Sluta aldrig att prova nya saker

När en kompis frågar om du vill hänga med och prova något nytt, hoppar du på direkt eller ser du känner du en viss tvekan och behöver fundera lite först?

Ingen reaktion är mer rätt än någon annan, vi är alla olika, men det finns flera fördelar med att testa på nya saker oavsett ålder eller förutsättningar. För att fortsätta utvecklas som person är det viktigt att prova på nya saker och värna om din nyfikenhet.

Varje gång du provar något som du inte vet om du kommer att klara av så växer du som människa. Oavsett hur det går. Kom ihåg att hjärnan ofta överdriver, så om du väl provar något lär du märka att få saker är så läskiga som du trodde på förhand. Kanske blir du rent av sugen på att testa igen? 

Att flytta på gränsen för vad du tror att du klarar av är en mäktig känsla som stärker ditt självförtroende. 

En annan fördel med att prova nya saker är att hjärnan bygger nya mönster varje gång den får prova på något den inte provat tidigare. Kort sagt blir du smartare av att tänka nytt. 

Till sist får nya upplevelser tiden att tänjas. Sommaren känns helt enkelt mycket längre om du fyller på med nya upplevelser och intryck längs vägen. 

Jag har aldrig…

I Augusti är temat för Friluftsilvets år; Jag har aldrig…

Kort sagt - prova något nytt. Finns det någon aktivitet kopplat till friluftsliv som du alltid velat testa, men som ännu inte blivit av? Passa på. Kanske kommer det aldrig något bättre tillfälle? Oavsett om du är nybörjare eller van friluftsmänniska, så finns det alltid nya saker att prova på. Se bara till att utgå från dig och just dina förutsättningar. 

Många förknippar augusti med nystart så varför inte komma tillbaka efter lovet eller semestern med lite större självförtroende, fina minnen och flyttade gränser? 

Här hittar du fem listor med totalt 60 olika förslag på både små och större saker som kan fungera som inspiration. 

Bestiga ett berg som Helags eller en kulle i närheten?

Här hittar du alla listorna som du kan ladda ned och spara själv för att klicka i.
Välj -> Arkiv -> Kopiera   

Kommer du på ännu fler saker?
Dela gärna med dig av dina upplevelser under hashtag #jagharaldrig och #luftenärfri

Tillsammans inspirerar vi fler att våga utmana sig själva!

Ut och njut nu och glöm inte att luften är fri.

Allt gott!
Ann-Mari

Aborten

lördag. vinrött på vitt

I instruktionerna står det att det kan ta någon eller ett par minuter innan svaret kommer. Efter ett par sekunder syns ett otvetydigt vinrött streck brevid kontrollstrecket. Ett litet streck med stora konsekvenser. Strecket bekräftar det min kropp redan vet. För tredje gången i livet är jag gravid. Fast den här gången var det oavsiktligt. Och alldeles i onödan... Fan.

I Sverige är det upp till den som är gravid att fatta beslut om abort. Det förs också en debatt om huruvida män borde ges möjlighet att genomföra en juridisk abort fram till vecka 18. En intressant debatt med rimliga för- och motargument där jag inte riktigt vet hur jag ställer mig. Helst skulle jag vilja att manliga p-piller blev verklighet innan vi diskuterar möjligheter till juridisk abort.

Det här inlägget kommer inte handla om varför vi valde att göra en abort eller hur du ska tänka om du någonsin behöver fatta ett liknande beslut. Det måste var och en komma fram till själv. Men vi var eniga i vårt beslut. Dagen efter testet bokar jag en abort via 1177.se.

Måndag. Du har en tid bokad

Barnmorskan låter trött när hon ringer upp. Formulärfrågorna ställs rakt upp och ned.

-Är du sikker på att du vill göre en abort?
-Ja

Tyvärr har de ont om lediga tider. Men till helgen ska vi resa iväg på semester med barnen och vara borta i 9 dagar. Jag vill absolut inte låta graviditeten fortsätta i drygt två veckor till. Hon förstår och klämmer in mig på torsdag eftermiddag.

Det finns två olika sätt att göra abort. Antingen med hjälp av tabletter (medicinsk abort) eller genom en mindre operation. År 2019 var 96 % av alla aborter i Sverige medicinska aborter. Numera är jag en del av den statistiken, fast för 2021.

Torsdag. Aborten

En ovanligt stressig dag. Med andan i halsen kommer jag fram till sjukhuset sju minuter innan det är dags. Släpps in på avdelningen där jag får träffa en ung kvinnlig gynekolog. Vi pratar om abortförloppet, preventivmedel och komplikationer. Kan inte låta bli att fundera på om hon har någon egen erfarenhet av det som är hennes yrke. Vet hon hur det är att föda? Har hon själv behövt göra någon abort?

Jag pratar om mina rädslor att förblöda. Det står att blödningarna under en abort kan bli 2-3 gånger så stora som en vanlig menstruation. Hur mycket blod kan man förlora innan det blir farligt? Vad gör jag om det inte slutar? Jag har läst på och särskilt om fallen där kvinnor faktiskt förblött. Vi pratar om hur vi ska hantera det. Sen frågor hon,

-Är du säker?
-Ja

Vi fortsätter in i ett undersökningsrum och hon gör en ultraljudsundersökning. Till skillnad från tidigare gånger är skärmen vänd från mig så att bara hon kan se. Det känns fel. Jag vill se. Hon förklarar att de inte brukar visa skärmen vid en abort, men jag får se om jag vill och orkar. Det vill jag. Fostersäcken är en tydlig svart yta bland allt blurr på skärmen. Hon zoomar in och jag ser något litet, knappt synbart i den. Hon uppskattar det till 3,8 mm stort och säger att jag befinner mig i vecka 5.

När undersökningen är klar får jag gå tillbaka till väntrummet. Barnmorskan som hämtar mig är äldre och inger ett stort lugn. Jag sätter mig i en fåtölj vid ett fönster. Det känns lite lättare att andas här. Tillsammans går vi igenom instruktionerna steg för steg med vad som ska hända nu och var jag kan vända mig vid behov. Det finns olika telefonnummer som jag kan ringa vid olika tider på dygnet, men alltid någonstans jag kan höra av mig.

Hon frågar inte om jag är säker. Istället plockar hon fram tabletterna som startar aborten. Jag tar dem tillsammans med något smärtlindrande och sköljer ned allt med vatten. Sen är det är viktigt att sitta kvar på mottagningen en stund innan jag får cykla hem. Under tiden fyller jag i en abortundersökning från Uppsala Universitet. Det här steget gjorde inte ont fysiskt men det kan såklart ha berott på den smärtstillande tabletten.

Lördag. Vräkning

Två dagar senare är det dags för utsötning av graviditeten. Vi är i Uppsala. Inget jobb inplanerat för varken mig eller K. När du gör en hemmaabort bör du absolut inte vara ensam. Du ska heller inte ha ansvar för något eller ha några aktiviteter inplanerade. Barnen får till sin stora lycka hänga med farfar hela dagen, vilket känns riktigt bra då de inte träffas så ofta. De får en riktig kanondag ihop ❤️

Själv följer jag instruktionerna. Först tar jag de smärtlindrande tabletterna och sen de speciella tabletterna som ska stöta ut graviditeten. Då måste man ligga ned i en halvtimme. Vi löser korsord medan vi väntar. Efter en halvtimme får jag kliva upp och röra mig, men eftersom det inte händer så mycket så tar vi en promenad i närområdet.

Efter en timme känner jag att det drar igång och vi går hem. Resten av dagen blöder det desto mer och jag lämnar inte lägenheten. Det kommer mycket blod, men ändå en hanterbar mängd för någon som är van att blöda mycket. Det kommer också ut något som kallas tablettskelett. Rester av tabletterna som inte lösts upp helt och hållet. Kvinnor som genomför aborter i länder där det är olagligt kan bli ertappade av tablettskelett och riskera grymma straff. Jag ryser vid tanken.

I instruktionerna står det att du kan fortsätta blöda i några veckor. Från början ungefär som en mens eller kanske lite mer, men sen ska den avta. Så länge du blöder får du inte bada, ha samlag eller använda tampong.

Om blödningarna inte avtar, börjar lukta illa, du får ont eller feber ska du uppsöka vård!

Torsdag. En vecka efteråt

En vecka har gått sen jag avbröt graviditeten och jag fortsätter dessvärre blöda. Rikligt. Problemet är att vi reser. Jämtland - Uppland - Småland - Östergötland - Närke - Dalarna - Härjedalen innan vi åter är hemma i Jämtland.

Jag ringer numret på lappen. Sköterskan låter lite orolig och tycker att jag borde åka in och kolla. Kolla var? Få se, idag passerar vi Örebro. K letar fram ett nummer och jag ringer. Efter ett tag ringer de upp. Kvinnan i luren ser att jag hör till en annan region och föreslår en telefonkonsultation imorgon fredag. Men det går inte. Imorgon är jag i Falun. Ska jag ringa till region Dalarna?

Nä, jag orkar inte... Hon önskar mig ett försiktigt lycka till och vi lägger på.

Fredag och Lördag

Fredag börjar ändå positivt. Jag blöder klart mindre än igår och kanske det faktiskt har vänt?

Tillsammans med Emelie gör jag mitt första löppass på 10 dagar. Det går i väldigt makligt tempo upp till Lugnet och hem igen. Några kilometer. Känslan påminner om den när du ska börja springa igen efter en förlossning och oroar dig för framfall. Det är så långt ifrån den fina löpformen jag hade för några veckor sen man kan komma. Det är riktigt varmt och badhjärtat värker. Någon frågar varför jag inte badar. Jag säger som det är. Känner ingen skam eller behov av att hålla något som uppenbart påverkar mig hemligt.

På lördag gör jag ett nytt löppass på egen hand. Får precis ihop fem kilometer i väldigt sakta fart, men är ändå jublande glad för det. Den tvära avsaknaden av träningsendorfiner plus hormoner gör faktiskt ingenting lättare.

Drygt en månad senare

Jag kan träna på nästan som vanligt igen men blöder fortfarande. Mycket mindre än under första tiden men ändå. Jag har pratat med gyn och om det inte slutar snart behöver jag åka in och kolla vad det beror på. Det har tagit längre tid än jag naivt trodde att det skulle göra innan jag känt mig i balans igen.

Efter en månad tog jag ett nytt test. Det händer att en del kvinnor fortfarande är gravida men det är mycket ovanligt. I så fall behövs en kirurgisk abort. Tack och lov visade mitt andra test negativt.

En del som genomgår en abort känner sig nedstämda efter behandlingen och jag tror absolut att jag haft en ganska stor hormonell rubbning som jag inte var riktigt beredd på.

Jag har alltid föreställt mig att en abort ska vara sjukt jobbig mentalt men inte fysiskt. I mitt fall blev det tvärtom. Det var mycket mer påfrestande fysiskt än vad jag någonsin hade kunnat ana. Fast jag bara var i femte veckan hade kroppen hunnit ställa om väldigt mycket. Det var min tredje graviditet så jag antar att kroppen visste precis vad som skulle hända och ödslade ingen tid på att “sätta igång”. Så kanske är det rimligt att det tar minst lika lång tid att ställa tillbaka allting?

Mentalt har jag inte alls vacklat på samma sätt. Jag hade en kort sorgeprocess i början men aldrig tvekat inför vad som behöver göras och vad jag vill. Vårt beslut har känts rätt hela tiden.

Därför berättar Jag

Efter jag läst allt tekniskt om hur en abort går till ville jag läsa det mer personliga och relaterbara. Sverige fick fri abort den 1 januari 1975 och sen dess har det genomförts mellan 30 000 och 38 000 aborter varje år. Det måste ju finnas en massa skrivet om ämnet? Till min förvåning hittade jag bara två bloggposter om aborter.

Den första träffen var skriven av Terese Alvén och handlade om en påtvingad abort i vecka 21+2. Hjärtskärande. Hon gick själv bort i cancer en kort tid senare och även om vi bara hade lite kontakt via instagram så tänker jag ofta på henne och hennes familj. Inlägget fick mig att börja gråta även om det inte var direkt relaterbart och jag ville återigen #springforterese ❤️

Det andra inlägget var skrivet av Lady Dahmer. Det var öppet och reflekterade också om hur lite det skrivs och talas om aborter. Hennes inlägg och långa kommentarsfält var det närmaste vittnesmål från riktiga kvinnor jag kom.

Annars fick jag såklart ohemult många träffar från tyckare i ämnet. Artiklar med anonyma källor och diverse skräckreportage för att inte säga allt material som antiabortorganisationer spyr ur sig.

Jag antar att det jag mest av allt ville i mitt sökande var att känna mig mindre ensam. Det relaterbara är viktigare än man kan tro. Och det är anledningen till att jag ägnat en lång stund åt att mentalt bearbeta den senaste tiden och skriva det här långa inlägget som du läser nu.

Abort är sjukvård. Det är inget att skämmas för och jag vill inte att det ska finnas något tabu att prata om det. Därför väljer jag att vara öppen med vad jag gått igenom, hur det påverkat mig mer än jag trott och om mina ord på något sätt kan stötta en enda kvinna som tvingas gå eller gått igenom samma sak så är det värt det.

En lång varm kram,
Ann-Mari
❤️

Va! 10 år! Var vi så unga?

På fredag har det gått 10 år sedan vi gifte oss! Tänka sig!
Det har gått fort. Dagen känns fortfarande nära i minnet fast det hänt så mycket sen dess. Jag tänker på hur modiga vi var som slog till. Bra gjort av oss! Samtidigt kändes det så självklart. Det fanns inga tvivel. 

Varje själ som av hjärtats fröjd var med och firade dagen, gör mig ännu alldeles varm. Och extra tacksam är jag att Signe, Sune och Lennart var med ❤️❤️❤️

Det var den genomgående bästa dagen i mitt liv. Fylld med enbart välvilja, lyckönskningar och så mycket kärlek. En dag väl värd att minnas, hyllas och tänkas tillbaka på.

Som uppladdning inför tennbröllopsdagen har jag blickat tillbaka på våra tidigare firanden och samlat ihop 10 tips med saker jag lärt mig längs vägen.

2011 - Bröllop i Ytterberg 🤵🏼‍♂️❤️👰🏼‍♀️

Vi vigdes exakt ett år efter förlovningen. Skönt att inte behöva komma ihåg onödigt många datum…

Foto: Inga Björk

Tips! Gör det enkelt. Minimera antalet dagar som ska kommas ihåg och se till att verkligen fira de som blir kvar.

2012 - Bomullsbröllop (1 år)

När det var dags att fira den första bröllpsdagen var jag gravid i sjunde månaden och vi firade dagen med att flytta från Lidingö till Östersund. I Uppsala kom jag på den briljanta idén att vi skulle köpa en platta jordgubbar (jag skyller 100% på gravidhormonerna).

Det var fruktansvärt varmt och när vi väl kom fram till Östersund och packat ur, lämnat släp och var allmänt söndermosade av trötthet… så behövde vi ändå stanna uppe framåt småtimmarna för att ta hand om de stackars jordgubbarna. De mådde inte så bra efter den varma bilresan. Stämningen var helt ärligt inte på topp. Synd om den första bröllopsdagen skulle blivit den sista…

Men klarar vi att hålla ihop efter en riktigt lång flyttdag plus sylt/saftkokning halva natten så klarar vi nog allt.

Och dagen slutade ju ändå väl på något sätt i och med att vi tagit ett stort steg närmare hur vi vill leva. Stockholm var fint men inte rätt för oss.

Tips! Fira inte viktiga dagar med att flytta 60 mil och SEN rensa och koka sylt + saft av femton liter jordgubbar. Gör bara inte det.

2013 - Pappersbröllop (2 år)

Familjen hade utökats med en liten (nåja…) Arvid och vi flyttade in i villa Saffran på vackra Frösön.

Skönaste kusin Atte, då 20 år, ställde utan att tveka upp som barnvakt åt Arvid 9 månader.
Föräldrarna roade sig med minigolf och middag på Innefickan. Det var en rätt kaotisk kväll vill jag minnas, men å andra sidan var allt ljusår bättre än fjolårets bröllopsdagsmisär.

Tips! Bara för att tidigare firanden inte blivit lyckade eller uteblivit helt betyder det inte att du ska sluta försöka. Ge inte upp.

2014 - Läderbröllop (3 år)

På grund av resa i jobbet fick vi skjuta firandet en vecka men även denna gång ställde kusin Atte upp och passade Arvid medan vi åt middag på Jazzköket och svärmade längs Storsjöns strand. Firandet börjar arta sig!

Tips! Ett firande måste inte ske på en viss dag eller ett visst sätt för att räknas. Var praktisk och flexibel. Det gills ändå. Jag lovar.

2015 - Blomsterbröllop (4 år)

Natten mellan den första och andra juli kom äntligen sommarvärmen till Jämtland. Familjen hade fullbordats när Assar anlänt 2.5 månad tidigare. Den ljusa sommarnatten spenderades i ett tält på Andersön. Grilla och mysa. Livets första tältnatt för Assar! Det gäller ju att ge dem goda vanor från början.

Kristoffer fick ett par manschettknappar i form av ledkryss från lokala annaoelin av mig på morgonen.

På kvällen kom bästa Lisen och Kakan för att ta hand om de små medan vi åt middag på Marité, lirade minigolf och avslutade med att cykla runt på ön.

Jag minns tydligt hur det blåste varma sommarvindar på oss när vi blickade bort mot fjällen i fjärran. Bilden är fin men gör ändå inte alls kvällen rättvisa.

Tips! Våga be om hjälp och avlastning. Ingen kommer tacka dig för att du “stod ut” och samtidigt prioriterade ner dig/er själv/a. Många tror felaktigt att de är en belastning när de ber om hjälp. Men att be om hjälp är tvärtom att ge bort en gåva. Jo men på riktigt! De allra flesta VILL hjälpa till. Vår förmåga att hjälpas åt är en viktig anledning till att homo sapiens överlevt evolutionärt och nått dit vi är idag. Hjälpsamhet är ett beteende som hjärnan belönar och därför mår vi bra när vi får hjälpa till. Rent biologiskt alltså. Så våga be om hjälp. Både för din egen och för dina medmänniskors skull.

2016 - Träbröllop (5 år)

Precis som 2013 fick firandet vänta en vecka, men den som väntar på något gott…

Det viktiga är ju inte vilken dag vi firar utan att vi firar. Att vi vill och känner att det vi har är värt att fira. Generellt tycker jag att det firas för lite. Vem har någonsin legat på dödsbädden och önskat att hen firat lite mindre i livet?

Vi lämnade barnen hos mormor och morfar och fortsatte ned till Vansbro.

Frukost på bryggan

Efter varsitt fint PB i Vansbrosimningen hamnade vi i Rättvik.

Helt spontant bokade vi en 6-rättersmiddag på anrika Bruntegården, rekade tältplats och hann med att prova på sommarrodel innan vi svidade om till middagen. Riktigt roligt, riktigt gott och 99 % oplanerat!

Nästa morgon besteg vi backen, körde löpning och lek genom byn och såklart avslutade vi med bad innan vi åkte hem igen. Fast vi bara varit borta i lite mer än ett dygn kändes det som vi laddat batterierna för ett halvår! 

Tips! Planera lagom. Lämna rum för spontanitet och äventyr. Oftast är det då de mest minnesvärda stunderna uppstår.

Vi hade planerat att tälta och fira någonstans efter loppet och var rustade för det. Men vi visste inte var eller hur. Det finns många vackra plaster längs Siljan men när vi gled in i Rättvik och såg rodelbanan så tänkte vi direkt att det där ser ju löjligt kul ut. Det måste vi prova! Kollade upp restauranger i White guide och ringde till Bruntegården som hade ledigt bord samma kväll. Som grädde på moset log vädergudarna mot oss, men även om det spöregnat är jag säker på att det skulle ha blivit både roligt och minnesvärt.

2017 - Sockerbröllop (6 år)

Den här gången ställde kusin Lisen upp och tog hand om barnen. K och jag åkte ut till Verkön där vi checkade in i sviten på Verkö slott. Efter en god trerätters middag lämnade personalen ön för kvällen och vi blev helt ensamma kvar! Spännande!

Vi såg inte skymten av några slottspöken och sov gott natten igenom. På morgonen fick vi en smarrig frukost och hann ta en fin upptäcksfärd runt ön innan båten gick tillbaka. 

Verkön är en riktig pärla i Storsjön. Du kan åka hit med båten M/S Thomee eller boka ribbåt direkt från stan. Det går också att ta bil/cykel till Isön (sök på Isöleden) och sen bilfärja över till Norderön. Sikta sen på Tivars gård där du kan parkera. Vid Tivars går det att hyra kajak och paddla 1 kilometer över till Verkön eller boka båttaxi som vi gjorde. Förutom slottet med sin populära restaurang, finns ett utkikstorn och en fin vandringsled på drygt 6 kilometer runt ön om du följer strandlinjen.

Tips! Om du har möjlighet - boka grejer när det är lite folk i farten. Det här året inföll 2 juli en söndag och därför fick vi hela slottet för oss själva. Från fredag till söndag hade stället varit abonnerat för ett bröllop, så när vi kom dit hade de sista bröllopsgästerna precis åkt hem. Vilket lyckokast för oss!

2018 - Yllebröllop (7 år)

Det här var dagen efter min tredje Ironman och skicket på mig var väl därefter. Inte någon elitgymnast direkt. Istället påbörjades hemresan med körning från Haugesund i sydvästra Norge till Eidfjord. Vackert så.

Tre veckor senare, när farmor tog hand om barnen i 18 timmar, firade vi desto mer. Då hyrde vi varsin kanot i Surfbukten och gav oss ut på Storsjön. Det var mycket vind och väder i luften just det här dygnet men vi lyckades parera allt väder på läsidan av ön. Det blev en riktigt fin kanontur då vi paddlade runt Frösön för första gången.

Rödöbron i sikte.

Vi började vid 18-tiden på kvällen och hade köpt med oss varsin pizza till middag. Sen paddlade vi fram till midnatt och tältade ute på Bynäset.

Nästa morgon låg sjön lugn och vi kunde paddla sista biten tillbaka till Surfbukten i god tid till lunch där farmor och barnen hälsade oss välkomna tillbaka.

Tips! Jag har visserligen en dragning till utmaningar av olika slag, men även om du inte har det så vill jag slå ett slag för att göra fler utmaningar tillsammans med din partner (eller en nära kompis). Det behöver inte vara extrema grejer på något sätt utan gör något som känns som en utmaning för dig. Välj något som får det att kittla i magen bara du tänker på det. Något som du inte riktigt vet om du klarar av på förhand. För vi växer av utmaningar. Vi tvingas växa när vi är utanför komfortzonen och om vi gör det tillsammans så växer vi också tillsammans. Vi blir starkare i oss själva men också i vår relation till varandra. Så utmana dig själv då och då. Prova att gå utanför gränsen för vad du normalt gör och tror att du klarar av.

2019 - Gummibröllop (8 år)

Tillbaka till ruta ett? Den här dagen tog vi med barnen till byn Ytterberg där vi gifte oss. Fika på sommarcafét i den vackra skolbyggnaden där vi hade vår bröllopsfest, platserna vi fotade på och vallen där vigseln ägde rum. En karusell av lycka och tacksamhet sköljde över mig och det var svårt att hålla tårarna borta som den känslomänniska jag är.

2011 - Foto: Inga Björk

2019 - Foto: Arvid Darj

Foto: Inga Björk

Samma husknut åtta år senare

Tips! Visa kärlek för barnen. Och då menar jag inte kärlek till barnen (för det önskar jag att alla föräldrar gör ändå) utan lär dem vad det är att vara fin i relationen till någon annan vuxen. Berätta om er kärlek för barnen. Varför det är viktigt att bry sig om varandra och hur man bryr sig om varandra. Varför vi firar varje år. Vi försöker vara goda förebilder och ge dem sunda föreställningar om hur en bör bete sig i ett förhållande.

2020 - Linnebröllop (9 år)

Farmor ställde återigen upp med barnpassning så vi tog oss en kväll på Storsjöbadets relax, käkade middag på Gusto och njöt av sommarkvällen på Frösön.

Okomplicerat och fint i sin enkelhet under denna konstiga tid i världen.

Tips! Ett firande behöver varken vara extravagant eller dyrt för att räknas. Det viktigaste är att ta sig tid. Tid för varandra. Att påminna sig om varför vi firar och hylla det som är kärnan till varför vi fattade tycke från första början. Att inte tappa bort kärleken i vardagskarusellen som snurrar vidare och där det mesta handlar om att bara få allt att gå ihop.

2021 - Tennbröllop (10 år)

Planerna håller på att spikas, men detaljerna är inte helt klara än.

Barnen ska hänga med mormor och morfar och jag kan väl avslöja så mycket som att det blir ett firande helt i vår smak.

Sova ute

Stjärnhimlen tedde sig gigantisk. Lik, men ändå olik den jag studerat under mången vinternatt hemma i Härjedalen. 

Här, på världens största sandö - Fraser Island - finns inga ljusföroreningar på mils avstånd. Den här natten lystes hela södra hemisfären upp av stjärnor i olika lager. Från de som lyste allra klarast till de som knappt gick att uppfatta långt, långt borta. 

Egentligen var det tänkt att hela gruppen skulle ligga i en stor gemensam bungalow, men jag och en annan tjej släpade ut våra madrasser för att tillbringa natten utomhus. Personalen hade varnat för vilda dingos men vår längtan att sova utomhus var mycket starkare än rädslan för att eventuella vildhundar skulle våga sig nära. 

Den tunna sovsäcken höll mig tillräckligt varm när lägerelden brunnit ut. Det var oktober månad och tidig vår i Australien. Om bara någon månad skulle det knappast behövas någon sovsäck men den här natten var jag tacksam att jag hade den. Ändå sov jag lite oroligt och vaknade titt som tätt. Stirrade ut i rymden för att försöka orientera mig, men det var inte samma stjärnhimmel som hemma. Ingen karlavagn eller orions bälte. 

Plötsligt är det som om någon slagit av en strömbrytare. Alla stjärnor, utom de allra starkaste, släcks på en sekund. De försvinner lika snabbt som någon knäpper med fingrarna. Istället börjar ett svagt gryningsljus spridas över den mörkblå himlen med toner av ljusblått, grönt och gult. Sekunden efter vaknar hela skogen till liv när tystnaden bryts av en intensiv fågelsång. Det verkar som om de suttit och väntat på exakt detta ögonblick.

En bra stund senare kommer hela vårt camp till liv och vi blir ett gäng som går ner till stranden för att njuta av soluppgången. Sovsäcken är virad som en kofta och jag känner mig både varm och lycklig inombords. Jag vet att jag har fått vara med om något speciellt den här natten.

I väntan på soluppgången 2006.

Den som väntar på något gott.

Nu har det gått nästan 15 år sen den där natten på Fraser Island men det där ögonblicket när natt blir till dag kommer jag aldrig glömma.

Har du någonsin provat på att sova ute med bara stjärnhimlen ovanför? Det är en speciell sorts frihetskänsla som jag tycker att alla borde prova på. Att blicka rakt ut i universum och förundras över det oändliga och vår egen litenhet innan sömnen tar överhanden. 

Juli är en ypperlig månad att testa på att sova utomhus och det är även månadens tema i Friluftslivets år. Inte för juli bjuder på någon spektakulär stjärnhimmel (den syns knappt för att det är för ljust) utan för att nätterna brukar vara hyfsat milda. Steget att prova på att #sovaute blir mindre om det inte krävs så mycket grejer på grund av kyla. 

Vad menas med att sova utomhus?

De flesta tänker nog på att sova i tält med liggunderlag och sovsäck när de hör orden sova utomhus. Men det finns många andra sätt att tillbringa en natt utomhus.

På senare år har det blivit populärare att sova i en speciell hängmatta, en så kallad campinghängmatta/ campinghammock som du fäster mellan två träd. Fördelen med dessa är att det räcker med två trädstammar oavsett hur ojämn marken under är. 

När vi ändå pratar träd så går det också att sätta upp speciella trädtält. Ett sånt fäster du mellan tre trädstammar och belöningen blir att övernatta svävande ovanför marken. Oerhört läckert. Trädtält finns tex att hyra i Surfbukten nere i Badhusparken. 

Ett annat alternativ kan vara att leta upp ett glamping-ställe som erbjuder lite lyxigare varianter av camping.

Men enklast av allt är förmodligen att bara lägga ut en madrass på balkongen eller altanen och sova med ditt vanliga täcke och ha natthimlen som en läcker kuliss ovanför. Det behöver inte vara svårare än så att skapa en speciell händelse och ett äventyr i vardagen.

Viktigt att tänka på vid tältning

Att tälta går lika bra att i trädgården, en skogsdunge, på en camping eller ute på fjället. 

Enligt allemansrätten får du tälta något enstaka dygn ute i naturen. Men tänk på att om ni är många som tältar i stora grupper med många tält, behöver ni fråga markägaren om lov först. Risken för markskador och sanitära olägenheter är större då.  

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet är det inte tillåtet att tälta annat än på särskilt angivna platser. 

De flesta kommuner har bestämmelser om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Det kan handla om förbud att tälta i parker, idrottsområden eller liknande. 

Här kommer sex enkla tips till dig som vill #sovaute 

---

Kolla väderprognosen

Använd flera appar för att kolla vädret innan. Kommer det regna? Blåsa? Från vilket håll? Kanske går det att sätta upp ett tält i lä, sova under tak, i ett vindskydd eller vänta på ett bättre tillfälle? Det kan också vara otroligt mysigt att tälta när det regnar.

Den första natten kan vara lite si och så

Många sover sällan bra den första natten utomhus oavsett tidigare erfarenhet. Men det är okej. Så länge kroppen får vila är du redo för en ny dag. Försök att anpassa morgondagen efter att du eventuellt kommer att vara lite tröttare än vanligt bara. Den andra natten och framåt brukar alltid gå bättre. 

Tänk på ljus och ljud

En anledning till att många har svårt att somna utomhus är att det kan vara för ljust och att du hör ljud som du inte är van att höra. I ett tält blir öronen lätt extra uppmärksamma och fantasin skenar lätt iväg. Ett tips är att använda ögonbindel om du är ljuskänslig. Blir ljuden för jobbiga kan du använda ett par öronproppar.

Glöm inte heller bort att tänka på morgonljuset. Solen går upp i öster och ökar ganska snabbt temperaturen i ett tält. Heta sommarnätter kan det vara klokt att ställa tältet så att det står i skugga på morgonen för att undvika att vakna av värmeslag. Kalla nätter kan du tänka tvärtom och istället nyttja solens varma strålar.

Skydda dig från blodsugna insekter

Blodtörstiga myggor och knott kan förstöra vilken nattsömn som helst. Får du oväntat besök är det bra om du har ett tält med myggnät, kan sätta upp ett löst myggnät ovanför din hängmatta/madrass, skydda huvudet som sticker upp ur en sovsäck i det fria eller har tillgång till någon myggspray.

Tälta med barn kan vara en riktig höjdpunkt! 

Många barn tycker att det är fantastiskt spännande att sova utomhus. Men i början kan det vara nästan för spännande och svårt att komma till ro. Då är det bra om du provar nära hemmet de första gångerna så att det är lätt att gå in om liten ändrar sig.

Isolera dig från markkylan

Kallast blir vi av kylan som kommer underifrån. Så för att inte frysa är det bra med något isolerande under dig. Ett bra liggunderlag gör natten mera bekväm men dess främsta uppgift är att hålla dig varm genom att isolera från kyla underifrån. Det gäller oavsett om du hänger i luften eller ligger på marken. 

Bonustips!
Det är lätt att bli kissnödig på natten och ligga vaken på grund av det. Då ska du veta att det är alltid värt att gå upp. Oavsett hur kallt det är eller hur trött du är. Du får alltid bättre sömnkvalitet efteråt.

Har du fler tips eller sovaute-historier så kommentera gärna!
Med det sagt är det bara att gå ut och njuta av den svenska sommarnatten 🌻

Ann-Mari 🌱

Runstreak summering

Dags att titta tillbaka på månaden som gått och summera löpningen. Under maj har jag avverkat årets andra runstreak när jag igår loggade in månadens sista 2.5 kilometer i maklig takt på hemmaplan. Njutrunda med Kristoffer och Assar som sällskap på cykel ❤️ Vi kan eventuellt ha tagit en paus halvvägs för att några stenar behövde kastas macka med… Eventuellt.

Runstreak 2021:

• Februari ✅

• Maj ✅

• Augusti

• November

Maj är en lång månad och för mig inleddes den här streaken redan den 30 april, med ett bra pass runt berget med Maria. Ända sen februari har jag haft ett växande sug efter att köra igen, men osäker på om jag skulle orka hålla glöden uppe hela månaden.

Terräng och orientering

Det visade sig gå utmärkt. I takt med att snön har smält bort har jag kunnat variera passen mycket mer än i februari. Då fanns det is, asfalt eller olika varianter av packad snö att välja mellan. Då kördes alla pass utom ett i icebugs.

Snön fanns å andra sidan kvar i maj också. Just idag (1 juni) är det kalasväder och med de senaste dagarnas värme är det svårt att föreställa sig att det fanns rätt mycket snö för bara några veckor sen.

För första gången har jag kört alla etapperna i Frösö femdagars (orientering). Känner mig som ett blåbär inom orientering men det gör ingenting. Huvudsaken är att det är skoj. Faktiskt så pass skoj att jag efter flera års funderande skaffat en sån där tjusig SI-pinne som blippas vid kontrollerna. Då får man statistik över etappen i detalj, kan se mellantider och nörda ner sig mer i statistiken. 🤓

Etapperna har körts med varierande resultat i resultatlistorna men alltid med bra träning in på banken. Förutom terrängvariation ger orienteringen möjlighet att upptäcka nya områden och stigar och det gillar jag skarpt. Härnäst tänkte jag ta mig an årets Hitta ut.

Backträning

Korpen Storsjön arrangerar iår ett fem månader långt event som döpts till LadängenEverest . En rolig utmaning med målet att bestiga slalombacken Ladängen 114 vändor, dvs drygt 8849 höjdmeter, innan den sista oktober. Jag hakade såklart på! Eventet har också uppmärksammats i TV4 Nyhetsmorgon, P4 Jämtland, SVT och ÖP.

Min plan är att köra ett 2h-pass varannan vecka och så får jag se hur många vändor det blir. Första gången blev det 13 vändor och i dagsläget har jag gjort 21 varv av 114.

Elin, en härlig tjej från P4 Jämtland, intervjuade mig under en lunch då vi körde flera varv tillsammans. Hon skulle köra Kia Fjällmaraton i Vålådalen och jag blev såpass peppad att jag anmälde mig jag också. Mitt första Fjällmaraton! Så den 7 augusti blir det åka av kring Vålådalen, Ottsjö och Trillevallen. 🥳

Intervaller

Äntligen har jag börjat med intervallträning igen. Några supertusigar och långa intervaller. Det har varit dåligt med intervallträning sen i höstas men nu var jag redo igen. Det ger mycket och jag vet att jag behöver det även om det är jobbigt för stunden. Måste bara se till att inte öka för snabbt.

Mellan allt ovanstående har jag varierat både underlag (asfalt, grus, och trail) och distaser (kort till långt). Precis som jag gillart.

Summering och lite siffernörderi

När jag summerade igår blev jag faktiskt lite överraskad själv att det blivit så mycket som det blivit.

Totalt har jag sprungit 183.75 km på 32 dagar vilket motsvarar;
- drygt 4 mil per vecka eller
- 5.74 km per dag.

Det längsta passet var drygt 13 km med skitväder i Bräcke (snöblandat och hårda vindar) och inget pass har varit kortare än 2.5 km som är min standardrunda de dagar då jag inte hinner annat eller behöver återhämtning.

Kan inte vara annat än nöjd med löpningen jag fått ihop. För att vara mig är det här riktigt bra och jag är så tacksam till kroppen som låter mig göra sånt här utan att gå sönder.

Idag blir det vila och jag kommer lägga upp en lite annan strategi fram emot Fjällmaran i augusti (som ju också är en runstreakmånad…).

Ser fram emot en härlig löpsommar!

Ann-Mari 🌱🏃‍♀️

Äta utomhus

Månaderna tuffar på och i juni vill vi som jobbar med Friluftslivets år särskilt uppmuntra dig till att prova på att äta utomhus. Maten smakar alltid godast ute i naturen! Du kan välja om du vill laga till maten ute eller om du tar med dig en färdig matsäck ut.

Sex goda tips för att #ätaute

1 - Gör det enkelt!

Krångla in till saker i onödan utan gör det så enkelt för dig som möjligt. Om du tänker laga till maten utomhus så förbered så mycket du kan innan du sticker ut. Hacka grönsaker, skiva frukt, skala, mät upp och förbered så mycket du kan. Då blir allt mycket enklare när du väl är ute.

2 - PET-flaskan

En urdiskad pet-flaska är perfekt för att hälla pannkakssmet, våffelsmet eller kolbullesmet i. Det blir kalasgott att tillaga utomhus! Använd ett våffellagg eller en gjutjärnspanna över öppen eld.

3 - Mattermos

I en mattermos kan du ta med en god soppa som du kompletterar med lite gott bröd. Mms! Både superenkelt och väldigt gott!

Bonustips! En mattermos fungerar också ypperligt för att ta med sig glass som lyxig efterrätt till avlägsna platser där du normalt inte kan få tag på glass under varma sommardagar.

Glass en varm sommardag ovanför trädgränsen!

4 - Sallad eller Wrap 

Förbered en sallad eller wrap hemma som du sen tar med dig i en matlåda. Då kan du slå dig ned var som helst i naturen och njuta av maten direkt när hungern slår till. 

5 - Flytta ut vardagsmiddagen 

Du behöver inte ta dig långt hemifrån eller äta något för speciellt för att upplevelsen i sig ska bli speciell. Det blir något helt annat bara du går ut på gården, närmsta park eller skogsdunge 🌱

Koka pasta, skär upp falukorv, lite grönsaker och laga tilll på ett stormkök, trangia. Vanlig vardagsmat går oftast lika bra att laga till utomhus. Är du ute med mindre barn så se till att preppa med snacks i väntan på att maten ska bli klar, förslagsvis morotsstavar, gurkstavar, majs eller gröna ärtor.

6 - Pinnbröd 

Pinnbröd är en familjefavorit som enkelt kan uppgraderas till en lyxig vuxenvariant genom att tillsätta riven västerbottenost i smeten. Om du istället tillsätter smält smör, kanel och ev lite socker efter grillning blir det istället som en smarrig efterrätt.

Grilla pinnbröd och korv i ett

Grundrecept pinnbröd (samma recept som scones)

Blanda 4 dl vetemjöl, 0.5 tsk salt och 1.5 tsk bakpulver i en bunke. 

Häll i 1.75 dl vatten och arbeta ihop till en deg. 

Ta med degen i en matlåda/bunke med lock ut i naturen. När det är dags att grilla tar du loss lagom stora bitar som först rullas till långa “ormar” och sen rullas runt en pinne. Glöm inte att snurra pinnen över elden så att bröden blir jämnbruna. 

göra upp eld

Så länge det inte råder eldningsförbud får du elda i naturen OM du är försiktig så att elden inte riskerar att sprida sig eller skada mark, djur eller växter. I appen Brandrisk Ute kan du kolla om det är eldningsförbud. 

Tänk på att välja ett lämpligt underlag för elden, som grus eller sand.  Undvik mossa, torvmark eller jordig skogsmark där elden lätt kan sprida sig eller ligga kvar och pyra nere i marken för flamma upp långt senare. Det är inte tillåtet att elda direkt på, eller intill berghällar och större stenblock! De kan spricka.

Enligt Allemansrätten går det bra att plocka nedfallna kottar, löst liggande pinnar och grenar på marken till elden. Men du får inte hugga, riva eller såga ner träd och buskar. Du får inte heller ta ris, grenar eller näver från levande träd eller använda nedfallna träd (vindfällen) som ved.
Använd helst iordningställda eldplatser som du hittar på naturkartan. 

Till sist,

Nedskräpning i naturen är inte tillåtet och aldrig OK. Om soptunnorna är fulla måste du ta med dig skräpet hem igen. Det är ditt ansvar.

Och du. Om du ser någon annan skräpa ned så fråga gärna personen vem hen tycker ska plocka upp efter hen. Gäller särskilt rökare och deras fimpar.

Nu är det bara att gå och njut!

Go tur 🌱

#luftenarfri

Där tiden stått stilla

Tio år som Darj

I sommar har det gått TIO år sen jag och Kristoffer gifte oss!

3 dagar efteråt böllopet stod vi på toppen av det som då var Sveriges högsta topp, Kebnekajses sydtopp. Några månader senare stod vi tillsammans på Afrikas högsta topp, Kilimanjaro ❤️

Förutom att det känns stort i sig självt att fira 10-årig bröllpsdag så har det också gått tio år sen jag bytte efternamn. Sen 2011 är jag en av 20 personer i Sverige som heter Darj i efternamn (enligt SCB). Olofsson funkade bra det med, men det står knappast och faller i och med mitt namnbyte. Olofsson är dessutom f-y-r-a bokstäver längre. Fatta hur många gånger du skriver ditt namn på tio år! Jag har sparat en massa tid på namnbytet. Säkert flera minuter minst…

Men det var också lite arbete förknippat med att byta namn. Skaffa nytt pass och ny mejl både på jobbet och privat. Det innebär i sin tur att alla system ska uppdateras med den nya mejlen OCH nya kontaktuppgifter. Sen ska alla kort i plånboken bytas ut på en gång istället för lite pö om pö som de brukar. Till exempel körkortet.

Körkortet är också anledningen till att jag plötsligt blev påmind om allt det här igen. För ett par veckor sen kom det hem ett brev som sa att det var dags att förnya körkortet. Och det var ju glädjande på ett sätt, för det betyder att jag varken tappat bort eller fått kortet stulet på hela tio år (jo, det har hänt förut…).

När Ann-Mari skulle förnya körkortet 2021

Något som jag däremot knappt trodde var sant var att processen för att skaffa nytt körkort inte hade tagit ett enda kliv framåt sen 2011! Det gick absolut inte att skicka in ett digitalt foto(?), utan måste vara ett fysiskt kort som ska skickas med posten för att sen scannas in och bli till en digital fil. What??? 2021?

Jaha. Fotoautomat någon?

Nej, någon sån har jag nog inte stött på sen jag var i Kalmar 2016. Vi strövade planlöst runt dagen före min andra Ironman när jag plötsligt fick syn på en relik från forntiden! Minnena från gruppbilder i tonåren strömmade tillbaka och självklart tog vi kort i bästa forna-dagar-manér.

Fotoautomat i Kalmar 2016. Finns den kvar månne?
Observera särskilt mitt partytrick med den fyrkantiga munnen på bild 3…

Men nej. Ingen fotoautomat 2021. Finns det ens någon i stan?

Istället blev det lite googling och youtube med underbara Moderskeppet. Bestämde mig för en DIY-variant i photoshop så att alla mått blev som de skulle osv. Använde bilden från omslaget till min bok, Rik Utan Panik, och fixade till den tills jag var nöjd.

Så långt allting gott.

Men… Sen började det spåra. Jag beställde fysiska papperskort via onlineid.se vilket är något jag INTE kan rekommendera någon att göra. Tänkte att det är ju ändå Fuji Fotocenter som står bakom, så hur fult kan det bli?? Well… Förutom att de ville pracka på mig en massa strunt på vägen till kassan så visade det sig att de kunde paja en bild totalt.

Saknar de ögon månne?

De har ljusat upp ansiktet (nåja vissa delar) men inte överallt vilket lämnar flickan på bilden med mustasch, blåtira och missfärgade tänder. Nej, nej, nej. Jag var INTE nöjd.

Ändå skickade jag in skiten till Transsportstyrelsen där stackars Barbro står och öppnar massor av fysiska kuvert för att sen scanna in alla bilder manuellt. När hon såg min bild hoppas jag att hennes dag blev lite bättre. Sen tänkte hon, som varje rationell och snäll människa, att hon skulle hjälpa mig så gott hon kunde. Om jag drar lite i ena hörnet medan den scannar in så blir den åtminstone lite suddig.

Tack. Någonstans i processen har jag blivit svarthårig men vem bryr sig? Körkortet är ju godkänt åtminstone.

2011 vs 2021…

Nu behöver jag max bära runt på skiten i 10 år till innan det är dags att genomsöka hela riket 2031 efter den sista fungerande fysiska fotoautomaten…

Om träningslust och träningsmåste

Vilken är din relation till träning?

Alla har vi olika relationer till träning.

Jag är en sån som gillar att träna. Mest för att jag gillar hur träning får mig att må efteråt. Det betyder inte att det alltid är lätt eller roligt att sticka ut och träna. Långt ifrån alla pass är glass och ballong 🍦🎈

Fast jag har tränat på eget initiativ i snart 30 år så får jag fortfarande jobba med mig själv
v a r j e vecka. Det går såklart lättare ibland och tyngre ibland - jag är bara människa, men tro inte att de som tränar mycket har allt gratis eller alltid njuter av det.

För mig är träning som ett ickeval. Det måste göras. Ibland är det tråkigt eller rent av smärtsamt men efteråt känns det för det mesta bra. Fast oavsett känsla är det bara att fortsätta. Pass efter pass. Vecka efter vecka. År efter år. Fuskar jag så blir jag snabbt en mindre trevlig människa. Nedstämd och lättirriterad.

Runstreak och nycklarna

För att utmana mig och experimentera med träningen så bestämde jag mig för att köra en runstreak var tredje månad iår. Allstå februari, maj, augusti och november.

Februari gick finfint (trots förkylning), sen fick jag en liten dipp i mars men mot slutet av april var jag oväntat sugen på att köra igen. På riktigt. Längtade efter att få dra igång igen. Och längtan är en himla bra känsla ❤️

Nu har det redan gått 20 dagar av årets andra runstreak (jo jag råkade tjuvstarta på Valborg) och det har blivit en skön mix av pass. Allt från korta (2,5 km) till långa pass. Branta eller platt som en pannkaka-pass. Asfalt, grus eller Frösöfemdagars orientering i skogen. Ibland snabbt och ibland väldigt väldigt långsamt. Och däri finns minst en av nycklarna till varför jag just nu längtar efter att springa varje dag. Variation. Jag gillar att springa om mina rundor men skulle det alltid vara samma så skulle lusten försvinna som ett brev på posten. Särskilt om det ska springas varje dag.

Styrketräning

En annan nyckel som kommer via stor variation är reducerad skaderisk. Variation + regelbunden styrketräning gör att kropppen håller ihop. Jag har en historia av onda hälar sen 2013 och dessförinnan knän som strulat runt 20-årsåldern… Det dagliga sittandet gör väl sitt till också.

Tacksamt nog har jag en underbar kropp som protesterar så fort jag slarvar med styrketräning. Står valet mellan att ha ont och att träna styrka så är det en no-brainer (icke-val) i min värld. Tänk att något så enkelt som regelbunden styrketräning (och träskor inomhus) kan hålla allt i schack 🙏

Synd bara att styrketräning är bland det tråkigaste jag vet. Tyvärr.
Samtidigt är det ju upp till mig själv att ändra den bilden. Mitt mål är att köra tre gånger i veckan men oftast blir det bara två. Då brukar jag tänka att två är bättre än noll.

Konceptet jag kör för det mesta ser ut ungefär så här:

Del 1

15 Squats
15 armhävningar
5*3 sit-ups (där jag klappar den första på utsidan fötterna, den andra på tårna med raka armar och raka… (nåja) ben och den tredje tar jag i golvet mellan benen)

Repetera del 1 en gång till

Del 2

15 kettlebellsvingar
60 tåhävningar (snabbt upp sen långsamt ned) med kettlebell i händerna
20 Utfallssteg bakåt med kettlebell i händerna och en bålrotation varje gång

Repetera del 2 en gång till

Del 3

Plankan 1 minut
15 Rygglyft
15 dips

Repetera del 3 en gång till

Ja. Det är drygt. Men inte för drygt.
Går relativt snabbt att göra.
Och det är enkelt. Funkar överallt och du behöver typ inget särskilt. Är det någon av övningarna som inte funkar så är det ju lätt att byta ut den.

Nu är jag nyfiken.

Brukar du träna? Om ja, vad?
Om nej, vad skulle du vilja träna?

Läsa mera?

Om att sätta nya mål och mina mål för året

Tips för att bygga träningsrutiner

Att skriva en bok

Innehåller stolt reklam för min egen bok, Rik Utan Panik💚

---

Allt började, som det så ofta gör - mitt i natten

En kall natt i januari 2020 vaknade jag med en idé som inte gick att släppa. Jag skulle skriva en nybörjarbok för den som vill komma igång med sitt sparande. Men den skulle inte vara som andra nybörjarböcker inom ekonomi. Dels skulle den ha ett mycket enklare språk som är lätt att ta till sig oavsett bakgrund. Men framför allt skulle den börja med ett superenkelt recept, ungefär som en kokbok.

Min idé var att ge en chans till även den som har svårt för att läsa böcker. Om läsaren tar sig igenom de tre första stegen och gör det som står där så räcker det för att starta ett långsiktigt sparande. En lagom utmaning att få till ett sånt recept klockan två på natten (!)…

Men jag var fast i min bubbla. Skrev och skrev ända tills familjen vaknade och det hade blivit morgon. De tre första stegen var nästan klara och jag hade gjort en innehållsförteckning för hur resten av boken skulle läggas upp. För mig har boken från början haft som syfte att överbygga klyftan mellan den som fått med sig aktiekunskaper hemifrån och den som inte har det. En bok jag själv önskat att jag fått för 15 år sen.

-Vad håller du på med? Undrade Kristoffer.
-Jag skriver en bok om att börja investera. Kolla här! Som en kokbok typ. Börjar med ett superenkelt recept på tre steg och sen är du igång! Han tyckte det lät bra och var… tja…försiktigt optimistisk ❤️

Tillbaka till verkligheten

Kanske hade han rätt i att vara försiktigt optimistisk? För sen kom livet emellan… Som det så ofta gör. Pandemin slog till (som den sällan gör) och vände upp och ned på allt.
Kanske blev det vår? Vi har ju inte så mycket till vår... Innan jag visste ordet av det så hade det blivit sommar. Jag avslutade min senaste onlinekurs och fick en liten kris. Vad ska jag bli när jag blir stor?

Inställda föreläsningar. Inga fysiska kurser. Jag bestämde mig för att ägna en stor del av hösten till att skriva klart det påbörjade manuset. Jag satte en deadline till slutet av november.

Det provisoriska hemmakontoret blev permanent. Men det gjorde inget. Jag tyckte att det var så roligt att skriva. Det gick enkelt.

Jag låg i en hög på sängen. Hur frustrerande kan det vara att skriva? Det är ju skitsvårt. Vända och vrida på varje ord och mening. Kan jag förklara det här på ett lättare sätt? Ta bort det där ordet kanske... Den där meningen säger egentligen inget viktigt va? Kanske stryka hela det där stycket? Visst blir det mycket bättre om jag byter plats på kapitel 13 och kapitel 17? Jo… Och vad ska det vara för illustration här? Ja men det HÄR måste gå att skriva på ett enklare sätt utan att förlora poänger! Ja. Ni fattar.

Efter många omskrivningar tyckte jag att manuset ÄNTLIGEN var klart! På dagen den 30e november 😅

Sen fick jag en ny kris. Det färdigskrivna manuset blev liggande. Jag googlade visserligen och läste på om nästa del av processen. Skaffade tidningen Skriva och läste om andra författaraspiranter. Vad ska stå i ett följebrev? Hur skriver jag en bra pitch? Kollade på olika förlag. För min typ av bok skrev jag Sterners förlag överst på listan… men av någon anledning var jag inte redo att skicka in mitt manus någonstans.

En knuff i ryggen

I februari frågade min vän Malin,
- Har du skickat in manuset än?
- Eh… Nej.
Hon peppade mig att skicka iväg det till flera olika förlag på samma gång så då gjorde jag det. Vad är det värsta som kan hända liksom? Att bli refuserad? Inte så farligt. De flesta författare blir ju det. Det var en torsdag som jag skickade iväg manuset till tre olika förlag. Vilken lättnad. Äntligen! Ett drygt år hade gått men nu var bollen åtminstone i rullning.

På fredagen hade jag ett mejl i inkorgen där det bland andra positiva ord stod “…Det är onekligen annorlunda och tilltalande lättillgängligt. Jag pratar gärna vidare med dig.”

Jag höll på att explodera och flyga iväg. Här var jag beredd på att vänta i tre månader innan jag ens skulle få något svar och så får jag respons i princip med vändande mail. Vilken enorm lycka! Och bekräftelse! Det var visst fler än jag som tyckte att det här var en bra idé 💚

Sedan dess har det gått otroligt snabbt! Den 25e februari var bokkontraktet med Sterners förlag underskrivet.

Knappt hade bläcket torkat, förrän nästa del av processen att få klart en bok inletts. Texten har blötts och stötts många gånger och av fler ögon än mina. Utformning har diskuterats och inte minst den viktiga utsidan av boken.

Det vinnande omslaget 🥳

Jag är väldig tillfreds med arbetsprocessen (även om den inneburit en del sena arbetspass) och framför allt resultatet. Det ska bli så spännande att få se den i annat än pdf-format snart. För nu är det verkligen snart! Jag har precis fått ett tryckexemplar och när allt är granskat (ännu en gång) så kommer boken börja tryckas. Det tar ungefär 3 veckor och sen ska den gå att köpa i bokhandeln. MIN bok!

Självklart kommer jag signera böcker som går utmärkt att beställa direkt från mig eller via Sterners förlag. Återkommer med mer info om det när pris och datum är spikade ❤️

Jag ska bli författare

Hörrni.
Äntligen kan jag berätta att jag:

1. Har skrivit en bok!

2. Fått ett bokkontrakt!!

3. Snart kommer boken ut till försäljning!!!

Jag nyper mig i armen, men det gör ju ont, så antar jag att det är på riktigt?!? 😄

Boken heter - Rik Utan Panik och den är en nybörjarbok för den som behöver komma igång med sitt sparande och långsiktiga investeringar.

En nybörjarbok för investeringar? Det finns väl redan?

Nej.
Eller jo. Men inte på det här sättet. Böckerna som finns är på fel nivå enligt mig med komplicerade ord och i många fall onödiga termer.

Det här är en enkel bok. En steg-för-steg-bok. Den håller dig i handen hela vägen. Följer du receptet behöver du inte göra mer sen. Du har då byggt ett bra sparande som sköter sig själv så att du kan göra roligare saker med tiden. Bra va? För den som blir intresserad och vill lära sig mer ger boken en jättebra grund att stå på.

För vem är boken skriven?

Min tanke när jag skrev, var att den här boken skulle bli en bok jag önskar att någon hade gett mig i 20-årsåldern. Ju tidigare desto bättre. Men den fungerar såklart lika bra om du är 60 år eller något helt annat. Huvudsaken är att du vill ta tag i ditt sparande.

Vad är syftet med boken?

Min ambition är att göra ett superviktigt ämne, som många tyvärr tycker är svårt och dötrist, till något så enkelt och roligt som möjilgt.

Jag hoppas att den kan hjälpa till att demokratisera investeringskunskaper så att fler får en bättre framtid ekonomiskt. Förhopppningsvis kan den överbygga klyftan mellan de som fått med sig aktiekunskaper hemifrån och de som inte fått det.

Varför heter den - Rik utan Panik?

Titeln blev Rik Utan Panik av tre olika anledningar:

• Den är enkel, det rimmar och är lätt att komma ihåg

• Tyvärr känner en stor del av alla unga idag en stor stress över ekonomi, sparande och pengar. Det vill jag ändra på.

• Receptet i boken är förmodligen det enklaste sättet som finns att bli rik på. Men det fungerar bara om du låter det ta tid. Känn ingen panik alltså.

När kommer boken?

Boken är klar om en månad ungefär enligt tidplanen. Vi är inne i slutfixet just nu 🥳

I nästa inlägg kommer jag berätta mer om hur det gick till när boken kom till.

Ha en underbar Valborg!
Ann-Mari

Prova på att vinterbada innan säsongen tar slut

I en tid när det mesta tycks bli inställt eller gå digitalt istället för fysiskt, känns det extra roligt att få bjuda in till något som sker fysiskt, fast på ett säkert och väldigt roligt sätt - nämligen att kallbada!

Passa på att ta årets första dopp innan påsk! 🐣

Den 31 mars kör jag Öppen Brygga i Surfbukten.
Det kostar inget, finns ingen åldersgräns (varken uppåt eller nedåt) och alla är hjärtligt välkomna!

Jag kommer finnas på plats:
7-9
11-13
15-17
och vid 20:30 för de som vill kvällsbada!

Dela gärna eventet eller sprid ordet.
Simma lugnt 💙

Ann-Mari

5 tips till dig som ska köra ultraintervaller

1. Sällskap!

Nästan allt blir roligare och lättare i sällskap. Att veta att du inte är ensam gör större skillnad än du tror. Om någon möter eller väntar på dig mitt i natten får du extra stor motivation att ta dig iväg fast sängen lockar. Dessutom är delad upplevelse glädje i kvadrat.

Orkar dina vänner/familj inte springa alla intervaller med dig? Säg att det går utmärkt att hänga på bara en vända eller ett par vändor. Bara ett litet heja längs vägen lyfter en otroligt mycket och är så värdefullt för den som nöter på! Kanske kan du göra upp ett schema så du alltid får sällskap.

2. Musik!

Musik gör i princip allt lättare. Skratta, dansa och sjung med. Välj exempelvis gamla klassiker (gärna låtar som du älskade förr men som kanske inte åldrats så väl) varvat med en egen theme song. Det är lite extra vikt att släpa på en bärbar högtalare men SÅ VÄRT!

3. Preppa
(den förberedde överlever)

Tänk igenom alla moment i förväg. Vad behöver du? Kolla väderprognos (glöm inte vinden!). Plocka fram kläder, ombyten och skor. Kanske behövs mer än ett par för att kunna variera? Det är onödigt att ödsla värdefull vilotid på att leta saker.

Tänk också igenom hur vilan blir mest effektiv.

Så här såg vilan ut för mig på ultrabadsintervallerna:
Av med löparkläder och häng upp på element.
På med torrt ombyte.
Häng upp blöta badkläder och handduk.
Fyll på med näring och stretcha. Jag gjorde båda typ samtidigt. Tyckte det var viktigt att stretcha för att inte bli stel mellan vändorna och näringen ville jag helst äta så snabbt som möjligt för att hinna tillgodogöra mig den i så god tid som möjligt inför nästa varv.

4. Näring

Skissa en näringsplan. Det låter mer avancerat än vad det behöver vara. Visst kan du räkna på energiåtgång osv om du vill, men det räcker långt att förbereda något du tycker om som står redo efter varje varv. Jag hade förberett med snacks, smoothie, mackor och en matlåda.

Min plan i lördags såg ut så här:

00:00 - Smoothie och liten macka

03:00 - Smoothie och liten macka

06:00 - Första frukost: Äggröra och sista smoothien

09:00 - Andra frukost: Yoghurt och frukt

12:00 - Lunch: matlåda

15:00 - Mellanmål: fika

18:00 - Pizza

21:00 - Mer pizza och vad jag ville typ 😋

Tyckte planen funkade mycket bra. Särskilt nöjd med att det bara var att hälla upp färdig smoothie och ta en förberedd macka ur kylen på natten. Det är extra viktigt att vara noga med näringen redan från början av en lång utmaning. Ofta blir det svårare att äta ju längre dagen går så om du slarvar redan från början kan det bli riktigt jobbigt sen.

5. Mental träning

Att springa ultraintervaller hjälper kroppen att vänja sig med långvarigt arbete. Att nöta. Men det handlar kanske ännu mer om att vänja knoppen vid långvarigt arbete. Att orka mentalt. Att fortsätta tjura på fast det är betydligt mer lockande att stanna. Att träna sig på att hitta motivationen för att fortsätta.

Mitt bästa sätt att hantera långa och stora utmaningar är att bryta upp dem i delmål. Gärna delmål som jag känner igen. Säg att jag ska springa ett marathon… Då delar jag mentalt upp sträckan i tex 3 stycken 14-kilometare eller sju stycken 6-kilometerare. Välj en sträcka som du ofta tränar och är van vid.

Efter varje 6-kilometare nollställer jag hjärnan och börjar en ny runda. Bara en sexa till. När sex kilometer känns för långt så kanske jag tar en kilometer i taget. Bara en kilometer till. Och sen en till. Om även det blir för jobbigt kan jag istället se ut mål i terrängen. Uppför den här backen bara. Förbi trädet där borta... Använd hjärnan för att hjälpa kroppen.

(Obs! Känner du av en skada eller får smärta på en specifik punkt - sluta. Det är inte värt det att riskera en långvarig skada med troligt uppehåll från löpning som följd. Bättre att ta omtag och försöka på nytt vid annat tillfälle).

*Ultraintervaller är vanligtvis att springa 10 km var tredje timme under ett dygn, totalt 8 mil. Men du kan såklart hitta på och köra din egen variant. Kanske springa en timme var tredje timme, eller springa 5 km var tredje timme etc. Det brukar gå globala event ett par gånger om året om du vill köra samtidigt som andra.

Stort lycka till!

Ann-Mari 🌱

Ultrabad: marathon + 8 vinterbad under 22 timmar 💙

Vaknar av mobilen som börjar spela. La jag mig inte alldeles nyss? Mjo. Men den är 2:40 och det är dags för intervall nummer två. Ute är det mörkt och jag hör vinden, men inne under täcket är det varmt.

Efter den här vänden kommer det vara ljust på varje intervall tills den sista svängen om sisådär 18 timmar. Om jag håller ihop hela vägen. Är ödmjuk inför det faktum att jag inte sprungit mycket längre än en mil sen i somras. Marathon-distansen har jag inte sprungit på nästan 3 år… Jaja. Försent att göra något åt det nu. Bara att ta ett varv i taget så får vi se hur länge det går.

Sänglampans sken hjälper mig ur sängen. Väl uppe känns det lite lättare. På med badkläderna under löparkläderna. För varje plagg känns det bara bättre och bättre. Det är som om kroppen automatiskt gör sig redo för uppgiften. Kollar på fusklappen jag lyckligtvis skrev innan jag la mig för ungefär 1.5 h sen. Det står:

• Neoprensockar

• Handduk

• GPS-klocka

• Mobil

• Underkläder

Litar inte på att min sömndruckna hjärna ska komma ihåg allt av sig själv. Bockar av pryl efter pryl ned i löparryggsäcken. 5 minuter kvar. Tar på löparjackan fast det var lite för varmt första varvet. Hellre lite för varm när jag kliver ned i det kalla vattnet. Kör skobyte och väljer ett par utan dubbar. Det blir en halkig resa. Väl utomhus känns det riktigt bra och när jag får se Virgilijus och Lotta har jag ett stort leende på läpparna. Det här är ju skoj! Varför är inte alla andra här? Extra bra känns det att Virgilijus har med sig en högtalare och lirar musik dygnet igenom 🥳

Efter drygt 2.5 km löpning är det dags för bad. Den gamla avklippta fårfällen ligger kvar där jag lämnade den. Den hinner ändå inte torka, så den får ligga kvar i Surfbukten hela dygnet. Ull är varmt fast det är blött. Lägger av grejerna så att de ska vara lätta att ta på igen. Lotta är snabbast ner i vattnet nästan alla gångerna. Jag är oftast sist i men hyfsat rask att klä på mig.

Vattnet är kallt men det är först några steg ned ned i vattnet som jag känner det. Andas. Kroppen får sakta glida ned i vattnet och jag fortsätter andas lugnt. Kallt. Men hanterbart. Stannar i. När jag har full kontroll är jag redo att kliva upp. Precis när jag kommit upp ur det kalla vattnet är det som kallast. Värst känns det runt vaderna och på fötterna.

Fipplar av fingervantarna för att de inte ska bli blöta. Av med blöta sockor. Ullen värmer lite på fötterna. Torkar med handduken. Av med badkläder och på med ullsport-Bh och ullunderställströja. Ah! Så mycket bättre. På med jacka och vantar, sen fokus nederdel; trosor, tights, strumpor och skor. När allt blött är nedpackat är jag redo att börja springa igen.

Det går fort att ta ett dopp om du tänkt igenom vad du ska göra och har allt redo. Det går också relativt fort att bli varm igen när du börjar springa. Särskilt i gott sällskap! Vi bokstavligen dansade, sjöng och skrattade oss genom natten, dagen och nästföljande kväll ❤️

Vi hade dessutom gott sällskap på nästan alla varv. Andra sköna typer som antingen sprang, badade eller gjorde bådadera med oss.

Lottas bror, Conny, sprang med oss på nummer 3 och blev så inspirerad att han följde med på nummer 4 då han även tog ett bad med oss! Så roligt! Han frågade hur vi hittat varandra. Jag sa, vi hittade varandra i en facebookgrupp för vettiga människor. För de som låter bli att göra sånt här kan ju inte vara riktigt vettiga…

Jag skulle vilja kalla det livsbejakande.

Det snöade och blåste hårdare än vad det gjort på hela dygnet precis innan start på den sista rundan. I mörkret på väg ned till ICA tänkte jag att det bara skulle vara vi tre. Men icke! Totalt var vi 7-8 personer som samlades för att göra sista varvet ihop ❤️
Sällskapet värmde otroligt mycket trots vindbyarna. När vi svängde runt sista kurvan i Surfbukten hade flera medlemmar ur det fantastiska communityt - Vinterbad Östersund slutit upp för att heja på oss.

Längs landgången satt tända facklor och på bryggan brann en eldkorg frenetiskt i den starka vinden. Kalastutorna ven, tomteblossen sprakade och högtalaren spelade Jerusalema. Precis som den spelat inför varje dopp under dagen. Då var det nära till tårarna vill jag lova. Inte ens det kalla vattnet kunde sänka temperaturen i hjärtat som var fyllt av glädje. Tillsammans tog vi dygnets sista kallbad. Prestationen kröntes med varsin guldmedalj i äkta choklad 🏅och en magiskt god kardemummabulle från fantastiska Frejas bageri!

Det blev den perfekta avslutningen på ett väldigt roligt dygn!

Är så glad att Lotta frågade mig och jag kan varmt rekommendera den som är nyfiken att prova på något liknande att bara gört! Till min stora glädje höll även kroppen ihop jättebra.

I nästa inlägg kommer mina fem bästa tips för dig som vill prova på någon variant av ultraintervaller.

Ann-Mari 🌱

Dags för en ny utmaning!

Oftast kommer jag på mina egna utmaningar. Men om någon frågar så brukar jag inte vara speciellt svårövertalad. Det var jag inte den här gången heller…

Vet du vad ultraintervaller är?

I sitt ursprung går det ut på att springa en mil var tredje timme under lite mindre än ett dygn. Du startar vid midnatt och är klar nästkommande kväll. Körschemat ser ut så här:

• 00:00

• 03:00

• 06:00

• 09:00

• 12:00

• 15:00

• 18:00

• 21:00

Allt som allt, 8 mil löpning på 22 timmar-isch och ett sånt globalt event kommer gå av stapeln på lördag.

Ultrainervaller med twist

Jag känner inte Lotta så väl egentligen. Än. Vi har gemensamma bekanta och stött ihop lite här och var. I olika löpsammanhang och vid vinterbad. Kanske är det därför det känns som om jag känner henne sen tidigare? Hon är en sån där som jag vet att jag kommer tycka om. Senast vi träffades utanför den lilla butiken där jag bor, stod vi och snackade en stund. Det visade sig att hon också bor väldigt nära. Några dagar senare kom det en fråga från henne på messenger…

Vill du inte hänga med på ultraintervaller på lördag?

Eeeh… Jag är inte i form för 8 mil löpning just nu. Men en variant kanske? Hon föreslog 2.5 km löpning till Surfbukten + vinterbad + springa 2.5 km hem igen.

Totalt 4 mil + 8 iskalla dopp, om vi lyckas genomföra alla intervallerna.

HUR SKULLE JAG NÅGONSIN KUNNA TACKA NEJ TILL NÅGOT SÅDANT?

Nej, precis.

En annan vinterbadare (som jag bara träffat via facebook än), Virgilijus, bor visst också i krokarna så nu är vi åtminstone ett gäng på tre som tillsammans kommer prova på ultraintervaller med twist om lite drygt två dygn. Gissar att vi kommer känna varandra mycket bättre efter lördag 🥳
Finns det något bättre sätt att lära känna människor än att göra diverse prövningar ihop?

Så hur kommer det att gå?

Ingen aning. Men däri ligger ju hela grejen med att utmana sig själv. Det handlar om att utforska och flytta gränser. Både för vad som är bekvämt och för vad man klarar av.

Jag gjorde i och för sig något liknande i höstas. Då sprang jag backyard-ultra intervaller á 6.7 kilometer + ett kallbad varje timme i fem timmar på ett event för psykisk hälsa. Men nu är vi bara tre stycken som kör och vi ska hålla på i nästan ett dygn. Det blir spännande!

Särskilt ser jag fram emot den första intervallen.
Jag har badat kallt många gånger.
Jag har badat i mörkret många gånger.
Men jag aldrig gjort båda samtidigt. Ser fram emot att pröva.
Gissar att det blir de vid 0:00, 03:00 och 21:00 som kommer att ske i helt mörker.

Bor du i närheten så kom och bada eller heja på oss vet jag.
Körschemat finns här ovanför (lördag alltså) och gissar att vi lär vara i Surfbukten en kvart över varje klockslag.

💙

Luften är fri

Visste du att 2021 har blivit utsett till friluftslivets år?

När läget är som det är, känns det extra bra att uppmärksamma något som faktiskt är tillgängligt och bevisligen positivt för så väl hälsa, ekonomi och miljö. Tack vare den fantastiska allemansrätten har i stort sett alla i Sverige möjlighet att njuta av den friska luften. Hurra!

Luften är fri är ett nationellt projekt som leds av Svenskt Friluftsliv (med stöd av Naturvårdsverket) som ska uppmärksamma Frilftslivets år 2021. Målet är att fler människor ska prova på friluftsliv ​och vilja fortsätta med det. Särskilt fokus ligger på unga och nyanlända, som ofta har en högre tröskel för att komma ut.

Östersunds kommun har valt att inte själva driva några egna aktiviteter under året. Däremot har kommunen ansökt och beviljats pengar för en projektledarroll som ska samordna och hjälpa kommunens föreningar att arrangera olika friluftsaktiviteter. 

Uppdraget går främst ut på att rekrytera och stötta föreningar att genomföra olika aktiviteter som får ut fler människor i friska luften. Och det är otroligt roligt att berätta att det är jag som fått förtroendet att jobba aktivt med projektet Friluftslivets år åt Östersunds kommun. Det känns som ett riktigt drömuppdrag!

Jag är själv engagerad i flera olika föreningar och har utöver det ett mycket stort friluftsintresse. Tar varje tillfälle i akt att njuta ute och jag delar mer än gärna med mig av upplevelsen för att fler ska komma ut.

Det här kommer bli toppen!

Runstreak + förkylning?

En bra bit in i februari och jag kör på med min runstreak. Trots att det kanske inte varit riktigt sunt…

Bakgrund: I januari blev det 4 löppass. Väldigt lite i mina mått mätt. Så det var hög tid att ta tag i året och inleda löpsäsongen 2021 rejält med en runstreak i februari.

28 dagar.

En början och ett tydligt slut. Med en förmåga att fastna för saker och ting kändes det lika rimligt med ett tydligt slutdatum som ett startdatum.

Första veckan gick strålande.
Jag tog det medvetet försiktigt för att jag sprungit så lite månaden innan, men kände mig verkligen på gång.

Men så blir det som det så lätt blir i livet. VAB och först yngste sonen förkyld och sen hela familjen. På måndag 8/2 var det min tur. Jag blev förkyld hela veckan och är fortfarande inte helt hundra.

Men hur ska det bli nu med min runstreak?

Runstreak + förkylning?

Jag började googla. Ingen feber men rejält tjock i halsen och snorig. Hur gör de som kört runstreak i flera år? De måste ju blivit sjuka någon gång?

Hmm. Mycket riktigt. De verkar springa på ändå.

Jag vet inte vad du tycker, men jag upplever att en långsam löptur är mer skonsam än en rask promenad. Så det tog jag med mig. Fick lite pepp från Kristoffer och försökte känna efter lagom mycket. Okej, jag provar. Vid minsta lilla bröstkänning så går jag.

Så ja… jag körde på och sprang ändå. Eller springa och springa gjorde jag väl inte… Snarare lufsade. Med gång i backarna. Men jag fortsatte hur som helst. Blev inte ens svettig och det säger rätt mycket för jag brukar svettas som bara den när jag tränar.

Mentalt var det väldigt skönt mentalt att kunna röra på sig på det sättet fast jag var förkyld.

Ska man springa när man är förkyld?

Nej. Det är min bestämda åsikt. Jag tycker inte det. Och jag hade själv inte stuckit ut på löpning om det inte var för runstreaken som fortfarande är intakt.
Gjorde jag rätt?

Jag vet inte. Jag vet inte om lufsande påverkat något alls? Om det gjort skada, förlängt eller förkortat sjukdomsperioden.

Men runstreaken är fortsatt intakt.
Det återstår 11 löppass och jag fortsätter köra på i sakta mak till jag känner mig helt återställd.

Runstreak 4 månader om året?

Innan förkylningen kändes det så himla bra med runstreaken. Jag körde en ifjol också och upplevde att det gjorde mest gott. Men jag skulle inte vilja köra det jämt, varje dag, året om. Så efter en del klurande har jag kommit fram till att jag ska testa köra runstreak under fyra månader 2021.

Februari - Uppstart

Exakt fyra veckor av kontinuitet. Komma igång igen. Stärka senor och leder.

Maj - Uppbyggnad

Äntligen barmark och lätt att variera längd och intensitet. Ljust nästan dygnet runt och stor löparglädje. Det ska spritta i benen.

Augusti - uthållighet

I september hoppas jag att Lidingöloppet kommer gå av stapeln. Så efter en bra löpsommar med fart vill jag träna upp min uthållighet och köra på bra i augusti så jag kan börja släppa på träningen in i september.

November - nedvarvning

Ofta en mörk och murrig månad. Kanske barmark? Här känns det extra viktigt med en morot att komma ut och få frisk luft och förhoppningsvis lite dagsljus för välmåendet. En runstreak i november tror jag sitter bra.

Så min plan är att satsa på dessa fyra månader. Jag tror det kan bli riktigt bra!

Ann-Mari

Foto: Niklas Persson

Utan godis i drygt en månad?

I slutet av januari skrev jag om mål och nystarter.

Dags för lite uppföljning. Mål är bra för att motivera sig själv men om du vill öka möjligheten att lyckas är det viktigt att följa upp, utvärdera och att hålla sig själv ansvarig för resultatet.

Mina kortsiktiga mål som jag skrev om sist:

• Gotteråttedetox

• Runstreak (kommer i nästa inlägg)

I det här inlägget tänkte jag följa upp hur det gått att avstå det söta.

Gotte-råtte-detox

Efter ett rätt hemskt slut av december och början på januari (ur sockersynpunkt!) behövde jag kickstarta 2021 med ett strikt uppehåll. Inget godis eller annan kafeteriadiet mellan 10 januari - 12 februari. För vissa är det här ett jätteenkelt mål men för mig var det en stor omställning eftersom jag ätit sött nästan dagligen under helgerna. I slutändan visade det sig också att det var de första dagarna som var klart värst…

Men efter sisådär dag fyra, fem kändes det bättre.

En av mina bästa (och emellanåt sämsta) egenskaper är förmågan att vara supertjurig när jag väl bestämt mig för mig något. Jag tänkte en vecka i taget och det fanns ju ett tydligt slut att jobba mot.

Fanns det några undantag?

Jag vet inte om de borde kallas för undantag (de var ju aldrig en del av problemet) men mina substitut när jag velat “lyxa” till det har varit frukt, fruktsallad (utan grädde) eller brieost och kex samt bubbelvatten. Funkat prima för mig.

Den första tiden fick Kristoffer sköta all handling. Butikerna är ju designade för att vi ska köpa sött och trilla dit. Så ett tips om du gör en liknande utmaning - låt någon annan handla åt dig eller köp mat online. Utan godis hemma är det betydligt lättare att avstå.

När det värsta suget lagt sig gick det fint att handla igen. Det blev nästan som om jag fick ett filter som gjorde mig immun mot sötsakerna. Sen är det mycket tacksamt att inte vara någon semmelfantast just den här tiden på året…

Så utan felsteg klarade jag av min gotteråtte-detox fram till den 12 februari. Hurra!

Men då var jag klar. Målet var uppnått. Jag har inte längre några problem att avstå.

Den 12 februari fyllde Kristoffer 🥳 så det var väl lika bra att börja med stil igen? Bakade en repris på den enkla och supersmarriga tårtan jag fick på min födelsedag:

• Kladdkaka i botten.

• Vispad grädde med passionsfrukt, citronsaft och några droppar gul karamellfärg

• Sen ett lager köpt marängtårta.

• Mer grädde runt hela tårtan

• Till sist ett lock av röd marsipan uppepå.

• Dekorera med bär. I mitt fall blåbär, hallon och röda vinbär som jag hittade i frysen.

MUMS på den!

Nu då?

Ja nu är det tillbaka till den gamla och mer hållbara lördagstraditionen igen.
Gottegris på lördagar.
Det känns gott så!

/Ann-Mari

Kolla kvittot!

Efter inlägget om jämförelsepris kommer här ett annat tips när gällande vardagsekonomin:

Stäm av kvittot efter att du handlat.
Kolla alltid så att eventuella rabatter dragits av och att du har betalat för varorna du köpt.

Min empiriska handling säger nämligen att slutsumman förvånansvärt ofta inte stämmer.

Jag minns att jag tyckte att det var pinsamt när mamma ringde/gick tillbaka till butiken och klagade över någon rabatt som inte dragits. Bestämde mig för att så skulle jag minsann aldrig bli. Vem bryr sig? Det rör sig väl bara om några kronor hit eller dit.

Det fanns också en kort tid när jag höll mitt löfte till mig själv. Men nu vet jag bättre. För det visar sig nämligen att det inte alls handlar om några enstaka kronor. Sen jag började granska mina kvittona ser jag att det ofta kan skilja 30-40 kronor mellan vad jag betalat och vad jag borde betalat. Förklaringen från den som sitter i kassan är att det ofta är någon kampanj som inte verkar finnas inlagd i kassasystemet. Hmm…

En gång köpte jag bakpotatis men fick det inslaget som sötpotatis i kassan. Tyckte summan blev dyr och mycket riktigt. Jag hade betalat 150 kronor för mycket!

Jag har faktiskt noll lust att sponsra mathandlarna med varken två eller hundrafemtio kronor extra när jag handlar. Särskilt när det gäller saker som mat som jag handlar ett par gånger i veckan.

Tyvärr känns det mer som regel än undantag. Summerar jag ihop allt så blir det rätt mycket kosing på ett år som istället kunnat användas till betydligt roligare saker.

Men jag vill också hylla de som jobbar i butikerna. De är vana, proffsiga och ytterst hjälpsamma att rätta till när det blivit fel 🌸

Så vad är lösningen?

Att det blir fel ofta och ibland rätt så mycket känns extremt omodernt i dessa digitala tider om du frågar mig. Jag tycker att butikerna borde ha ett simpelt felanmälningssystem på sina hemsidor. Där ska det enkelt gå att anmäla vilken vara det gäller och få skillnaden utbetald retroaktivt till kontot. Både den som anmäler felet OCH alla andra som också betalat för mycket.

För det handlar ju inte bara om mig. Alla andra får också betala för mycket om en vara har fel pris i systemet. Ända tills någon vågar påpeka det. Det är också därför jag ALLTID går tillbaka och påpekar felet oavsett summa.

Men nu är jag nyfiken. Hur gör du?
Brukar du granska kvittot?

Och om du upptäcker att något inte stämmer, brukar du säga till då?

jämförelsepris

Den här fredagen vill jag slå ett slag för jämförelsepris (eller jämförspris)!

Du vet, den lilla gula prislappen bredvid varans pris i detaljhandeln. Sedan 1991 ska jämförelsepriset alltid finnas angivet på livsmedel som säljs i Sverige. Det blir också vanligare på andra sorters varor som energi och och tex bostadsrätter. Däremot har jag nog aldrig sett det utomlands 🤔 Har du?

Jag vet också att många aldrig kollar på det gula priset. Kanske för att det är svårt eller för att de aldrig fått någon bra förklaring till hur smart det är.

Så här funkar det:
Jämförelsepris räknar ut vad något kostar per enhet. Det finns där för att det ska vara enkelt att jämföra snarlika produkter med varandra.

---

Exempel;

Du ska köpa läsk och har 3 olika produkter att välja mellan. En stor, en mellanstor och en liten flaska. Vilken produkt ska du köpa om du vill ha mest läsk för pengarna?

Jämförelsepriset ger dig svaret direkt då det visar vad de tre läskflaskorna skulle kosta om du hade kunnat köpa en liter av dem var.

---

• Flytande saker har ofta ett jämförelsepris per liter.

• Frukt, grönsaker, spannmål eller kött och fisk har istället ett jämförelsepris per kilo.

• En del varor har istället jämförelsepris per styck. För tex tvättmedel kan det stå pris per tvätt och för en blöjförpackning står det pris per blöja.

Handla efter behov

För den som vill vara ekonomisk är det alltid bra att kolla av jämförelsepriset men handla efter behov. Att köpa en stor förpackning bara för att den har billigare jämförelsepris blir varken ekonomiskt eller miljövänligt om du egentligen bara behövde litegrann och sen behöver slänga det som blir över.

Billigast är inte alltid bäst

Om det skiljer mycket i jämförelsepris brukar jag undersöka närmare varför.

Kanske den ena varan är importerad medan den andra är svensk? Då väljer jag 9 av 10 gånger ändå det svenska alternativet, beroende på vad det är för vara och hur stor prisskillnaden är.

Ett exempel på det är halloumi som brukar vara superbilligt. Men jag kan inte stötta ett land som Cypern när det gäller antibiotikahantering. Att ge djur antibiotika i preventivt syfte kan aldrig vara rätt. Så då köper jag istället “halloumi” mer sällan och ser till att den är svensk när jag gör det. “Svensk halloumi” går under namnen eldost eller grillost och kostar betydligt mer per kilo. Men det är ett lätt val. Även om det kostar mer ekonomiskt. Se dock upp för billig grillost! Den kommer ofta från Bulgarien som använder näst mest antibiotika i Europa (efter Cypern).

Se upp för smyghöjningar

Är det bara jag som tycker att det har blivit vanligare att priset på många varor höjs lite i smyg? Det här går dig lätt förbi om du inte kollar på jämförelsepriserna. Plötsligt ändras utseendet på en förpackning, den kostar lika mycket som tidigare men har blivit lite, lite mindre än vad den var tidigare. Då får du plötsligt mindre av varan till samma pris.

spelar det någon roll?

Härom veckan var jag inne i minst fyra olika matvarubutiker och gjorde en liten enkel koll på isbergssallad. I tre av fyra butiker kostade isbergssalladen mellan 36-39 kr/kg. I den fjärde butiken kostade den 39 kr. Styck. Det gav ett jämförelsepris på 100 kr/kg. Förvillande lika siffror, identiska varor men 2.5 gånger så dyrt.

Så ja. Det spelar roll.

Det finns mycket att tjäna på genom att ha koll på jämförelsepriset. Efter ett tag har du fått så pass bra koll att du vet vad som är rimligt att en viss typ av vara borde kosta.

Rätt ofta ser jag vissa priser basuneras ut som om de vore värsta supererbjudandena men som jag vet är marginellt (eller inte alls) billigare än ordinarie pris.

Bara för att något ser ut att vara bra pris behöver det inte vara det…

Nytt år, nya möjligheter - Om att sätta mål för sig själv

Nytt år, nya möjligheter!

Jag älskar nystarter. Känslan av att allt är möjligt. Det oskrivna bladet. Bara möjligheter. Förbättringspotential. Så nyårslöften är ändå för mig något positivt i grunden. Men. Skiftet 31 december - 1 januari är en ganska dålig tidpunkt att börja nya vanor. Speciellt om löftena gäller en bättre hälsa.

Tre skäl till varför nyårsafton är dålig för nystart

• Det är fortfarande skitmörkt. Kanske svinkallt också? Mörker påverkar humöret och det är lätt att bli nedstämd och melankolisk. Men förändring kräver målmedvetenhet och uppoffringar. För att lyckas kan vi försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt. Att börja när det är som allra mörkast är inte direkt vad jag skulle kalla att underlätta för sig…

• Nyårsdagen kallas också för Pizzadagen… Vad händer med tron på vår förmåga att skapa förändring om ett nyårslöfte bryts redan första dagen?

• Julhelgerna är ännu inte över med all sin gotta. För egen del fyller jag år på annandag nyår, så nystart den 1 januari lämpar sig icke, men för de flesta sträcker sig gottandes minst över trettonhelgen också.

Pizza smakar, precis som all mat, ännu bättre ute i naturen.

Varje dag kan vara din egen nystartsdag.

Glöm aldrig att det är du som sitter i förarsätet i ditt liv. Du kan skapa förändring om du vill, men välj en dag som passar dig. Det måste inte ske på den Allmänna Nystartsdagen, annars är det kört.

Jag tänker att just idag, den 31 januari, är ett utmärkt tillfälle att fundera över förändring som kan börja imorgon - den 1 februari. Helgerna är slut sedan ett tag. Det är kännbart ljusare ute och blir än ljusare för varje dag som går. Känn optimismen!

Häng inte upp dig på att förändring måste börja den 1 januari.

Tips för att skapa hållbar förändring

Det spelar inte bara roll vad vi vill förändra i våra liv utan även hur vi formulerar målen. Den största studien i sitt slag gällande nyårslöften gjordes vid Stockholms Universitet 2018. Resultatet visar att det är troligare att du lyckas om du satt ett närmande-mål istället för ett undvikande-mål. Det är inte oväntat lättare att börja med något än att sluta med något.

Ett par exempel;

• Istället för; sluta äta skräpmat kan du börja äta mer hälsosam mat.

• Istället för; sluta slösa pengar kan du börja spara mer pengar.

Kanske börja vinterbada?

Bli inte nedslagen

Så vad ska du göra om det skiter sig? Ja, då ställer du dig upp igen och fortsätter.

Det du inte ska göra är att ge upp. Misstag händer. Livet händer. Var inte för hård mot dig själv. Förändringar tar tid att implementera och det onaturliga vore istället om vi aldrig bjöds på motgångar längs vägen. Som palettkirurgsfisken Doris i filmen Hitta Nemo sjunger, Just keep swimming…

Runstreak i februari. Någon fler som är på?

Mina egna löften

Jag har som alltid en radda löften igång eller på g. De sträcker sig över lång eller kort tid. De börjar lite huller om buller. Går omlott eller startar direkt efter varandra. De är av olika svårighetsgrader. precis som jag vill ha det.

Runstreak

Ett av mina mål är att köra en runstreak* i februari. Januari har inte blivit vad jag velat löpningsmässigt (pga olika anledningar), men i februari vill jag komma igång ordentligt. Så varför inte en runstreak? Jo. Det blir nog bra det.

Gotte-råtta-detox-grej

Jag brukar vara ganska duktig på att hålla mig till lördagsgodis men innan och under julhelgerna spårade det rejält. Som vanligt. Så innan jag återgår till lördagsgodis-dealen med mig själv, ville jag ge kroppen ett riktigt break. Så nu kör jag drygt 30 dagar utan godis, läsk eller fikabröd. Jag vet, det är mer av ett undvikandemål än ett närmandemål, MEN bara under en begränsad tid.

Jag började med det den 10 januari och siktar mot den 12 februari. Som du märker en annan period än runstreaken. Alla mål måste som sagt inte börja den 31/!2 och pågå exakt ett år utan det går utmärkt att ha mindre, större, kortare eller längre mål och börja när det känns bäst för dig själv.

Varje dag kan vara en nystartsdag!

Men nu är jag redigt nyfiken. Har du några mål som du kämpar mot? Vad i så fall och hur länge siktar du på?
Berätta mer än gärna! Kanske kan vi peppa varandra längs vägen?

Allt gott!
Ann-Mari 💙

---

*För mig är en runstreak att springa minst 2 km per dag i 28 dagar utan några som helst krav på fart.