Sämre koncentrationen om telefonen är i samma rum

Två grupper elever skulle göra ett test. Den ena gruppen fick lämna sina telefoner utanför klassrummet medan den andra gruppen fick ha den med sig telefonen in i klassrummet dock utan att kunna nå den. Gruppen utan telefoner presterade både bättre och snabbare. Bara kännedomen om att telefonen fanns i rummet störde elevernas fokus.

En annan studie visade att om telefonen låg på bordet under en fika med en annan person eller ett möte på jobbet räckte det för att samtalet skulle upplevas som tråkigare och den andre personen som mindre intressant än i de fall då telefonen inte låg på bordet.

Hjärnan inte anpassad evolutionärt

Hansen förklarar hur allt detta kommer sig med enkel evolutionsteori. Våra hjärnor är helt enkelt anpassade efter en annan tid och till ett annat slags liv där mycket av våra val handlade om överlevnad. Evolutionärt har våra hjärnor inte på långa vägar hunnit ställa om sig kemiskt till att leva i en digital tidsålder.

Vår tids vanligaste drog? Sociala medier.

Framför allt sociala medier är utformade för att vi ska använda dem så mycket som möjligt. De ger oss små och kontinuerliga dopaminkickar som gör att vi hela tiden vill ha lite till. Och lite till. Till slut är vi helt beroende och får svårt att stänga av. Det blir skrämmande likt ett drogberoende.

Vi inbillar oss att den kontakt vi får med bekanta och obekanta online ska kompensera för utebliven verklig social kontakt, men forskning visar entydigt att så fungerar det inte. Mer sociala medier förbindelser genererar mer upplevd ensamhet. Lägg därtill jämförelsesjukan som lätt drabbar oss när vi är ute på sociala medier. Och nej, ALLA mår såklart inte sämre av sociala medier, men många gör det.

Den mest brännande frågan är såklart vad detta göra med våra barn. De som alltid är uppkopplade. De som blir jämförda, bedömda och inte kan fly undan. De som växt upp vid en skärm utan att de kanske egentligen valt det själva.

Vad kan du göra?

Författaren föreslår inte att vi ska sluta använda skärmar helt men att vi måste försöka hitta hållbara förhållningssätt till våra smartphones, plattor och datorer och begränsa vår användning av dem.

Idag äter var nionde svensk psykofarmaka. För vissa patienter är den helt livsavgörande men många patienter skulle kunna hitta lika bra eller bättre alternativ som inte ligger i en pillerbox. Författaren anser att fler behöver jobba aktivt för att förebygga psykisk ohälsa.

Några av Hansens tips på saker som får nästan alla att må bra:

• Var fysiskt aktiv

• Prioritera sömn

• Odla relationer utanför skärmen

• Begränsa ditt skärmanvändande

Några saker du kan göra aktivt för att minska skärmbruket:

• Prova att stänga av mobilen en eller ett par timmar varje dag.

• Se till att du inte ser, når eller hör mobilen när du kör bil.

• Om du arbetar med något som är koncentrationskrävande - se till att mobilen ligger i ett annat rum.

• Avsätt några minuter varje timme för att kolla sms/mail mm

• När du umgås med när och kära: Umgås! Ha mobilen på ljudlöst och en bit ifrån dig.

• För unga borde det var obligatoriskt att ingen får ha mobil i klassrummet. Annars ställ krav på skolan och prata ihop dig med andra föräldrar.

• Sätt gränser för skärmtid åt barnen. Föregå med gott exempel. Barn imiterar ju som bekant snarare än att göra det vi säger åt dem. Gör saker tillsammans.

• Se till att stänga av platta eller mobil minst en timme före läggdags och lämna den utanför sovrummet.

• På sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med och se på sociala medier som ett verktyg för att just interagera.

Vidare lästips!

Här hittar du förresten inlägget om fördelarna med fysisk aktivitet!

Här hittar du ett annat av våra inlägg om hur du kan skaffa sundare mobilvanor :)

Bokrecension: Jag lämnar ekorrhjulet

Det pratas som aldrig förr om FIRE, ekonomisk frihet, ekonomiskt oberoende, förtida pension och att kort och gott ta sig ut ur ekorrhjulet.

En av våra kursdeltagare tipsade oss varmt om Åsa Axlessons bok, Jag lämnar ekorrhjulet. Bra lästips tackar vi inte nej till!

I boken får vi följa fyrbarnsmamman Åsas väg från gymnasielärare, via utmattningssyndrom till att åter bli frisk genom att kort och gott hoppa av ekorrhjulet. Då öppnar sig sakta en ny tillvaro som hemmafru och supersparare. Det är roligt berättat, dråpliga och igenkännande vardagssituationer blandat med en hel del tankeväckande funderingar.

Jag gillade den lättlästa boken i stort, men det finns några saker som kliar när jag läser och som jag tänkte lyfta.

Det ena är hur författaren friskt blandar begreppen spara, tjäna och göra en vinst när nästan allt i boken uteslutande handlar om att spara, dvs inte spendera (förutom vid ett tillfälle då familjen bestämmer sig för att hyra ut ett rum i huset). Det går inte att säga att du tjänar pengar om det inte kommer inte in några pengar. Genom att låta bli att konsumera eller välja billigare alternativ än tidigare sparar du pengar men du tjänar inga nya. En viktig skillnad.

Det andra är hur Axelsson kort och gott väljer att vara hemma, vilket i sig inte är fel, men det saknas en diskussion runt detta i boken. I korthet har hon ju återupptäckt kvinnorollen från femtiotalet och tycker att den är fantastisk. Men nu, precis som då, förutsätter valet att inte yrkesarbeta att:
1. Ens partner vill fortsätta jobba och dra in pengar som gemensamt kan förvaltas i enlighet med det författaren kallar snålregimen.
2. De som par vill fortsätta vara tillsammans. Vad händer om den ene vill skiljas? Vad händer om den andre vill skiljas?
3. Att de två kan vara tillsammans. Vad händer om den inkomstbringande blir sjuk eller i värsta fall dör?

Jag hoppas att Åsa och hennes make har diskuterat igenom punkterna ovan och har en idé om hur de skulle lösa eventuell situation om den uppstår, men jag hade gärna läst om den i boken också.

Motivation är värdelöst

Igår kikade jag på Mel Robbins som argumenterar rätt hårt för att motivation är värdelöst, den räcker inte tillräckligt länge för att driva en förändring. Jag håller delvis med henne, åtminstone att inspiration inte räcker till för att orka hålla uppe nya vanor. Att skapa strukturer för att få saker gjorda tror jag är mer framgångsrikt.

Det är till exempel mer lyckat att ordna automatiska överföringar och köp av fonder än att lita på att du ska känna dig motiverad till att föra över pengar och ta nya köpbeslut varje månad. Det som blir av är bättre än det perfekta du aldrig gör.

På samma sätt är en enkel struktur för att se till att träningen blir av, att du redan på söndagen bestämmer vilka dagar nästa vecka som du ska träna. Det gör att du packar väskan dagen innan och gör plats i schemat för att få till träningen.

Överbeskyddande hjärna

Vår hjärna är designad för att skydda oss från risker, men utan allt för många verkliga risker i vardagen slår det beteendet till på fel saker. Till exempel när vi får en bra idé på ett möte, men tvekar och sen aldrig säger det vi tänkte på.

Vår hjärna är samtidigt designad för att vara bekväm. Det är jobbigt att ställa sig upp och tända lampan när klockan ringer på morgonen, det är så mycket lättare att trycka på snooze och ligga kvar en (lång) stund. På samma sätt är det enklare att vara kvar på ett dåligt jobb än att ge sig ut och leta någon nytt, eller att stanna i en dålig relation för den delen.

Träna din hjärna

Tack och lov finns det sätt att ändra ditt beteende och träna dig själv på att få saker gjorda utan att behöva vänta på motivation.

Mel Robbins har formulerat 5-sekundersregeln som en hjälp för att övervinna oss själva. Om du tvekar längre än 5 sekunder kommer ditt medvetande dra i handbromsen och hindra dig från det där du hade tänkt göra. Dvs. om du vaknar, tvinga dig själv att gå upp inom 5 sekunder. Om du vill gå fram och prata med den där föreläsaren direkt när det är slut, se till att göra det direkt när impulsen kommer över dig.

Därför har jag sett till att studsa ur sängen de senaste dagarna och dessutom just gå fram och prata med Elza Dunkels som jag hade förmånen att lyssna till igår.

Över tid hoppas jag bli bättre på att bara sätta mig och få saker gjorda istället för att försöka känna in om det är rätt läge eller inte.

Mel Robbins säger det mycket bättre själv, här kommer ett 20 minuter långt prat av henne från TEDx som jag varmt rekommenderar.

Bonusmaterial: Om man vill se ännu mer och veta historierna bakom pratet ovan finns det en riktigt bra och 50 minuter lång intervju med Mel Robbins.

Påverkansgrupp

Din påverkansgrupp utgörs av de runt 20 personer du tillbringar mest tid med. Det spelar ingen roll vad du tycker om de personerna, du kommer att påverkas av dem.

Vi vill som regel tillhöra ett sammanhang. Det syns tydligt till exempel i klacken för ett fotbollslag eller de anställdas klädsel på ett företag. Om alla andra har en speciell halsduk i hejarklacken eller kostym på jobbet så är sannolikheten större att vi också gör samma val oberoende om det är någonting som är uttalat eller inte.

Om det är en grupp människor som mår bra, har roligt och känner en drivkraft, tror du att du själv skulle smittas av det och själv känna samma sak? Eller motsatt om du tillbringar tid i en grupp där människor är förändringsmotståndare och i allmänhet negativa till allting, skulle du påverkas av det?

Moran Cerf

Neurologen Moran Cerf vid Northwestern University (i Chicago) har studerat beslutsfattande i över 10 år. Han hävdar att vilka vi väljer att umgås med är det beslut som påverkar vår lycka (eller livsnöjdhet) mest. Viktigare än materiella ting, livsfilosofi eller egna upplevelser.

Det går genom forskningen att visa att vi antar ett beteende som liknar de människor vi umgås med. Men också att vi antar ett liknande tankemönster. Det vill säga, om du konverserar med någon som pratar fort kommer du också att anpassa ditt beteende och höja ditt samtalstempo. Om du omger dig med personer som är drivna, kreativa och framåtblickande blir du också i större utsträckning just det.

Två experiment

Det finns två enkla experiment du kan utföra själv.

Om du går ut på lunch med kollegorna, notera om ni går i takt. Efter 100 meter går vi nästan alltid i takt med de andra i gruppen. Om någon inte gör det hade du förmodligen kunnat gissa redan tidigare under förmiddagen vilken person som inte var i fas med resten idag.

Ett annat enkelt test kan du göra när det är dags att sova om du har en partner. Ligg nära och håll om din partner, börja sen andas lite snabbare än din partner och se om andningen anpassas. Det gör den nästan garanterat. Och på samma sätt kan du sen sänka ditt andningstempo och få din partner att följa efter utan att säga ett ord.

Det säger inte något om hur vi kopierar andra människors attityder och tankesätt men visar på ett enkelt sätt hur vi speglar olika beteenden.

FRIA VILJAN

Därför är det spännande att resonera kring den fria viljan. Namn på nyfödda barn, hur vi sitter, inredningstrender och allt möjligt påverkas av hur andra gör. Plötsligt finns det 3 Selma och 3 Elliot i samma förskoleklass trots att alla föräldrar trodde att de valde de mest unika namnen just nu.

Om vi accepterar tanken på att den fria viljan inte är total kan vi istället förändra förutsättningarna till det bättre för vilka vi påverkas av. Var i ett sammanhang med personer som besitter de egenskaper du vill ha.

Förväntan

Du påverkas också av vilken förväntan du tror att andra har på dig i olika sammanhang, och omvänt vilken förväntan du har på andra.

Om du ska delta i ett möte på jobbet, men vet att du inte förväntas vara påläst, mentalt närvarande eller ditt bästa jag. Då kommer du inte heller att vara det och mötet kommer att bli så meningslöst som du förväntade dig.

Om du å andra sidan ska ha ett möte med banken och känner att det enda rätta är att komma förberedd, påläst och med dina papper i ordning, då kommer ditt beteende återspegla den förväntan.

Ett sätt att utvecklas är att vara i sammanhang där förväntningarna på dig är höga. Ett sätt att slappna av är att vara i ett sammanhang där förväntningarna på dig är låga. Att gå emot förväntningen skaver, att slacka när du förväntas presentera och tvärt om blir inte bra för någon.

Välj vilka du påverkas av

Om du till exempel vet att någon i din närhet svarar “Herregud, det går inte!” varje gång du berättar om en ny utmaning du vill anta, se till att hitta en annan person att berätta för. En person som svarar “Det låter fantastiskt, kör på!”.

Till exempel om du vill lära dig mer om investeringar och börsen, se till att befinna dig i ett sammanhang där andra är intresserade och vill lära sig mer, istället för ett umgänge med människor som tycker att det verkar riskabelt och berättar om allt som skulle kunna gå fel.

Det betyder att du har ett ansvar mot dig själv att både i yrkeslivet och privatlivet omge dig med personer som gör dig till en bättre version av dig själv. Vill du träna på lunchen, se till att hitta personer som också vill det. Vill du starta ett eget bolag, se till att omge dig med personer som redan är företagare.

Uppgift

Fundera kring de människor du tillbringar mest tid med. Vilka beteenden, attityder och tankemönster finns i din påverkansgrupp. Ligger det i linje med åt vilket håll du vill utvecklas?

Diskutera med andra

Om du vill prata med andra personer kring påverkansgrupp, gå vidare till vår diskussionssida och släng dig in i samtalen.

Minimalism del 1 - Fördelar och utmaningar

Fördelarna med minimalism och varför det tilltalar mig

Minimalism är visserligen på modet, men det är också något som jag och Kristoffer attraherats av under väldigt lång tid utan att direkt ha ett ord för fenomenet. Eller, i ärlighetens namn är det framför allt Kristoffer som vurmat för rensning, färre fysiska ägodelar och bättre ordning så länge jag känt honom (+11 år). Men även jag tilltalas av tanken på färre saker och drömmer ibland i hemlighet om en nystart utan prylar.
Tänk om vi bara skulle göra oss av med allt?
Börja om.
Utgå från behov.

Mindre prylar = mindre oreda = enkelhet.
Mindre prylar gör det luftigare, man känner sig lättare till mods och det blir också enklare att hålla fokus på rätt saker i livet utan ett prylfilter som stör synen.

En annan himla trevlig aspekt med färre saker är att mindre prylar ger mer tid till bra saker. Tänk om jag kunde kapa bort BÅDE min dagliga dos av att plocka upp OCH leta efter föremål som mystiskt sugits in bland alla föremål som jag inte hunnit plocka reda på än. Vilken dröm alltså!

Ett rum som ofta behöver plockas i...

Mina två svårigheter med minimalism

Som ni förstått så gillar jag minimalism av många olika anledningar.
Det skulle kanske nästan kunna vara som en slags religion för mig om den inte krockade så hårt med min sentimentala sida. Jag är helt enkelt en jäkligt blödig en. Har svårt att skiljas från prylar som jag fått, som har en historia för mig och som kan framkalla minnen. Även om jag vet att det egentligen inte är prylen i sig som är viktig. Det är personen bakom prylen. Alltid.

Oftast någon som jag aldrig kan skapa nya minnen tillsammans med, och därför håller hårt i föremålen som finns kvar. Om fysiska föremål kan hjälpa mig att minnas så går det inte bara att göra sig av med dem. Eller det är i alla fall en process som jag måste genomgå först. Varje gång. Först när jag (återigen) nått insikten om att en pryl aldrig kan få mig att skapa nya minnen, samtidigt som de jag bär på kommer att finnas kvar - pryl eller inte - så är jag redo att släppa taget.

En annan sida som strider mot det minimalistiska tänket är min praktiska och sparsamma sida som jag har ärvt i rakt nedstigande led, många generationer bakåt. Känner du kanske igen tankesätten, den här kan vara bra att ha eller den här skulle jag kanske kunna få användning för om jag någonsin skulle få tid över till att göra det där som jag förmodligen aldrig kommer hinna göra eftersom att dygnet fortfarande bara har 24 timmat, veckan 7 dagar och året för det mesta 365 dagar.

Här har jag en del kvar att jobba på känner jag. Men om jag lyckas med min novemberutmaning kommer det förhoppningsvis gå lite lättare i framtiden på den fronten :)

Hur känner du kring minimalism?
Tycker du att det är tilltalande eller bara en fluga?
Något att efterleva, kanske en hel livsstil att anamma eller känns det mer, nej du. Jag gillar mina prylar jag.

30 dagar 30 saker

#novemberutmaningen

November brukar vara min tyngsta månad av alla.
Inte sällan är det kallt, grått och regnigt. Dagarna är orimligt korta och det känns som årets allra mörkaste tid, innan snön äntligen faller och lyser upp när den riktiga vintern gör sitt intåg.
Vintern däremot älskar jag. Hösten är fin den med, det vill säga så länge löven hänger kvar. Men sen...
Den här övergångsperioden med få soltimmar. Nä. Hade det varit möjligt, hade jag gärna bott utomlands varje november. Någonstans varmt och soligt. Laddat upp batterierna. Kanske får ha det som mål när barnen blivit äldre?

#30dagar30saker

I ett försök att göra november lite roligare, har jag bestämt mig för att utmana mig själv i den så kallade #novemberutmaningen som jag själv konstruerat ihop. Den går i minimalistisk anda och planen är att mellan 1-30 november dagligen göra något av följande med minst en pryl här hemma:

4 - Sälja
3 - Laga
2 - Skänka
1 - Återvinna
0 - Slänga

Känns extra bra inför december som alltid har en tendens att bli väldigt anti-minimalistisk.
Om du undrar över numreringen ovan, så motsvarar det poäng. Min tanke är att ett poängsystem kan göra det hela ännu lite roligare och mer motiverande. Vid designen av poängssystemet så tänkte jag så här;

Den högsta poängen får jag om jag säljer något, dvs 4 poäng. Detta för att det kräver mest arbete (fotografering, annons, bestämma tid och plats för överlämning/ eller posta etc). Försäljning leder också till ett återbruk av prylen samt ett fint klirr i kassan.

Väldigt tätt därefter kommer att laga en trasig pryl. Hemma hos oss innebär det kanske mest textilier som ligger i en hög och väntar på omvårdnad. Jag hoppas innerligt att denna utmaning kan hjälpa mig på traven att ta itu med dessa. Detta kräver ju också sin arbetsinsats, men det är fantastiskt bra ur miljösynpunkt och även bra ekonomiskt om en lagning tex kan ersätta ett nyinköp. Därför 3 finfina poäng.

2 poäng får jag om jag skänker en pryl. Bra miljömässigt då en begagnad pryl fortfarande kan uppfylla ett behov även om det inte är mitt behov längre. Tidseffektivt men inte speciellt ekonomiskt.

1 poäng om en pryl inte kan återanvändas (vilket alltid är att föredra) men åtminstone går att återvinna. Liten miljöåtgärd, tidseffektivt och ekonomiskt knappt något alls (möjligen med undantag av pantning).

0 poäng för att slänga något. Det här räknas som en aktivitet men miljömässigt - nja och ekonomiskt inget vidare. Går dock ruskigt snabbt att genomföra.

Mina kriterier var alltså;

1. Arbetsinsats, alltså hur mycket tid aktiviteten tar (mer tid - höga poäng, lite tid - lite poäng)
2. Nyttan miljömässigt (mycket nytta - höga poäng, liten nytta - lite poäng)
3. Pengar (Ger inkomster/ slipper spendera pengar - höga poäng, 0 pengar/utgift - låga poäng)

Och för att sammanfatta det i en tabell:

Inte helt säker på vad jag kan förvänta mig i slutsumma efter 30 dagar, men om jag lyckas så som jag föreställt mig så borde det vara rimligt att snitta 2.5-3 p/dag, dvs 75-90 poäng under november månad. Känns åtminstone inte omöjligt på förhand :)

Varför?

Jag gillar helt enkelt inte att ha för mycket prylar. Prylar tar tid, energi, skapar oordning och behövs sällan i den utsträckning vi lyckas samla på oss dem. Varje gång jag säljer/skänker någonting så känner jag mig alltid lite lättare efteråt. Hur lätt ska jag då inte känna mig i december?

Framöver kommer det komma några fler inlägg om minimalism och varför det tilltalar mig (men framför allt K). Jag hoppas att detta projekt kan hjälpa mig att ta tag i grejer som kräver min tid men som tidigare har varit alldeles för enkla att prioritera bort.

Nu är jag nyfiken på hur du som läsare tänker kring minimalism?
Gillar du det starkt eller är du kanske rent av en storsamlare?
Men kanske mest av allt är jag nyfiken på om någon mer är sugen att hänga på #novemberutmaningen?

/A

I somras kollade vi upp skostatus (inklusive pjäxor) hos hela familjen...
Skorna som står i trappan är alltså enbart mina.
Ja... Alltså. Det finns nog lite rensningspotential ändå...

Att fånga dagen. På mitt sätt.

Telefonens alarm väcker mig. 
Det tar någon sekund innan jag kommer på vart jag befinner mig...
Just det. 
Ett mysigt litet bed & breakfast. 

Dagens agenda börjar inte än på 2,5 timme och frukost först om en timme. 
Det är kolsvart ute... 
Staden sover. 

Min säng är också ruskigt skön. 
Och varm. 
Och jag är trött. 
Borde jag inte bara somna om?
Kör en kort överläggning med mig själv, fast jag redan vet hur det kommer sluta. 

Tänker igenom dagen.  
Efter frukosten kommer jag och min kollega ta en taxi. 
Kliva av utanför lokalen. 
Gå in. 
Sitta ned på konferensen. 
Fika. 
Sitta.
Kort promenad för att äta lunch. 
Kort promenad tillbaka. 
Sitta.
Fika. 
Sitta.
Sen promenad till tåget. 
Därefter fem timmars tågresa. 
Väldigt stillasittande. 
Om tåget är i tid borde jag komma fram till Östersund 22 ikväll.

Kort sagt...
Det är nu eller inte alls. 

Så jag masar mig ur sängen. 
Fumlar runt i mörkret för att hitta mina skor och löparkläder 
Utan att väcka min kollega som jag delar rum med. 
Det går sådär. 
Byter om på toa och sticker ut. 

Fortfarande mörkt. 
Och kallt. 
Oväntat kallt!

Förra veckan när jag var i huvudstaden kändes det som värmebölja. 

Nu? Not so much… 

Jag vet att det tar 7- 8 minuters löpning innan värmen kommer tillbaka till mina fingrar. 
Det känns som världens längsta kilometer. 
Brunnsviken är blåsig idag och det är inga varma vindar. 

Väl inne i Hagaparken har åtminstone händerna blivit varma. 
Kommer mer och mer in i löpsteget 
Har inga krav på fart. 
Bara krav på att komma ut. 

Har ungefär 40 minuter på mig. 
Bestämmer mig för att springa 3.5 km och sen vända tillbaka. 
Det blir ganska snabbt ljusare och jag möter fler och fler människor. 
Utanför Haga Slott väntar ett gäng hantverkare på att sätta igång med något arbete. 
Ett gäng pendlarcyklister svischar förbi. 
Någon är ute och går med hunden. 
En till.

Ser en annan löpare i grå huvtröja lite längre fram. 
Möter en tjej i löparväst, mössa och vantar.  
Jojo.
En väst eller jacka hade minsann varit en god idé. 
Bara att bita ihop.
Så är det plötsligt dags att vända tillbaka. 
Har aldrig sprungit här förut men det är väldigt lättnavigerat och inga problem att hitta tillbaka. 

När jag passerar slottet igen funderar jag ofrånkomligen på livet som kunglig. 
Möjligheter och avkall. 
Bestämmer mig för att jag förmodligen inte hade passat något vidare som kunglighet.
Tankarna skingras när jag möter löparen i grå huvtröja igen. 
Han måste ha vänt någonstans.

Springer förbi värdshuset.
De tomma båtplatserna.
Avslutar rundan med en uppförsbacke.

Stoppar klockan och känner en våg av tacksamhet. 
Tacksamhet över att min kropp ställer upp. 
Att min hjärna får styra och övertala den med rationella argument. 

Att jag bara gör.

För att ta mig den här stunden...
Det är livsviktigt för mig. 
Det kommer påverka min sinnesstämning och koncentrationsförmåga resten av dagen. 

Jag har gjort detta så många gånger förr.
Pinat mig iväg när många andra sover en stund till. 
I mörker. 
Kyla. 
Regn.
Sol.
Ljus.
Värme. 

Och jag har hittills aldrig ångrat mig efteråt. 

Bara känt tacksamhet.
Och det gör jag den här gången också.

Tack livet.

The airport test

Tänk dig att du kliver in i en tidsmaskin och hamnar 5 år framåt i tiden, på en flygplatsterminal. När du strosar runt mellan butikerna och väntar på att boarding ska närma sig är det nån som knackar dig på axeln. Du vänder dig om och skiner upp i ett stort leende när du känner igen en gammal bekant från skolan. Din vän brister ut i, "Jag tyckte väl att det var du! Vad länge sen det var vi sågs!"

Eftersom ni är i god tid bestämmer ni er för att ta en fika tillsammans. Väl vid bordet frågar din vän, "Hur har du det nu för tiden?".

Och du svarar "FANTASTISKT! Livet kunde inte bli bättre." och du menar det verkligen.

Se i full storlek

Jag tror att vi behöver en tydlig målbild för att kunna ändra ett beteende på lång sikt, åtminstone blir det bra mycket lättare att hitta motivationen när det tar emot.

Ett sätt att skapa målbilder som jag läste om i boken Will it fly kallas för The airport test. Det är ett spännande tankeexperiment för att måla upp en del av din önskade framtid.

Nu kommer själva uppgiften:
Vad är det som händer i ditt liv 5 år från nu som gör att du svarar din vän på det sättet?

Snabbspola in i framtiden och fundera på vad som skulle göra ditt liv, och allt som har stor betydelse för dig, så fantastiskt.

Vi kommer att göra den här övningen tillsammans du och jag, men innan vi drar igång, måste vi prata om varför den är utformad som den är.

Varför fem år?

Fem år är en rätt lång tid, men inte för lång. Det är ungefär så långt bort som någon rimligtvis kan sätta en målbild om framtiden och skapa en plan att nå dit via specifika milstolpar. Samtidigt är det nära nog för att du ska behöva börja agera direkt om du vill ändra något radikalt. Det går inte att skjuta på framtiden som om målet legat 10 eller 15 år framåt.

När du gick första året i högstadiet kunde du företälla dig ungefär hur livet skulle vara i mitten av gymnasiet. Du hade kanske en idé om vilket gymnasium du skulle vilja gå på och ungefär vilket program du skulle vilja läsa. Trots att gymnasiet var år bort kunde du planera och göra det som behövdes för att nå målen.

Men vid den tidpunkten i livet var det samtidigt svårt att se hur livet skulle vara efter gymnasiet eftersom det låg så många år bort, och så många livsavgörande händelser förmodligen skulle komma att inträffa på vägen.

Å andra sidan, att bara titta ett år framåt har också nackdelar. För vissa mål är det perfekt att bara fundera ett år framåt eftersom det går att bryta ner året i månads- eller veckodelmål.

Men det kan också hindra vår storslagna vision, eftersom vi kommer att tänka mer på det kortsiktiga och vad som är möjligt på ett år än vad som är möjligt på sikt.

Det är därför 5-årsplaner år så populära bland företag och det är också därför den här övningen är så viktig för dig just nu. På 5 år hinner du ändra kurs och förändra din situation enormt mycket om du vill.

Att placera det hela i en verklig situation gör det mer meningsfullt. Du kopplar på riktiga känslor i din jakt på svaret, och som ett resultat, kommer du att fundera mer och ärligare på hur du ska svara.

Tillbaka till övningen

Nu när du vet varför det är viktigt går vi tillbaka till själva tankeexperimentet och fortsätta där vi var. Du sitter på caféet på flygplatsen och har precis svarat "FANTASTISKT! Livet kunde inte bli bättre!"

Och som alla goda bekanta skulle din vän naturligtvis svara med ett stort leende och säga "Det låter underbart, jag är så glad för din skull! Berätta mer! Vad händer som gör att det är så bra just nu?"

För att hjälpa dig tänka ut svaret har jag en övning till dig, och vi ska göra den tillsammans.

Övningen

Steg 1: Vik ditt papper

Ta ett tomt A4-papper och vik det i båda riktningarna så att du får fyra områden eller kvadranter när du fäller upp det. Gör det inte digitalt, använd ett papper när du gör övningen.

Steg 2: Definiera de fyra viktigaste områdena i ditt liv

Varje område på ditt papper representerar ett av de fyra områden i ditt liv som tycker är viktigast. Välj helt fritt precis som du önskar.

Men som sagt, vi kommer att göra den här övningen tillsammans så här är de fyra kategorier som är viktigast för mig.

1. Familj
2. Yrke
3. Hälsa
4. Finansiellt

Du kanske har samma kategorier som mig, eller helt andra. Resor är kanske en av dina kategorier, eller musik eller boende. Återigen, det är dina kategorier, så ta en stund och fundera kring vad som bäst representerar dig och ditt framtida jag.

När du har kommit fram till fyra kategorier, skriv ner en av dem överst i varje kvadrant.
Till exempel:

Se i full storlek

Steg 3: Avgör varför ditt liv är så fantastiskt fem år från nu

Nu kommer den roliga biten! Inom var och en av de här kategorierna ska du skriva ner så många exempel som får plats. Exempel på saker som händer 5 år från nu som får dig att säga att livet är fantastiskt.

Tänk inte i termer av en önskelista eller drömmar. Strunta i vad som skulle krävas för att komma dit också. I det här tankeexperimentet är uppgiften att skriva ner hur din verklighet ser ut fem år från nu.

Om du fastnar, försök föreställa dig att din vän frågar dig "Vad mer händer relaterat till det här?" och fortsätt addera saker till listan tills det inte får plats mer. Du behöver inte bekymra dig över någon speciell ordning, skriv bara ner det som gör ditt framtida liv fantastiskt.

När du går igenom övningen, fokusera på en sektion i taget. Eftersom vi gör det här tillsammans, här är vad jag har skrivit ner på familj:

Familj

• Jag och Ann-Mari har varit ihop i ca 16 år och är mer förälskade än någonsin.
• Vi lämnar barnen varje dag utan stress.
• Vi äter middag ihop nästan varje dag.
• Vi spenderar mycket tid med barnen som är kloka individer.
• Vi lär oss hela tiden mer och tillsammans.
• Vi åker regelbundet på semester tillsammans.
• Vi är ärliga och uppriktiga med varandra.
• Jag är alltid helt närvarande mentalt när jag är närvarande fysiskt.

Ok nu är det din tur. Fyll i din första kvadrant med så många saker du får plats med. De kan vara specifika eller generella. Det här är hur ditt ideala liv ser ut fem år från nu.

När du är klar med första kvadranten går du vidare till de andra och gör om precis samma sak.

Här följer mina listor nedan.

Yrke

• Jag driver eget
• Jag byter inte tid mot pengar
• Jag jobbar med något som känns meningsfullt
• Jag jobbar med något världen behöver
• Jag jobbar med nåt jag är bra på
• Jag utvecklas och blir bättre på det jag gör
• Jag styr helt själv hur jag jobbar.
• Jag får använda kunskaper från flera områden, UX, marknadsföring osv.
• Jag är stolt över det jag gör.
• Jag jobbar bara för att det är kul.
• Jag reser aldrig i jobbet (om jag inte vill)
• Varje gång jag öppnar mailen strömmar tack emot mig från personer jag hjälpt på olika sätt.

Hälsa

• Jag har tid att träna i dagsljus varje dag.
• Jag känner mig stark.
• Jag ser stark och tränad ut.
• Jag tränar för hälsa, inte för prestation.
• Jag lever efter vedertagna råd om kost, träning, för att leva längre.
• Jag testar regelbundet mina värden (har jag till exempel bättre kondition)
• Jag har mer energi än någonsin.
• Jag mediterar.
• Jag är helt stressfri.

Finansiellt

• Jag är ekonomiskt fri.
• Mina investeringar tuffar på utan att kräva speciellt mycket tid.
• Jag har tryggat min framtid.
• Jag kommer att kunna hjälpa mina barn ekonomiskt om det behövs.
• Jag kommer att kunna ge till bra projekt.
• Andra kommer att vända sig till mig för råd.

Så här ser mitt papper ut när övningen är färdig. Det behöver inte vara snyggt, det behöver bara vara du.

Se i full storlek

När du är färdig med alla fyra kvadranter, läs igenom allt du har skrivit ner. Det här papperet definierar vem du vill bli och är grunden för flera andra beslut du kommer att ta senare.

När jag själv gjorde den här övningen första gången var det en ögonöppnare för att flera saker jag gjorde inte tog mig närmare målen. Det var tydligt att jag behövde göra ändringar för att kunna nå dit jag ville. Å andra sidan fick jag en bekräftelse på att många saker jag gjorde var rätt.

Även om du får tunga insikter om att du inte lever som du vill så är det långt mycket bättre att du får dem nu än om flera år eller när det är försent. Det är det fina med att titta fem år framåt, du hinner justera kursen.

På det här papperet finns din målbild, rama in det och häng på väggen, vik ihop den till ett flygplan eller spara det på annat lättillgängligt sätt. Om det känns tungt inom något av dina områden, titta på papperet och påminn dig själv om varför du gör de du gör.

Hur blev ditt papper? Stämmer det du gör idag in på hur du vill ha det om 5 år. Kommer du att komma närmare målet om du fortsätter som nu?

Använd som utvärdering

Titta på varje område om se om det du gör ligger i linje med dit du vill. Men använd det också för att utvärdera om nya projekt, idéer och karriärval stämmer in på målbilden.

Jag som till exempel vill spendera mycket tid med familjen och sträva efter en god hälsa borde kanske inte ta ett jobb med mycket resor även om det innebär något slags kliv uppåt på en karriärstege. Leta efter uppenbara motsättningar med din målbild för att hitta varningsflaggor.

Den fungerar flera gånger

Gör om övningen om ett år och se om någonting har ändrats. Du kanske tyckte att du missade någonting senast eller så har förutsättningarna ändrats. Diskutera dina målsättningar med de som står dig nära och se om de matchar.

Uppskjuten belöning

Uppskjuten belöning

Uppskjuten belöning handlar om att välja bort en belöning nu för att få någonting bättre längre fram.

1972 genomförde Walter Mischel The marshmallow experiment vid Standford. En studie som där barn fick välja mellan en liten belöning direkt eller en större belöning senare. Ibland erbjöds de en marshmallow, ibland en kaka eller kringla.

Vissa barn åt upp godsaken direkt medan andra klarade av att fokusera på någonting annat än frestelsen och därför fick två godsaker efter ett tag.

10 och 30 år senare har man följt upp barnen i studien och funnit en stark korrelation mellan vilka barn som klarade av att vänta och vilka som klarat sig bra i livet.

Barnen som kunde vänta lever i regel mer hälsosamma liv och har mer välbetalda jobb. De barn som åt upp godsaken direkt har idag större utsträckning problem med fetma och droger, och lägre betelda jobb.

Experimentet har gjorts om i modernare varianter och jag har till och med gjort det på Arvid när han var 4 år gammal.

Inte bara godsaker

Det här beteendet gäller inte bara godsaker, det fungerar likadant inom alla områden i livet som träning eller ekonomi. Hur många har inte betalat årskortet på gymmet och tänkt sig att gå dit regelbundet, men sen inte gjort det.

Eller planerat att ta tag i ekonomin men gör sen nånting annat som ger en direkt belöning istället.

Varför är det svårt?

Främst för att vi människor inte är speciellt bra på långsamma återkopplingar. Framtiden är så långt borta och nutiden så nära. Ditt framtida jag är mycket svagare än ditt nuvarande. Ditt framtida jag måste ropa från ett långt avstånd för att höras, ditt nuvarande är precis här.

Därför är det enklare att välja kortsiktig belöning istället för framtida fördelar. Vi vill följa de planer vi satt upp, men det är inte alltid så lätt att lyckas.

Dessutom är människor i regel överoptimistiska över hur mycket självkontroll de kommer att ha i framtiden.

Det skulle också kunna bero på att vi orkar ta ett visst antal aktiva beslut per dag. Eller i andra ord, vi har en begränsad mängd energi för att kunna stå emot frestelser under dagen. Ju fler beslut vi behöver ta per dag, och ju mer vi försätter oss i situationer där vi behöver motstå frestelser, desto mer troligt är att vi inte kan motstå dem.

Oftast småäts det till exempel på kvällen, då vi redan är mentalt trötta.

Vad kan du göra åt det?

Undvika svåra situationer

En lösning kan vara att undvika svåra situationer.

Om du till exempel försöker ändra till en nyttigare kost skulle du kunna köpa lunchen innan du blir hungrig, så att du inte behöver gå i en affär och försöka motstå att köpa onyttigheter när du väl är hungrig.

Du kan också försöka minimera antalet beslut om sånt som inte spelar någon större roll. Barack Obama använde alltid exakt likadana kostymer när han var president. Då slapp han "slösa" bort beslut på valet av kläder.

Kontrakt

Ett annat sätt kan vara att ingå avtal som gör att du måste hålla dig till vad du lovat.

Istället för att träna på egen hand när andan faller på kan du bestämma fasta tider med en kompis. Då är chansen mycket större att du faktiskt tar dig iväg. Dels eftersom du planerat i förväg och därför anpassat dig så att det ska funka, dels för att du inte vill göra din polare besviken.

“I can resist everything except temptation.”

— Oscar Wilde

Medvetenhet

Det finns ett stort glapp mellan vad vi planerar att göra och vad vi faktiskt gör. Men att vara medveten om att vi har en inbyggd brist på självkontroll, och att det kan vara skadligt för oss, gör att vi plötsligt får bättre självkontroll.

En studie som gav ungefär den information du precis har läst visade att i den halva som fick informationen var det mer trolig att man sparade, och sparade större summor än den grupp som inte hade tagit del av informationen. Dessutom gjordes sparandet i ett form av kontrakt. När man väl bestämt sig för att spara kunde man inte ändra sig (lite som autogiro).

Första steget att övervinna dålig självkontroll är att bli medveten om hur den fungerar och varför det kan vara dåligt för oss.

Genom att undvika svåra situationer och ingå kontrakt kan vi dramatiskt öka chansen för att få de resultat vi vill.

Diskutera med andra

Om du vill prata självkontroll och uppskjuten belöning med andra, gå till vår diskussionssida och läs mer om var du kan göra det.

Våga avsluta surdegar

Dras du med gamla löften till dig själv? Har du en surdeg liggandes i kylen som du pliktskyldigt matar med sånt som surdegar gillar, samtidigt som du inte gillar att baka ut den? Fick du en degbit med stamtavla och tänkte att det skulle bli en härlig grej att baka ut den en gång i veckan? Blev det som du föreställde dig?

Eller har du ingen deg i kylen men böcker i bokhyllan som du inte tagit dig tid att läsa på flera år?

Jag drömmer gärna om olika projekt och framtida versioner av mig själv, men jag ogillar när de inte blir av och istället börjar skapa en stress.

Därför älskar jag att ta kål på gamla drömmar som ger mig dåligt samvete. Det äter upp min energi att ha dem och om jag ändå inte har några ambitioner att leva ut min dröm är det bättre att avsluta den.

Hojen

För ungefär ett år sen sålde jag min motorcykel. En enormt välbehållen Honda på 750 kubik från -96 som jag köpt av Ann-Mari några år tidigare. Jag närde en dröm om att återigen bullra runt i staden och susa fram längs sommarvarma fjällvägar. Istället stod motorcykeln mest där i förrådet under ett grått kapell och var ledsen. Varje gång jag gick förbi den, vilket var ofta, kände jag hur jag borde ta en sväng men hade bättre saker att prioritera.

Dessutom får man inte med sig vidare mycket saker på en MC så det handlade alltid om ren nöjesåkning när det väl blev en tur. Svårt att kombinera MC med en storhandling eller tur till bygghandeln.

Den passade inte in i livet och var kanske inte min dröm till att börja med, utan snarare något tafatt försök att imponera på omgivningen.

Droppen kom när jag mellan två besiktningar i princip inte hade kört längre än vad det var till och från besiktningen. Det var dags att avsluta drömmen om mig själv som en person som glider runt på en hoj hela somrarna och ser cool ut.

Sagt och gjort, ut med en annons och sälja den gamla knarren. Det var en fantastisk frihetskänsla att se den rulla iväg och ta med sig både dåligt samvete och den årliga fixartiden som krävdes för att hålla den i fint skick. Dessutom var allting helt klart när den åkte iväg tack vare teknikens under. Ägarbyte, betalning och försäkringbyte gjordes digitalt.

Visa det här inlägget på Instagram

230 kg metallisk glädje har nu rullat iväg från Frösön. Hoppas den nya ägaren lyckas prestera fler mil än vad jag hunnit med de senaste åren. Jag är Hondan evigt tacksam eftersom jag både övade på den och tog kortet med den 2008. Men man kan inte hålla fast vid prylar som mest samlar damm. Visste du att en privatägd bil i snitt står stilla 98 % av tiden?

Ett inlägg delat av Kristoffer Darj (@kristofferdarj) 6 Jun 2017 kl. 12:41 PDT

41 Likes, 1 Comments - Kristoffer Darj (@kristofferdarj) on Instagram: "230 kg metallisk glädje har nu rullat iväg från Frösön. Hoppas den nya ägaren lyckas prestera fler..."

Att lägga ner

Nersidan med ständigt dåligt samvete var påtagligt mycket större än uppsidan av att få en kick de få gånger jag åkte. För att höja livsnöjdheten gäller det att göra någonting åt det som drar oss nedåt snarare än att öka höjden på topparna.

Nu håller jag utkik efter den där typen av gamla oavslutade projekt. Varje gång jag hittar ett drar jag upp det till ytan och tittar noggrannt på om det verkligen är jag som vill något eller om det är någon annans dröm eller förväntan på mig som gör att jag inte sagt nej än.

Det kan handla om enkla saker som rensa ut de där böckerna jag fått men aldrig kommer att läsa eller svårare saker som att mentalt avsluta saker jag redan lagt ned mycket tid på men som av någon anledning inte blivit färdigt än.

Om du har en surdeg i kylen som ger dig dåligt samvete; släng den i soporna och få tillbaka den energi som fanns uppbunden i det dåliga samvetet.

Har du något projekt som ger dig dåligt samvete och som du vet skulle vara bättre att lägga ner en gång för alla?

Diskutera

Om du vill prata med andra om att avsluta gamla surdegar. Hoppa över till vår diskussionssida och läs mer där.

De små utgifterna

Säkert har du hört det förut…

Det är inte de stora inkomsterna som gör det.
Det är de små utgifterna.

Till mig var det pappa som sa det och till honom var det farfar som sagt det. Man blir inte rik av att tjäna mycket pengar. Man blir rik av att ha koll på hur mycket och på vad man spenderar dem.

Men i en tid av stress, press och mer… ja MER helt enkelt, så är det en sanning som lätt glöms bort. Aldrig tidigare har det funnits ett så utbrett välstånd. Med välståndet följer ett enormt (över)utbud av varor och tjänster.

Rätten att unna sig

När allt snurrar snabbare och snabbare är det lätt att unna sig något för att palla med. Sätta lite guldkant på tillvaron. Kanske en utekaffe här, en lyxlunch där, en tidningsprenumeration såklart, lite snittblommor till helgen, en fin choklad på fredagskvällen och Våga Inte Röra Mitt Netflix! Däremellan springer man som en gnu i hamsterhjulet för att ha råd med allt. Och så undrar man ändå vad som hände i slutet av lönen. Hur gick det här till?

När jag skriver om att unna sig, så tänker jag alltid på min kära farmor.
Hon hade diabetes men var noga med att ändå unna sig något gott emellanåt. Och det förstår jag. Socker är ju sjukt gott. Problemet med att unna sig saker är att det så lätt går överstyr. I hennes fall blev det typ dagligen. Och alltid när man frågade om det var bra med allt socker, så fick man svaret,

-Man får unna sig ibland.

Håhå jaja. Vem är jag att säga att man inte får unna sig socker när man är 80+ trots att man har diabetes?

Hur mycket det kostar på sikt

Som ni säkert hajar är problemet knappast att man unnar sig något ibland. Det bör man nog göra. Problemet är när man tar sig rätten att unna sig något jämt och ständigt. Att få belöning hela tiden och dessutom tycka att man är värd det. Att vi sakta glömmer bort värdet på saker och ting när vi inte längre behöver längta, spara och sukta efter något. Jag hävdar att själva längtan säkert är minst hälften av njutningen innan vi äntligen får det vi suktat efter.

Inte blir det bättre av att vi lever i en samtid där många unnar sig oviktigheter och tycker sig ha rätt till det eftersom alla andra gör så. Flockbeteendet. Alla andra tar ju en köplatte på väg till jobbet/skolan?! Det har jag ju sett på instagram.

Här kommer två korta räkneexempel på vad det kan kosta att unna sig olika saker på sikt:

1. En köpkaffe på väg till jobbet varje dag.
   Säg att du köper en liten bryggkaffe/kaffe latte på väg till jobbet. Kostar kanske 25-30 kr. Säg 27 kr för enkelheten. Om du jobbar heltid kanske du jobbar ungefär 225 dagar/år.
   27*225 = 6075 kr/år
   För enkelhetens skull kan vi säga 500 kr per månad.
   Säg att du istället skulle investera denna summa pengar i 25 år med 8 % genomsnittlig avkastning. Då kommer du efter dessa tjugofem år ha 476 000 kronor på banken istället tack vare ränta-på-ränta-effekten.

2. Utelunch fem dagar i veckan?
   Samma 225 arbetsdagar per år och säg att en utelunch kostar 90 kronor/styck samtidigt som en matlåda kostar cirka 20 kronor. Merkostnad: 90 - 20 = 70 kr/dag
   Vilket blir 70*225 = 15 750 kr/år (=> 1312.5 kr/månad men låt oss säga 1300 kr/mån)
   Det blir 1 236 000 kr efter 25 år med 8 % årlig avkastning.

Alltså tänk dig att du skulle kunna bli miljonär på att skippa utelunch varje dag i tjugofem år om du istället började investera pengarna! Många små saker kostar mycket pengar över tid.

Tips på tre bra saker att unna sig. På riktigt:

1. En promenad i valfritt grönområde i din närhet. Kanske med musik/pod eller fågelsång i öronen. Varför inte börja eller avsluta arbetsdagen med detta?

2. Kör ett träningspass. Ut och spring, kör hemmastyrka, cykla en sväng, åk och simma eller vad som helst. Behöver inte vara länge eller hårt. Bara gört!

3. Ring en vän. Ring någon som betyder något för dig. Som du ofta tänker på. Eller ännu bättre. Gör en hel lista med namn. Sen börjar du från toppen och betar av den. När andan faller på så plocka upp telefonen och ring ett namn på listan. Det kan bli lite nu och då. Behöver inte vara något märkvärdigt. Bara slå en signal. Visa att du tänker på Någon. Och att Någon betyder Något. På riktigt.

Jag har inte tid just nu

Jag ska hålla det här inlägget kort, eftersom både du och jag har lite dåligt med tid just nu. Det är mycket med både familjen och jobbet för tillfället. Om sanningen ska fram brukar det vara fullt upp mest hela tiden för de flesta. Att vara eller verka upptagen är ett av de vanligaste sätten vi låter andra veta att vi är viktiga. För om vi inte är upptagna kan vi väl inte vara viktiga, eller?

FEL

Några av de mest produktiva och framgångsrika personer jag träffat har massvis att göra, men det är inget du märker av. Du kanske inte får mycket av deras tid men under den du får har du deras odelade uppmärksamhet. De är fullt närvarande och maximerar varje ögonblick ni har tillsammans utan att hålla på med någon multi-tasking (som förresten inte fungerar).

Tid är den mest rättvist fördelade resursen som finns, alla har 24 timmar per dygn, varken mer eller mindre. Att säga att man inte har tid blir därför skevt. Det handlar istället om att de flesta lägger tiden på saker som de egentligen inte uppskattar i efterhand.

Det betyder att vi har färre timmar kvar att investera i det som spelar roll. Karriärmässigt kan det vara att utveckla sina yrkesfärdigheter, privat handlar det kanske om att utöva en hobby vi verkligen gillar eller spendera mer tid med nära och kära.

Varför slösar de flesta av oss med vår tid samtidigt som vi inte missar ett enda tillfälle att berätta för andra hur upptagna vi är? Förmodligen är en del av svaret att vi som samhälle glorifierar de som är upptagna. Upptagenheten är en omedveten måttstock för hur mycket vi betyder.

Att vara upptagen är inget att sträva efter i min värld.

Det gör oss stressade, skapar en kortsiktighet, förvärrar tunnelseendet, ökar risken för slarv och med förlorade möjligheter som resultat. Tillfällen vi aldrig kommer att få tillbaka.

Nästa gång du beklagar dig inför någon att du gärna skulle träffat eller svarat dem, men inte kunde för att du var så upptagen, fundera över budskapet du egentligen förmedlar.

1. Min tid är mer värdefull än din.
2. Jag är inte speciellt bra på att prioritera min tid.
3. Jag vill att du bedömer mig utifrån hur upptagen jag är, inte utifrån hur produktiv jag är.
4. Du är inte en prioritet, eller åtminstone det du vill prata med mig om är inte en prioritet.

Jag har en vän som hjälpt mig att komma bort från det här beteendet genom att helt enkelt ändra hur jag uttrycker mig.

Istället för att säga Jag har inte tid, säger jag nu alltid det betydligt mer sanningsenliga Det är inte prioriterat för mig.

Att titta människor i ögonen och säga att det som de frågade om för en vecka sen inte är prioriterat är inte lätt, tvärtom. Det är så svårt att det fått mig att ändra mitt beteende, att faktiskt börja prioritera saker i en bättre ordning. Och att inte slentrianmässigt tacka ja till saker om jag vet att jag inte kan lova någonting.

För sanningen är att du har ett val. Du kunde valt att inte jobba ikapp mailen de två senaste timmarna eller sitta i det där värdelösa statusmötet. Du kunde valt att inte se ännu ett avsnitt på Netflix och du kunde valt att bo på en ort där lång pendling inte existerar.

Om jag väljer att slappa eller göra någonting oproduktivt, och det behövs självfallet också, är det ett aktivt val. Istället för att fastna i att scrolla i ett flöde trekvart på kvällen kanske jag väljer att sova i 15 minuter och sen vara dubbelt som pigg som innan och ta tag i det där jag inte hade ork för.

Det handlar inte om att bli enormt produktiv dygnets alla timmar, det handlar om att stå till svars för sina val, främst inför sig själv. Att ta ansvar för sitt liv och sätta sig i förarsätet.

Jag hoppas det här inlägget har provocerat dig lite, men testa gärna att byta ut ditt standardsvar och se om det ändrar ditt beteende. Och kom ihåg, det är inte mina eller någon annans priolista du ska leva efter, gör din egen, men gör det aktivt.

Konsten att tacka nej

-Tja, vi är ett gäng som tänker dra ut på AW strax, blir du med?
-Ummm...
-Det blir skoj! Häng på vettja!
-Alltså jag...
-Men hur ska du ha det?
-Okej. Jag följer med.
Fast egentligen vill jag åka hem och lägga mig i soffan, käka chips och somna framför På Spåret eftersom jag är heeelt slut i huvudet efter en lång vecka.

Tillhör du, precis som mig, skaran som har svårt att tacka nej? Här är några av de vanligaste orsakerna till att det kan vara svårt att tacka nej,

• Du vill inte göra någon besviken
• Du vill inte vara tråkmånsen som riskerar att aldrig bli tillfrågad igen
• FOMO (Fear Of Missing Out). Alltså egentligen vill du inte, men tänk om jag missar något legendariskt som folk kommer prata om i evigheter framöver? Och så var du inte där.
• Fast det starkaste skälet till att säga ja istället för nej är att jag så gärna vill betraktas som en schysst och hjälpsam person.

-Ann-Mari? Har du tid att hjälpa mig med den här grejen?
Jag borde verkligen inte. Jag har ju deadline på den där andra saken som måste bli klar och så måste jag hinna gå tidigare för det är min tur att hämta på förskolan...
-Visst!
Hör jag mig själv svara.
Det går kanske går fort? Det är säkert inte så jobbigt?

Och visst bör man hjälpa till när man har möjlighet och kan. Det är inget fel med att tacka ja till saker.
Ibland.
Men det kan också bli väldigt fel om man aldrig lyssnar på sig själv. Inte bara för att man riskerar att kväva sin egen inre röst och bli någon som folk till slut tar för given.
Men också för att man troligtvis skulle mötas av mer tillit och respekt om man sa som man kände och omgivningen kunde lita på att det.

Ett dopp är något jag sällan tackar nej till…
Inte heller denna gång trots skepticismen inför :)

Hur blir man en Nej-sägare?

För mig har det krävts ett nytt sätt att tänka innan jag sakteligen har blivit bättre på att tacka nej. Jag måste fokusera hårdare på prioriteringar och komma ihåg att varje gång jag tackar ja till något, så tackar jag omedvetet nej till något annat. Jag vet av egen erfarenhet att det är så himla lätt att tänka; ja men det kan jag väl?

Men när jag vände på det hela och tänkte på vad jag istället skulle kunna använda den tiden/energin till, då var det plötsligt inte lika självklart att tacka ja längre. Om jag tackar ja nu, vad är det som jag samtidigt tackar nej till? Innebär ett ja att jag samtidigt har tackat nej till extra familjetid eller något annat jag hellre skulle vilja använda mina ändliga resurser till???

För det är ju så. Precis som med allt annat så har även vi människor ändliga resurser av lust och energi. Det gäller att använda dem väl och prioritera.

Att säga nej på ett bra sätt

Ofta när vi tackar ja till något fast vi kanske egentligen inte vill, så görs det av kärlek. Problemet är att långsiktigt så främjar det varken oss själv eller de som står oss nära. Särskilt viktigt är det om man är förälder. Det är inte snällt att aldrig kunna neka sitt barn.

Men det går också att säga nej på ett hänsynsfullt sätt BÅDE gentemot sig själv och den som frågar. Genom att säga nej blir vi goda förebilder istället för offer. För så väl barn som andra vuxna. Ett ja som kommer från hjärtat kan bara komma om vi känner oss lika fria att säga nej. Ett ärligt nej blir ett kärleksfullt svar eftersom det är tydligt. Och tydlighet är extra viktigt att visa gentemot barn som behöver tydliga ramar att förhålla sig till även om ett nej till barn ofta följs av ett varför som bör besvaras med ett genomtänkt därför. För nästan uteslutande finns det ju ett därför som upphov till våra nej.

Jag har ibland (ganska ofta) en tendens att kommunicera på samma sätt med vuxna. När jag väl lyckas tacka nej så vill jag ofta motivera varför. På samma sätt som man gör med barn. Men här tränar jag på att bli bättre på att säga nej utan att motivera varför. Säg bara nej. Av respekt mot mig själv och tydlighet till andra.

iOS 12 - ta kontroll över mobilanvändningen

Idag (egentligen igår amerikansk tid) släpptes en ny version av operativsystemet iOS till iPhone 5s eller senare och iPad mini 2 eller senare.

Apropå mitt inlägg om sunda mobilvanor blev jag extra glad när jag lästa vilka funktioner som skulle lanseras. Det märks att Apple tagit till sig kritiken kring mobilberoende och börjat lägga energi på funktioner som hjälper oss att spendera tiden på ett sätt som ger välbefinnande istället för ånger.

Den viktigaste vyn

Se hur skärmtiden fördelar sig, vilka appar som används, hur du ligger till mot föregående och så vidare.

Skärmtid per dag

Nu kan du se hur mycket tid du spenderat med dina enheter per dag, och hur den tiden fördelar sig mellan olika typer av användningsområden som spel, nöje, produktivitet och sociala nätverk.

Du kan också se tiden spenderat per app så att du kan reflektera över om det var väl spenderad tid eller inte.

Dessutom ser du hur du ligger till jämfört med tidigare dagar och mot föregående vecka.

Begränsa dig själv

Du kan ställa in gränser för hur mycket du tillåts använda olika appar under en viss tidsperiod. Efter att tiden gått ut slängs du ut, som någon form av viktväktare för en digital diet.

Om du har ett familjekonto där du kopplat ihop dina barns enheter med din egen kan du dessutom sätta gränser för barnens användning.

Appar kan också vitlistas permanent så att tiden aldrig går ut. Perfekt för de appar som bara används till nyttiga saker.

Om tiden gått ut för en viss app blir den grå och barnet kan begära mer tid, som du kan neka eller godkänna på distans.

Notiser

Notiser grupperas på låsskärmen för en bättre översikt och mindre stressig vy.

Dessutom kan du se hur många notiser varje app har skickat och hur många notiser du fått totalt.

Det är också möjligt att ställa in hur notiser från olika appar ska bete sig. Vissa notiser vill du kanske se direkt på låsskärmen, andra räcker det med om de dyker upp tyst i notiscentret.

Antal gånger skärmen tänts

Vi plockar upp mobilerna allt oftare bara för att se om det har hänt något. Jag tror det är ett symptom på beroendet många utvecklat. Att helt utan att det plingat bara plocka fram mobilen, tända skärmen och se efter om det fortfarande är tomt.

Nu kan du se hur ofta du tänt upp skärmen.

Stör ej

En funktion som inte är ny men väl värd att testa är att tidsinställa funktionen 'Stör ej'. Du hittar den under Inställningar -> Stör ej

Där kan du välja mellan vilka tider på dygnet du inte vill bli störd av notiser och samtal. Du kan också se till att alltid släppa igenom samtal från ett antal väl valda kontakter.

Du kan också välja att släppa igenom samtal om någon ringer 2 ggr inom 3 minuter.

På så sätt slipper du ens veta om det där meddelandet som plingar till precis när du ska somna och kan i lugn och ro kolla det dagen efter istället.

Någonting som däremot är nytt är att stör ej också kan kopplas till vissa platser. Det kanske ska slås av när du kommer till jobbet men vara på hemma. Eller så ska det slås av när du gör någonting specifikt.

Tänk på barnen

Ditt eget beteende påverkar i stor grad vilket förhållningssätt dina (eventuella) barn har till olika skärmar. Och deras förmåga att hantera och välja bort desamma.

Därför kan det vara en bra idé att vara transparent åt alla håll, du kan inte sätta upp gränser för dina barn men sen själv sitta klistrad med mobilen och förvänta dig att barnen ska hitta på egna lekar. Eller ta med dig mobilen till sängen efter att barnen har lagt sig.

Föregå med gott exempel istället om du vill att hela familjen ska minska ner skärmtiden.

Sammanfattning

Apple har glädjande nog tagit till sig av den kritik som framförts och gjort en kraftsamling för att hjälpa människor ta tillbaka kontrollen över sin mobilanvändning. Nu har du ytterligare ett antal verktyg att ta till och du bör prova dem allihopa för att se om de kan vara nånting som hjälper dig till sunda mobilvanor.

Om du vill läsa mer om sund mobilanvändning kan du läsa mitt tidigare inlägg om vad du kan göra för att använda skärmarna på ett mer meningsfullt sätt.

Diskutera med andra

Om du vill diskutera med andra kring meningsfull mobilanvändning, skärmtid och liknande, gå till vår diskussionsida och läs mer.

Att ta tag i saken

Att det är bra att träna vet de flesta. I ett tidigare inlägg har jag skrivit om många av fördelarna med träning. Men att gå från tanke till handling verkar vara ett för stort steg för många.

Kanske ligger en del av svårigheten i att man vet att något är bra för en, men man vet inte hur eller var man ska börja?
Kanske har man en känsla av att man borde veta hur det funkar innan man börjar och därför inte vågar fråga för att det är för pinsamt?
Hur tar man steget från att ha varit någon sån som inte tränar, till att bli en sån som tränar?

Man borde väl veta hur man börjar träna?

Eller kanske inte.
Här kommer tre enkla nybörjartips för dig som aldrig hållit på med träning men skulle vilja börja,

1. Skapa en rutin

Bestäm dig inte bara för att du ska börja utan bestäm dig för när. Planera helt enkelt in en stående tid när det ska ske. Det tar tid innan saker börjar ske av sig själv så för att skapa nya goda rutiner så behöver du avsätta tid. Planera in så du vet att det blir av.

2. Börja i liten skala

Ta små, små steg i rätt riktning. Att tro att man ska kunna springa milen på första träningspasset om man aldrig hållit på med löpning tidigare är orealistiskt. Glöm det. Jag skulle snarare säga att steg ett bör kanske hållas på nivån att du byter om och snörar på dig ett par träningsskor. Bara gör det. Kanske du går 100 meter. Kanske inte. Oavsett vilket så är det bra och gott nog. Det viktiga är att du bestämt dig och gör något istället för inget. Det spelar alltså ingen roll hur stort eller hur mycket det blir. Nästa gång kanske du går 3 minuter och springer 20 sekunder.

Särskilt i början är det viktigt att du ser till att du lyckas nå målen du satt upp för dig själv, så försök håll dem realistiska. Om du direkt skulle sätta målet att gå 6000 steg varje dag, kanske du misslyckas redan under första veckan och känner dig misslyckad. Men om det första delmålet bara är att ta på sig skorna och sen öka därifrån är chansen större att du tycker att det är roligt och du vill fortsätta eftersom du känner att du hela tiden når nya framgångar.

Efter varje nyår börjar väldigt många människor att träna. Eller ja… ambitionen är i alla fall det och ambitionen är det såklart inget fel på. Men ganska snart efter att gymkort lösts, löften avlagts och många kört all-in i januari så kommer skador (man har gått ut för hårt) eller så störs man av vabruaris förkylningar och ganska snart kommer majoriteten tyvärr ha slutat. Ända tills det kommer ett nytt år det vill säga.

Små steg

3. Var förlåtande mot dig själv

Ge inte upp om du blir sjuk eller av annan anledning missar ett träningstillfälle. Istället för att kasta in handduken och tänka att det här är inte för mig så försök att fortsätta där du är eller om det behövs så backa ett steg. Det spelar mindre roll men huvudsaken är att du fortsätter. Lite kommer alltid vara ofantligt mycket mer än ingenting. Så fortsätt bygga din rutin och använd dina inplanerade träningstillfällen när du känner dig frisk igen. Och även om det kan kännas drygt att börja om så är en omstart alltid lite lättare än att starta första gången. Det stora hästjobbet var ju att gå från att vara en sån som inte tränar till att bli en sån som faktiskt tränar, så låt inte det arbetet gå om intet.

Alla kan väl spara pengar?

Tipsen ovan gäller inte enbart om du vill börja träna. De funkar också prima om du vill komma igång att spara pengar. Har du aldrig sparat pengar förut så gör det ingenting. Det är aldrig försent att börja.

1. Skapa rutinen.

Enklast för många är att sätta undan en liten slant som du klarar dig utan direkt när lönen kommer. Om man försöker spara det som blir kvar i slutet av månaden är risken stor att pengarna använts upp utan att det egentligen var nödvändigt. Om du istället satt undan lite i början av lönen och ändå råkar ha kvar en slant på kontot i slutet av månaden, så kan man ju såklart sätta undan den också. Om man vill. Använd gärna autogiro till detta.

2. Börja i liten skala.

När man går från att aldrig ha sparat till att börja spara så har man tagit det största steget. Det spelar ingen roll i det här läget hur stor eller liten pengen är. Oavsett om det är en femtiolapp, en hundring eller en tusenlapp så är det mest fantastiska att man tagit steget från att aldrig ha sparat pengar till att faktiskt ha blivit en sparare. (Nästa steg blir att börja med investeringar :) )

3. Var förlåtande mot dig själv.

Skiter det sig en månad och du behöver pengarna av någon orsak är det inte hela världen. Det viktiga är att du inte ger upp utan försöker spara igen nästa månad.

Lycka till!

Och du!
Vi vill gärna veta vad du tänker.
Är på väg att bli en sån som tränar, sparar eller både och?
Vad tycker du är svårast?
Eller om du är en som hängivet håller på med kanske det ena eller andra (eller alltihop), vilket är ditt bästa tips för att komma igång?

Behöver du krisa för att ändra?

Tidigare managementkonsult?

Vi har alla hört historier om de som gått in i väggen som managementkonsulter för att sen bli bagare som de i hemlighet drömt om hela livet. Eller de som drabbats av en svår sjukdom och först efter att ha fått beskedet börjat uppskatta livet.

Det finns mängder av exempel på personer som genomgått någon form av kris för att sen resa sig och ändra livet i grunden.

All heder åt de som ändrat någonting till det bättre. Men hade det inte varit enklare om de ändrat sig innan krisen var ett fullbordat faktum?

Behöver du krisa?

Givetvis inte. Om du vågar erkänna för dig själv att det barkar åt fel håll, redan innan du brakat ner i botten är allting mycket enklare att ta tag i. De som börjar förändringen i tid har mer energi och kraft kvar att göra ändringen.

Själv har jag ofta skrivit ner mina tankar för att kunna se klart i olika situationer. Vad är det värsta som kan hända om jag byter jobb? Vad är det bästa som kan hända?

Alla gånger hittills har jag kommit fram till att uppsidan väger över och att eventuell nersida inte alls verkar speciellt farlig. Jag har också listat mer specifikt vad det är jag inte trivs med och vad jag tycker är bra och vill ta med mig till nästa arbetsplats. Det gör det enklare att utvärdera andra alternativ.

På samma sätt har jag gjort lite oavsett område där jag velat ha en förändring. Vad är det värsta som kan hända om jag flyttar till en helt ny stad? Vad är det bästa som kan hända?

Varför ändrar då inte alla sitt beteende innan det nästan är försent, innan de har ansamlat skuldberg eller gått in i väggen?

Hoppet

En del av förklaringen finns nog i hur vi människor hela tiden hoppas att det ska bli bättre, att nästa dag ska ljusna lite och gå åt rätt håll. Vi lever ibland på hoppet för att slippa acceptera sanningen, för att det är jobbigt att erkänna för sig själv och andra att det inte blev som man ville.

Vi hoppas att den där aktien som rasat snart ska vända uppåt för att vi inte vill erkänna att pengarna redan är borta och att potentialen i bolaget ser blek ut.

Ju förr du erkänner för dig själv desto snabbare ger du dig själv möjlighet att göra någonting åt det. Jag älskar känslan efter att ha tagit ett jobbigt beslut. Plötsligt blir jag fri den där ångestkänslan som ofta växer ju längre man drar ut på det.

För stor ändring på en gång

Istället för att försöka dela upp ändringen i små små steg ser vi ett berg framför oss. Ändringen känns så oöverstigligt stor att vi tappar all energi bara av att tänka på den.

Istället borde vi bryta ner ändringen till görbara steg. Fundera ut vilket det allra minsta steget mot en bättring är och börja med det. Om du kan avvara 3 minuter för att kolla upp det där telefonnumret du ska ringa så kan du åtminstonde börja med det. Nästa steg kan vara att ringa, men baka inte ihop båda stegen i ett om det inte blir av.

Eftersom jag vet att ångestkänslan växer om jag drar ut på beslutet brukar jag börja bryta ner uppgiften så fort jag märker att jag inte vill ta tag i den.

De okända hjältarna

En annan anledning kan vara att vi helt enkelt inte hör om alla de som ändrar i tid. Det blir inte lika spektakulära historier att berätta. Jag tycker att vi borde vara stolta och berätta mer om de gånger vi tagit tag i något innan det blivit ett problem.

Om alla de där gångerna vi tittar in i framtiden och sett att vi måste ändra kurs för att inte hamna snett.

Själv hoppas jag att inlägg som den här kan få oss att berätta om så bara för oss själva.

Vad har du att berätta?

Har du gjort någon ändring som du vill dela med dig av? Kanske den där gången du insåg att du bodde dyrare än vad du borde och bytte boende innan du stannat kvar för länge och använt upp bufferten.

Eller har du kanske en gnagande känsla om någonting du borde ändra men aldrig tar tag i? Vilket skulle i såna fall vara det första lilla steget mot en ändring?

Ikigai

Japansk klokskap

Ikigai betyder löst översatt 'En anledning att leva' och är den känsla som infinner sig när fyra villkor är uppfyllda samtidigt.

1. Du gör vad du älskar att göra.
2. Du gör något som du är grymt bra på.
3. Du gör något som du kan få betalt för.
4. Du gör något som världen behöver.

Ikigai är anledningen till att du studsar upp ur sängen på måndag morgon, ivrig att börja ännu en vecka.

Avsaknad av ikigai gör att en jobbig känsla börjar infinna sig redan efter söndag lunch när vi obevekligt närmar oss arbetsveckan igen.

Det finns dröser av vetenskapliga studier som visar både att vi lever längre och att vi mår bättre om vi befinner oss mycket i ikigai. Det gäller att hitta en mening i livet i stort, men här menar jag ikigai i arbetslivet.

När vi är i ikigai känner vi oss lugna eftersom vi gör någonting vi är bra på. Vi känner oss uppslukade eftersom vi gör någonting vi älskar att göra. Samtidigt känns det meningsfullt då världen behöver det vi gör och blir bättre av det. Dessutom får vi betalt för det vi gör.

Om bara två av villkoren är uppfyllda samtidigt får vi andra skärningspunkter.

Mission

I skärningspunkten mellan det du älskar att göra och det som världen behöver finns din mission.

Det behöver inte vara något grandiost, men kanske att du är coach åt knattelaget i fotboll. Du älskar att göra det och laget behöver det. Men du får som mest en symbolisk summa pengar och du skulle inte säga att du är grym på att vara fotbollscoach.

Passion

Om du gör något du är grym på, som du samtidigt älskar att göra kan det vara din passion. Du får inte betalt för att göra det och det är inget världen behöver men du gillar verkligen att ägna dig åt det här, och det blir bra när du gör det.

Ett exempel skulle kunna vara att du tillverkar chokladpraliner. Du älskar att göra det och det blir bra när du gör det. Men du får inte betalt för dina praliner och du vet att världen egentligen inte behöver mer sötsaker än den redan har.

Profession

Om du är bra på att göra någonting och får betalt för att göra det är det troligtvis ditt yrke. Men om du samtidigt inte känner att du brinner för det och vet att världen inte behöver det blir det aldrig mer än just ett jobb för att dra in pengar.

Du utbildade dig till skattejurist och är grym på att hjälpa företag minimera skatteuttaget. Men du funderar på om världen inte skulle kunna klara sig lika bra utan dig och du älskar inte att göra vad du gör.

Kall

Du får betalt för att göra det och världen behöver det. Men du älskar inte att göra det och du är inte fantastiskt bra på det heller. Ett kall är någonting som du känner att du måste göra, men inte nödvändigtvis det du vill göra.

Du jobbar kanske som akutsköterska på ett lasarett. Du får betalt och vet att världen behöver det. Men det är slitsamt och du skulle hellre göra någonting annat. På grund av att du inte älskar vad du gör känns det tomt och du kommer aldrig att bli så bra som du skulle kunna bli.

Hitta ikigai

För att hitta din ikigai behöver du ställa dig samma fyra frågor som i början.

1. Vad älskar jag att göra?
2. Vad är jag riktigt bra på?
3. Vad kan jag få betalt för nu, eller vad skulle jag kunna få betalt för i framtiden?.
4. Vad behöver världen?

Gör fyra listor där du skriver ner alla tänkbara svar på varje fråga. Ta gärna en stund för dig själv eller tillsammans med någon annan och försök komma på en mängd saker. I det här läget är det flest, inte bäst svar, som vinner.

Om det finns sysslor som är med i alla listorna har du hittat en av dina tänkbara ikigai. Det kan vara någonting nära det du redan gör eller långt ifrån.

Om du inte hittar något på första försöket så låt listorna ligga framme och skriv in ytterligare svar så fort du kommer på dem.

Exempelvis kanske du älskar att diskutera och prata om ekonomi och lycka. Du tycker att du gör det rätt bra och du hoppas att du ska kunna ta betalt för det i framtiden. Dessutom vet du att världen behöver fler insikter kring hur vi ska designa våra liv.

eljst 🎯 ikigai

Diskutera med andra

Om du tycker det här verkar spännande, gå med i vårt community och diskutera olika livsval, ekonomi och hälsa med de andra där.

Skaffa sundare mobilvanor

Handen på hjärtat, hur många minuter tror du att du tittar på mobilen per dag? Och hur många gånger tänder du skärmen under ett dygn?

Smartphones är fantastiska. Vi har en stor del av världens all samlade kunskap i handen var vi än befinner oss. Nersidan är att vi också har ständig tillgång till kattvideos och bekantas semesterbilder.

I den digitala världen är valutan uppmärksamhet. Alla appar, tjänster och siter tävlar om din uppmärksamhet. Ju fler timmar personer spenderar i en app, desto mer framgångsrik är den. Spenderad tid korrelerar också väl med hur missnöjda människor blir efter att ha spenderat tid i appen. Mest missnöjda är vi som regel efter att ha ägnat tid åt Facebook, Instagram och Snapchat.

Eftersom företagen vill behålla sina marknadsandelar pågår en ständig kapprustning för att få oss att spendere mer tid med deras produkter. Efter att youtube börjat med autoplay var facebook tvungna att göra detsamma och så vidare.

Netflix VD anser att deras främsta konkurrent inte är HBO, Amazon eller TV-kanaler utan sömn.

Vad kan du göra åt det?

Här kommer några bra tips att börja med om du vill försöka trappa ner på mobilanvändningen till förmån för annat.

Kolla hur du använder mobilen

Har du en iPhone så finns ett gäng bra verktyg för skärmtid redan inbyggda. Du hittar dem under Inställningar -> Skärmtid och kan läsa om dem i mitt inlägg om iOS12. För android är det Rescue Time som gäller. De visar dig hur många minuter per dag du har skärmen tänd och hur många gånger du tänder upp mobilen.

Fundera över om det du gör på mobilen bara är distraktion eller om det känns värdefullt i efterhand när du ser användningen.

Töm hemskärmen på distraktion

Höj tröskeln för de appar du vill minska användandet av. Du kan se till att bara ha verktyg på din hemskärm genom att flytta till exempel sociala medier en skärm längre bort. De appar du inte vill sugas in i kan du lägga i mappar för att addera ytterligare ett steg.

Om det finns någon app du tycker leder till mer användning än du önskar? Ta bort den helt och använd tjänsten genom mobilens webbläsaren istället (jag har till exempel tagit bort facebook, men behållit messenger).

Ladda bara dig själv i sovrummet

Ladda mobilen någonstans utanför sovrummet. Saknar du en väckarklocka, skaffa en. Se till att mobilen inte är det första och sista du tittar på under dygnet.

Armbandsur

När vi ändå är inne på klockor. Skaffa dig eller damma av ditt gamla armbandsur. Plötsligt behöver du inte ta upp mobilen för att kolla vad klockan är och riskerar inte att sugas in bland apparna mot din vilja.

Bara notifikationer från personer

Slå av alla typer av notifikationer som inte kommer direkt från en person som vill dig något. Att din bekants bekant har gillat något på Facebook är inte värt en liten siffra vid app-ikonen. Att någon skriver direkt till dig via WhatsApp vill du däremot förmodligen inte missa.

Gå över till gråskala

Vi dras som flugor mot färgglada och välkända ikoner. För att motverka det kan du gå över till gråskala.

På en iPhone går du in på Inställningar -> Allmänt -> Hjälpmedel -> Hjälpmedelsgenväg (längst ner) och klicka på Färgfilter.

Nu kan du med tre snabba tryck på hemknappen växla mellan gråskala och färgläge. Vill du kolla på bilder eller liknande kan du göra det efter tre snabba klick.

Uppmärksamhet som valuta

Lyssna till Tristan Harris som berättar om hur en handfull personer hos teknikbolag kontrollerar miljarder människors beteende varje dag. Om uppmärksamhet som valuta.

---

Diskutera mobilvanor med andra

Om du vill diskutera med andra som också vill, eller redan har, dragit ner på mobilberoendet. Ta genast upp din smartphone 😅 och surfa till vår diskussionssida.

Om du vill sjunga ut om eländet passar min hemmasnickrade snapsvisa från 2017 rätt bra.

Mobilvisan

Mel: Ritsch, Ratsch Fillibom-Bom-Bom
Text: Kristoffer Darj

Tweet, snap, kolla instagram
spela candycrush,
skicka tummen upp
Tweet, snap, checka in nånstans,
kolla instagram igen.

4000 bilder på en tallrik mat
min mobil den missar inga fat

Kolla klockan, läsa bloggar
ta en selfie
hämta appar
se om swipen höger nappar
inget batteri!

Personlig kickoff

Vart är vi på väg?
Hur tar vi oss dit?
Vill vi ens åt samma håll längre?
Om du inte vet är det kanske dags att ta reda på det.

2011 började vi med en årlig personlig kickoff. Tack vare den reder vi ut saker innan de hinner bli problem, ser till att dra åt samma håll och sätter upp mål att sträva mot. Vi hjälper varandra att tänka, ger varandra återkoppling och funderar på vad vi vill göra mer eller mindre av i framtiden.

Det är ingen hemlighet att många förhållanden spricker för att det ligger en gammal surdeg och gror under ytan. Det kan vara olika syn på uppfostran, olika syn på ekonomi, livsstil, ambitioner i karriären eller vad som helst.

Att stämma av läget och prata ut minskar risken för mögel i förhållandet. Istället kan ni utvecklas tillsammans och bygga relationen starkare.

“Hej! Jag fick er adress till hemsidan för ett år sedan av en gemensam bekant. Jag och min man åkte utomlands en vecka med er mall och pratade i genom livet utifrån alla punkterna. Det var så betydelsefullt och mycket värt att ha det så strukturerat. Det räddade vårt äktenskap den gången.

Vi har varit tillsammans i 22 år och har 3 barn ihop. Och jag vill bara säga att i morgon ska vi iväg för att fira vår 10-åriga bröllopsdag på ett slott, då ska vi följa upp fjolårets sammanfattning enligt er mall. Har även spridit den till vänner och kollegor då jag tycker att den innefattar så mycket i en relation.

Så tusen tack för inspirationen!”

— Mail från en kvinna som läst inlägget.

Hur går en personlig kickoff till?

Du kan göra en personlig kickoff helt ensam, men här utgår jag ifrån att ni är två, eftersom vi har varit det. Vår kickoff utvecklas varje gång och det finns kanske frågor som passar bättre eller sämre för er, det är fritt fram att ändra och anpassa efter vilka områden som är mest relevanta för er. Vi utvecklar också vår mall varje gång.

Själva idén går ut på att avsätta tid för att prata igenom de delar som är viktiga i livet. Familj, ekonomi, relationer och annat. Hur är läget nu och hur vill ni ha det i framtiden?

Känn ingen press att ni måste göra exakt som vi gjort, bara att ni pratar om livets stora frågar är en stor framgång och gör att ni kommit längre än många andra par. Gör det som passar er.

Personlig kickoff i praktiken

Vi har förberett oss genom att först svara på frågorna nedan enskilt. Nu senast betydde det att vi satt bredvid varandra med varsin dator i hotellsängen, lugn musik i bakgrunden och något gott att dricka inom räckhåll.

Den första delen går att börja med långt i förväg. Ge dig själv tid att känna efter innan. Hur mår du? Vad vill du egentligen? Är det din egen eller någon annans dröm du följer? Den här delen kräver också praktiska förberedelser, som att se till att stämma av ekonomin innan kickoffen. Har ni inte tillgång till dator och internet behöver du göra lite summering på förhand innan ni drar iväg.

Del två går ut på att dela dina svar och lyssna till din partners svar. Senast hade vi en trevlig middag ute på restaurang där vi turades om att läsa upp ett svar i taget och sen pratade vi om del för del. Väldigt värdefulla diskussioner med konstruktiv feedback, vinkling och input till varandra. Det formella formatet öppnar upp för diskussioner vi sällan har då de inte rymms i vardagskarusellen.

Efter gemensamma diskussioner kommer jag ofta på saker jag vill lägga till i mina mål, eller saker jag vill sluta med. Det sista delen blir att korrigera min plan för vad jag ska göra och vart jag är på väg.

Var ska ni vara?

Det enda som är viktigt med platsen för en kickoff är att ni har lugn och ro och att det inte är hemma. De stora frågorna och svaren infinner sig sällan vid köksbordet. Där finns alldeles för mycket vardag för att prata om drömmar. Däremot behöver ni inte hyra rum på något dyrt hotell utan kan låna ett fritidshus av någon ni känner, åka ut och tälta i naturen eller byta boende med barnvakten.

Empati

Kom ihåg att ni är ett lag. Att dela mål gör ert gemensamma liv bättre och att stötta en partner med hens mål ger dig en gladare partner = även bättre för dig. Ta fram din mest empatiska sida när du skriver ner svar och diskuterar. Genom att först formulera svaren på egen hand och skriva ner dem minskar risken för hetsig stämning. Utgå ifrån vad du vill, inte vad du vill att din partner ska göra. När du skriver har du tid att tänka, formulera dig och sudda ut det som råkat bli en anklagelse.

Kickoffen handlar inte om att peka ut en syndabock eller vinna över din partner, tvärt om ska ni båda gå in med inställningen att förstå varandras behov och hjälpas åt att hitta lösningar.

NULÄGET: Personligt

Hur mår du just nu psykiskt och fysiskt? Räcker energin till eller känner du dig dränerad? Gör du roliga saker bara för din egen skull? Känner du att du utvecklas på ett personligt plan? Är du en bättre version av dig själv än du var för ett år sen? Lever du på ett sätt som stämmer överens med din självbild? På en plats du gillar?

Fördelar ni arbetsuppgifterna hemma på ett sätt du är nöjd med? Vem gör det mentala arbetet, som att komma ihåg och förbereda födelsedagar, bjuda vänner på middag, planera resor och packa gympapåsar?

Nuläget: Relationer

Hur är relationer till barnen/partnern/vännerna? Är du en så bra förälder/partner/vän som du vill vara? Känns det som att du bara tjatar? Träffar du vännerna för sällan? Säger du till din partner att du uppskattar hen? Skulle du vilja ha fler och djupare relationer utanför familjen? Har du relationer som tar mer energi än de ger?

Hur är sexlivet? Vill du förändra något? Skriv ner dina tankar.

Nuläget: Ekonomi

Hur ligger du till ekonomiskt? Har du koll på din och familjens ekonomi? Har du den ekonomiska trygghet du vill ha? Bränner ni pengar på onödiga saker? Sätter du av en summa du är nöjd med varje månad till investeringar, målsparande och buffert? Om ni oväntat skulle tappa en av inkomsterna, hur länge fungerar livet då? Har du fuck-off-kapital nog att kunna säga upp dig om du inte trivs? Hur mycket kapital och hur mycket skulder har du? Är du på väg mot dina mål?

Nuläget: Karriär

Trivs du på jobbet? Kan du styra över din tid i nån mån? Känns det meningsfullt? Vad skulle kunna bli bättre? Tjänar du så mycket som du vill? Har du en dröm om ett sidoprojekt? Har du några kärriärambitioner? Blir du hela tiden bättre på det du gör?

När äldre människor tillfrågas om de viktigaste lärdomarna de har är nummer ett att inte stanna kvar på ett jobb du vantrivs med. Hur är det för dig? Är du rätt person på rätt plats eller det dags att förändra någonting?

Nuläget: Framtiden

Nu är det dags att blicka framåt. Hur skulle du vilja ha det på lång och kort sikt? Vi har valt att tänka ett halvår och fem år framåt. Det mesta hinner du ändra inom ett halvår om du vill, det är en lagom horisont för att göra justeringar här och nu.

Fem år är en rätt lång tid, men inte för lång. Det är ungefär så långt bort som någon rimligtvis kan sätta en målbild om framtiden och skapa en plan för att nå dit via specifika milstolpar. Samtidigt är det nära nog för att du måste börja agera direkt om du vill ändra något radikalt.

Istället för att dela upp per kategori skriver du nu två mer sammanhängande texter (se PDF-mallen längre ner). En text som gäller hur du vill ha det om ett halvår, och en annan och för hur du ska ha det om fem år.

Framtiden: Om ett halvår

Titta tillbaka på svaren ovan. Hur vill du må fysiskt och psykiskt om ett halvår? Hur ska dina relationer, din ekonomi, din karriär, personliga utveckling osv. ha förändrats om ett halvår.

Framtiden: Om fem år

På längre sikt. Hur ser ditt mående, ekonomi, karriär, relationer, personliga utveckling, och så vidare ut då? Vad är du sugen på att lära dig?

Förändring: Vad kan du/ni göra direkt?

Om du ska nå dina kortsiktiga mål och börja röra dig mot de långsiktiga, vad behöver du ändra på? Vad är ett bra första steg? Är det något du kan börja eller sluta med?

Vill du sluta pendla två timmar per dag, ja då kanske du i slutändan måste byta jobb eller flytta. Men det första steget kan vara att fundera på var du vill bo, eller vad du kan tänkas jobba med. Ta en fika med en kompis och berätta att du skulle vilja pendla mindre. Att ta ett litet steg i rätt riktning är ett bra sätt att närma sig drömmen. Ta fram ett första steg för varje sak du vill förändra och skriv ner det.

Vill du få mer energi kanske du behöver lägga dig tidigare på kvällarna. För att nå dit måste du kanske ta bort alla sociala medier-appar från mobilen. Vill du sluta småäta på kvällen? Hitta en träningskompis? Börja skriva på en bok? Sätta igång ett månadssparande? Prata om sex med din partner? Använda positiv förstärkning mot barnen istället för att skälla på dem?

Skriv fritt ner allt du tänker på. Låt orden flöda. Rensa och snygga till kan du göra sen om du vill.

Steg 2 - Prata om det

Nu har ni gjort det stora jobbet, att stanna upp, tänka och skriva ner hur du har det, vad du vill och hur du ska nå dit. Nu kommer det roliga och givande, att diskutera igenom vad ni skrivit. Stämmer era bilder av nuläget överens? Visste du att din partner tyckte si eller så om vissa saker? Hur kan du hjälpa din partner att nå sina mål? Vad behöver du själv ändra på och hur kan du få hjälp av din partner?

Gå igenom punkt för punkt, läs upp vad ni skrivit för varandra och prata om det. Skratta, var allvarliga eller gråt en skvätt. Tänk på att det alltid är bättre att saker kommer upp i ljuset än att de ligger och gror längst ner i er gemensamma fruktskål.

Steg 3 - Ändra och gör en plan

Efter gemensamma diskussioner brukar jag alltid få så bra input att jag vill lägga till eller ändra saker i min plan. Sen sammanfattar jag de viktigaste punkterna med mina mål och saker jag kan sätta igång med direkt och sen är det bara att följa planen. Om ett år är det dags att följa upp hur det gått.

oavsett om ni kommer i mål eller inte så kom ihåg att diskssusionerna är det viktigaste. Du behöver inte skriva långa, perfekta svar eller ha dina drömmar utformade i detalj. Prata med varandra om livet. För varje gång ni gör en kickoff kommer ni bli bättre och veta vilka delar som ger er störst värde att diskutera.

Varmt lycka till!

PS. Gör det här till en återkommande vana, det blir lättare varje gång. Vi lovar. DS.

Om ni är sugna på att göra er egen personliga kickoff så kan ni ladda ner en gratis mall och skriva ut.

Ge oss återkoppling

Om du har varit på kickoff, låt oss veta det. Vi vill oerhört gärna höra dina tankar om frågor, upplägg och vad ni fick ut av det. Kanske vi till och med kan få använda ett citat från dig? (snälla 🙏).