Vad är ett index

Det pratas ofta om att börsen stiger eller faller, men vad menas egentligen med det? Jo det är ett index man talar om på ett lite slarvigt sätt. Ett index är ett sätt att mäta utvecklingen på ett utvalt antal aktier.

Innan du läser det här inlägget kan det vara bra att läsa mer om börsen i ett tidigare inlägg.

Varför behövs det index

För att kunna jämföra behöver vi nånting att jämföra med. När det gäller aktier och fonder jämför vi oftast med ett genomsnitt av aktier i en viss branch eller på en viss börs, ett index helt enkelt. Till exempel om vi vill veta om just den aktie vi tittar på gått bättre eller sämre än andra jämförbara aktier.

Ett index är också den måttstocken vi kan förhålla oss till när vi utvärderar hur väl vi har lyckats som investerare.

OMXSPI

Eller utskrivet OMX Stockholm Price Index är ett index som mäter utvecklingen på alla aktier på stockholmsbörsen. När media pratar om att den svenska börsen går upp eller ner är det OMXSPI de pratar om (oftast).

Price Index i namnet ger oss en hint om att det här är ett index viktat på kapital. Det betyder att bolag som har ett större börsvärde (aktiekursen*antalet aktier) påverkar index mer än mindre bolag.

Att aktiekursen för H&M, som är ett megastort bolag, dalar drar helt enkelt ner index mer än om lilla Odd Mollys aktiekurs sjunker som en blyklump.

Utvecklingen för OXMSPI de de senaste 10 åren. Inte så pjåkigt med drygt 165 % positiv utveckling.

OMXSGI

OMX Stockholm Gross Index är bra att känna till eftersom det är ett index som också tar hänsyn till utdelningen aktieägarna får från företagen.

Precis som OMXSPI speglar det alla bolag på stockholmsbörsen, men med utdelningen återinvesterad. Det innebär att alla pengar från en aktieutdelning används till att köpa nya aktier för. Nästa år blir alltså aktieutdelningen ännu högre.

Det gör att ränta-på-ränta effekten syns i ett Gross Index.

I grafen nedan jämför vi OMXSPI (orange) mot OMXSGI (grön) över en period på tio år. 

Tidigare använde Avanza ett index vid namn SIXRX istället för OMXSGI. Den 1 oktober 2019 bytte Avanza leverantör av kursdata och kan därför inte längre visa SIX index. Därför står det SIXRX i bilden nedan. Men du ska titta på OMXSGI när du själv jämför.

Nästan 277 % utveckling istället för 165 % som vi fick om vi inte återinvesterade utdelningen.

Snävare index

Det finns ändlöst många index, vi behöver bara bry oss om två till för att ha koll på allt vi behöver.

OMXS30

OMX Stockholm 30 innehåller de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen. Det behöver alltså inte vara de företag som är störst utan är istället de som det handlas mest i.

OMXS30GI

Du kanske kan gissa?

OMXS30GI visar de 30 mest omsatta bolagen på stockholmsbörsen inräknat den utdelningen aktieägarna får återinvesterad. Det vill säga precis som storasyskonet OMXSGI men avsmalnat till 30 bolag.

Det är det här indexet som den populära fonden Avanza Zero följer.
I bilden nedan motsvarar SIX30RX samma index som OMXS30GI.

OMXSGI (SIXRX i grafen ovan) har gått bäst av de här sett till en 10-årsperiod.

Uppgift

Gå till Investor på Avanza, klicka på Jämför (i den grå raden ovanför själva grafen) och lägg till OMXS30 att jämföra med. Har Investor gått sämre eller bättre än OMXS30 på 3 års sikt?

Om du redan har en portfölj kan du jämföra den mot OMXS30GI för att se om du hade tjänat eller förlorat pengar på att bara lägga allting i Avanza Zero istället. Hint: Det är svårt att slå index över tid.

Psst. Vilket index du ska jämföra med förklarar vi lite mer på djupet i vår investeringskurs.

Nästa inlägg i serien är Vad är en indexfond.

Vad är en fond

Skillnaden mellan att handla aktier eller fonder är lite som skillnaden mellan lösgodis och en färdig godisblandning.

Om du köper andelar i en fond äger du hela godispåsen men får inte välja vad som ligger i den, det gör en så kallad fondförvaltare. Fondförvaltaren väljer ofta många olika sorters godis för att minska risken att du bara får en sort som du inte tycker om. För det jobbet tar fondförvaltaren en avgift.

Om du vill hoppa ett steg bakåt i serien kan du läsa om vad börsen egentligen är.

Olika typer av fonder

Det finns många olika typer av fonder, bland annat aktiefonder som innehåller ett urval av aktier, och räntefonder som innehåller räntebärande tillgångar.

Dessutom finns det till exempel fonder som investerar i råvaror, fonder som innehåller andra fonder och så vidare. Fonden är bara själva påsen, det säger inte så mycket om vad den faktiskt innehåller.

I det här inlägget bryr vi oss bara om aktiefonderna för att inte krångla till det.

Fondbolag och fondförvaltare

Fonder sköts av fondbolag. Oftast finns det en eller ett par ansvariga för varje fond, de kallas för fondförvaltare. Fondförvaltarna bestämmer reglerna för hur fonden får investerar men är också styrda av lagkrav.

Aktiva och passiva fonder

Om en fond är aktivt förvaltad innebär det att fondförvaltaren gör aktiva val för att försöka få fonden att prestera bättre. Till exempel genom att analysera bolag och köpa de aktier som fondförvaltaren tror mest på just nu. Det finns också passiva fonder som inte försöker överprestera, de följer istället sitt index utifrån uppsatta regler, de har ofta låg eller noll i förvaltningsavgift. Vad ett index är tar vi upp i nästa inlägg.

Avgifter

Det finns flera olika avgifter kopplade till fonder. Förvaltningsavgiften som fondförvaltaren tar ut för sitt jobb är en av dem och ibland också köp- och säljavgifter. Det är fondförvaltaren, fondbolaget, mäklaren och i viss mån du själv som kan påverka avgiftens storlek.

Avgifterna är helt enkelt priset du får betala för att investera i fonden.

Varje dag betalar du 1/365-del av förvaltningsavgiften. Det gör att du bara betalar för de dagar du faktiskt äger fonden.

Skillnader mot aktieköp

Till skillnad från när du köper aktier så behöver det inte finnas någon säljare på andra sidan som säljer lika stor andel som du vill köpa. För de flesta fonder skapas det helt enkelt mer av fonden när du köper. Du blir indirekt ägare i alla de bolag som fonden investerat i.

Varför köpa fonder

Du får automatiskt en riskspridning jämfört med om du bara hade köpt aktier i några enskilda bolag. Om du investerar i en aktiefond blir du indirekt ägare av ett flertal aktier, vilket minskar risken.

Dessutom är det väldigt smidigt. Du slipper sätta dig in i enskilda företag och behöver inte följa med i nyhetsflödet för att avgöra när det är läge att köpa eller sälja, det gör fondbolaget åt dig.

Det kan också vara lättare att investera i marknader du normalt inte kommer åt, till exempel i andra länder.

Är fonder bättre än aktier

Som ett första steg tycker vi absolut det. Du kan på ett enkelt och billigt sätt få ett bra sparande som sprider risken. När du har lärt dig mer kan du om du vill börja välja ut enskilda aktier att investera i. De flesta småsparare hade dock tjänat på att bara investera i en passiv indexfond jämfört med att köpa och sälja enskilda aktier, mer om det i ett kommande inlägg.

Nackdelen är att du inte kan påverka vilka innehav fonden har, om du till exempel vill investera etiskt kan det vara svårare att hitta en fond som uppfyller just dina kriterier.

Att börja med är det däremot oslagbart, hur du väljer i djungeln av fonder kommer vi till.

I nästa inlägg går vi igenom vad ett index egentligen är.

Psst… Om du tyckte att det här inlägget var vettigt och vill veta mer, spana in vår investeringskurs.

Bunden eller rörlig ränta

Det här är en fråga som dyker upp ofta, ska lånen vara bundna eller rörliga. Men vad innebär bundet och rörligt egentligen och vilket är rätt för just dig?

Ränta och Amortering

I ett tidigare inlägg kan du läsa mer om vad ränta och amortering är och hur du räknar ut månadskostnaden för ett bolån.

Rörligt eller bundet?

Egentligen är alla lån bundna nu för tiden, bara på olika långa perioder. När du tecknar ett bostadslån kan du välja att binda räntan från 3 månader upp till 10 år. Den här perioden kallas för villkorsperiod, varje gång perioden är slut förlängs lånet och villkoren ändras.

Lån bundna på 3-månaders-perioder kallas för rörliga lån, men de fungerar precis som lån bundna på längre perioder.

Vad händer när villkorsperioden är slut

Varje gång lånet förnyas med en till period, oavsett om det är 3 månader eller 2 år händer en del saker:

• Räntan kan justeras upp eller ner vid en ny villkorsperiod.

• Du har möjlighet att göra en extra amortering utöver den nivå som du amorterar varje månad.

• Du kan lösa lånet, till exempel om du har sålt bostaden eller vill byta bank.

Om du vill lösa lånet

Om du vill sälja bostaden eller byta bank kan du bara lösa lånen på villkorsändringsdagen utan att behöva betala en avgift. Har du ett rörligt lån kan du lösa lånen var tredje månad, men är det låst på 5 år betyder det att du kanske behöver vänta flera år för att kunna lösa lånen utan avgift.

Om du trots allt behöver lösa lånet i förtid kommer du att få betala in den ränta banken hade förväntat sig, en så kallad ränteskillnadsersättning. Att räkna ut exakt hur mycket det blir är rätt bökigt men du kan fylla i ett formulär hos konsumenternas och se var det landar.

I korthet kan det bli väldigt dyrt att lösa ett lån i förtid.

Tänk dig för, hur många år framåt kan du förutse ditt liv? Bind inte lånen på längre tid än du verkligen tror att du kommer att bo kvar.

Dela upp lånet i flera delar

När du tecknar ett lån vill banken ofta att du delar upp det i flera delar. Vi har till exempel totalt lån på ungefär 1.7 miljoner för vår villa, fördelat på tre olika delar. Det gör att vi kan vara flexibla och ha en tredjedel av lånet bundet och de två andra rörliga om du vill.

Men att ha olika perioder kan också vara en fälla om du vill byta bank. Ofta får du bara flytta ett helt lån till en annan bank, inte enskilda delar.

Om du har ett lån delat i två delar med en del bunden på 2 år och en på 5 år, då kommer de bara att förfalla samtidigt vart 10e år. Det ena lånet kommer att bindas om år 2, 4, 6, 8 och 10. Det andra år 5 och 10.

Vill du flytta hela lånet tidigare blir det alltså till att slanta upp med ränteskillnadsersättning för en del av lånet.

Lånen binds om automatiskt

Långivaren, alltså banken, har rätt att binda upp dina lån på en ny likadan period till den ränta som då är aktuell utan att höra med dig om du inte sagt något annat. Om du har en rörlig ränta är det här inget problem, och gör det bara smidigt att allting löper på utan att du behöver bekräfta någonting var tredje månad.

Ju längre period lånen är bundna på desto bättre förberedd måste du vara inför dagen då villkoren förfaller. Jag har läst om fall där par haft räntan på villan bunden på 10 år och plötsligt fått en betydligt högre månadskostnad som de sen suttit fast med i 10 nya år.

Tack och lov tillämpar de flesta stora bankerna en annan rutin, de lägger automatiskt om lånen till 3 månaders bindningstid, men eftersom de inte har en skyldighet att göra det finns det alltid de banken som valt att inte göra så.

Håll koll på dina bindningstider!

Hur lång tid ska jag binda på?

För att svara som en jurist, det beror på.

Det finns inga rätt eller fel, historiskt sett har det alltid lönat sig att ha rörlig ränta. När du binder lånet på en längre period köper du i princip en försäkring mot framtida räntehöjningar, och den försäkringen får du betala för varje månad i form av lite högre ränta än det rörliga lånet har.

Å andra sidan kan det kännas tryggt att veta precis hur mycket räntekostnaden kommer att vara för en överskådlig period framåt.

Du kan läsa mer om hur vi har tänkt kring vårat bostadslån i inlägget Bostadslån - så här gör vi.

Ingen kan med säkerhet veta om räntan kommer att gå upp eller ner i framtiden. Det är därför du aldrig kommer att kunna få ett svar från din banktjänsteman på om du borde binda lånen eller inte, det avgörs snarare av ditt behov av trygghet än någonting annat.

Dessutom är det allmänna ränteläget ganska knepigt just nu. Bankerna har fått betala pengar för att sätta in sitt överskott hos riksbanken, motsvarigheten för oss konsumenter skulle vara att vi fick betala ränta för att ha våra pengar på ett vanligt räntekonto hos banken. En i längden orimlig situation tycker många. Av den anledningen kan det finnas skäl att tro att räntan borde gå upp framöver, hur mycket och när, ja det kan man däremot inte säga med säkerhet.

Psst. Om du tyckte att det här var ett vettigt inlägg, spana in vår kurs om köp av bostadsrätt där du kan lära dig allt du behöver veta för att känna dig trygg vid en affär.

Vad är börsen egentligen

Börsen är en plats där man kan köpa och sälja bland annat aktier, i ett auktionsförfarande.

Tänk dig att du vandrar runt på en marknad en sommardag. För att kunna köpa någonting behöver du hitta någon som vill sälja just den prylen du är ute efter, och till det pris du är beredd att köpa för. Konstigare än så är det egentligen inte med börsen.

Varje gång du köper en aktie måste du hitta någon som vill sälja en aktie till dig, och till det pris du är beredd att köpa för. Omvänt måste varje säljare hitta en köpare för att det ska bli en affär.

För att du ska slippa sätta upp lappar på närbutiken och gå på marknader finns börsen, ett it-system som gör att köpare och säljare kan hitta varandra smidigare.

Om du inte gjort det redan kan det vara en idé att läsa inlägget ‘Vad är en aktie’ innan du ger dig på den här förklaringen av börsen.

Varför börsen?

Förutom att göra det smidigare att handla aktier är börsen också en form av kvalitetsstämpel. De företag som är noterade (alltså där aktierna kan handlas på börsen) genomgår en omfattande granskning innan någon får handla med aktierna. Det finns hel del andra krav också som är till för att säkerställa att alla som köper och säljer aktierna har tillgång till samma information, att det ska finnas nog med köp och säljbara aktier och så vidare.

Börsen har också till uppgift att motverka olika typer av ekonomisk brottslighet.

Lägga en order

Om du vill köpa en aktie lägger du en köporder, det är som en lapp där du skrivit upp vilken aktie du vill köpa, hur många du vill köpa och vilket som är det högsta priset du är beredd att betala.

Säljare lägger istället en säljorder som innehåller samma information som köpordern förutom priset som är det lägsta pris säljaren kan tänka sig att sälja aktierna för.

ORDERDJUP

När man samlar ihop alla de här lapparna av köp- och säljordrar kallas det för orderdjup. Det är listor där man skrivit upp alla köp och säljordrar och sorterat dem efter priset.

Så här kan orderdjupet se ut för Investor, på Avanza.

Överst i listorna är de köpare och säljare som ligger närmast varandra. Till vänster högst upp syns att det finns köpordrar på totalt 960 aktier för 389.50 kronor styck just i det här ögonblicket.

I den röda säljdelen ser vi att det finns 725 aktier till salu för 389.60 kronor styck. De 725 aktierna är summan av alla säljare som vill sälja på nivån 389.60. Du kan fortfarande lägga en köporder på bara en enda aktie.

När antingen någon köpare eller säljare justerat sitt pris så att de hamnar på samma nivå, sker en affär. Eftersom det är många som lägger ordrar samtidigt på samma nivå sker en prioritering av vems order som går igenom först, men det är överkurs.

Varje gång en affär blir av noteras priset där aktien bytte ägare och det blir då aktiens nya kurs. Hela tiden hoppar aktiekurserna lite upp eller ned på grund av var säljare och köpare enas.

(NÄT)Mäklare

Det vore ganska bökigt att själv behöva programmera och koppla upp sig direkt mot börsens it-system, därför använder vi oss av en mellanhand som får göra allt det där jobbet åt oss. Vi låter banken eller en nätmäklare (vanligtvis Avanza eller Nordnet) skicka våra köp och säljordrar till börsen.

Courtage

För att slippa bygga dina egna system betalar du istället en avgift vid varje köp och försäljning du låter mellanhanden sköta åt dig, den avgiften kallas för courtage. Om du har mindre än 50 000 kronor betalar du inget courtage alls hos Avanza och med en portfölj mindre än 80 000 kronor är det courtagefritt hos Nordnet. Om din aktieportfölj är värd mer än så betalar du en fast eller procentuell avgift vid varje affär.

Avgiften hos nätmäklarna är inget att oroa sig för om du inte köper och säljer väldigt ofta (men det ska du ändå undvika). Som exempel betalar du 2.5 kronor om du köper eller säljer aktier för 1000 kronor hos Avanza.

VIlka börser finns?

I Sverige finns det två börser, Stockholmsbörsen (eller Nasdaq OMX Nordic som den egentligen heter) och NGM (Nordic Growth Market).

En börs kan i sin tur vara indelad i olika listor, beroende på till exempel hur stora bolagen är.

Finns det andra sätt att köpa aktier

Ja absolut. Det finns andra sätt att köpa och sälja aktier, men det är inget du som nybörjare behöver bry dig om. First North är ett namn som dyker upp ibland, då kan det vara bra att veta att det inte formellt är en börs utan en slags lista för tillväxtbolag.

Viktigt att veta

Börsen är en andrahandsmarknad för aktier. När ett företag ger ut nya aktier kallas det för emission. Företaget skapar nya aktier, säljer dem och får in pengar. Alla aktier som sen handlas på en öppen börs bidrar inte till att företaget får mer pengar, de byter bara ägare.

Nästa inlägg i serien heter Vad är en fond.

Psst. Tyckte du att det här var en vettig förklaring. Om du vill veta mer kan du spana in vår investeringskurs för nybörjare.

Vad är ränta och amortering

Äntligen dags att köpa din första egna bostad?
Ett stort beslut är fattat och jag kan bara säga grattis. Det är en mycket speciell känsla att få nycklarna i handen och kanske blir det ett ögonblick som du kommer komma ihåg resten av livet.

Nersidan med hela bostadsaffären är ju oftast den lilla detaljen att en stor del av bostaden finansieras genom ett stort banklån och därmed måste du betala ränta tillbaka till banken. Ränta är alltså en avgift för att låna pengar.

Vad är amortering?

Utöver att betala en avgift för att låna pengar (räntan) så behöver du betala tillbaka banklånet. Att betala tillbaka lån kallas för att amortera. Amortering är på sätt och vis också ett sätt att spara pengar eftersom din månadskostnad blir lägre allteftersom banklånet minskar.

Låt oss säga att du varje månad betalar 1.5% i ränta på ett stort belopp och att du amorterar ytterligare en liten summa varje månad. Din amortering kommer göra att det stora lånebeloppet sakta minskar och 1.5% av ett mindre belopp är mindre än 1.5% av ett större belopp.

Vadå 1.5%? Hur mycket ska jag betala varje månad?

För visa hur du kan räkna ut din månadskostnad är det kanske lättast med ett exempel.

Exempel 1: Utan amortering

Säg att du lånar en miljon kronor och att du ska betala 1.5% ränta. Hur stor blir din månadskostnad?

Lånebelopp: 1 000 000
Ränta: 1.5 %

Årskostnad = 1 000 000 x 0.015 = 15 000
Månadskostnad = 15 000 / 12 = 1 250 kr

Banken tar alltså ut en avgift på 1 250 kronor varje månad.

Exempel 2: Med amortering

Om du förutom att betala ränta varje månad dessutom amorterar 500 kronor.
Hur ser det ut då?

Lån: 1 000 000
Ränta: 1.5 %
Amortering: 500 kr/mån

Månadsavgift månad 1:
Räntekostnad: 1 250 kr (se Exempel 1)
Amortering: 500 kr
Totalkostnad månad 1: 1 250 + 500 = 1 750 kr

Månadsavgift månad 2:
Nu blir det en ny räntekostand eftersom totalbeloppet har minskat med 500 kr.
Den nya räntekostnaden blir då: 999 500 x 0.015 = 14 992.5 kr per år
Månadskostnad månad 2 = 14 992.5 kr / 12 = 1 249.4 kr
Amortering: 500 kr
Totalkostnad månad 2: 1 249.4 + 500 = 1 749.4 kr

Månadsavgift månad 3:
Ny räntekostnad: 999 000 x 0.015 = 14 985 kr per år
Månadskostnad månad 3 = 14 985 kr / 12 = 1 248.75 kr
Amortering: 500 kr
Totalkostnad månad 3: 1 248.75 + 500 = 1 748.75 kr

Månadskostnaden minskar alltså lite varje månad i takt med att lånet sjunker.
På motsvarande sätt kan du räkna ut din egen månadskostnad med olika räntor och hur mycket du vill amortera.

Vill du lära dig mer om vad som är bra att kunna och tänka på vid köp av bostad så kolla in vår kurshemsida.

Relaterade inlägg:
1. Att tänka på med lånelöften
2. Bostadslån - Så här gör vi

Vad är en aktie

När du köper en aktie blir du delägare i ett företag.

Om du till exempel skulle köpa en aktie i H&M äger du en liten del av företaget H&M. Visserligen en pyttepytteliten del av företaget, men ändå på samma villkor som de största ägarna.

Bilden nedanför symboliserar ett företag delat i 100 delar, eller 100 aktier. Den som äger en aktie i det här företaget äger alltså 1 hundradel (eller 1 %) av företaget.

Ett av målen med företaget är att tjäna pengar åt sina ägare. Varje år ger företaget därför en del av vinsten tillbaka till ägarna (det kallas för utdelning, mer om det i ett annat inlägg).

För enkelhetens skull kan vi säga att det här företaget ger 100 000 kronor till sina ägare varje år (totalt). Det betyder att 1000 kronor (100 000 kronor / 100 aktier) delas ut till den som äger en aktie.

Om du äger två aktier får du 2000 kronor istället.

Aktiekurs

Vi kan säga att varje aktie kostar 10 000 kronor att köpa just nu. Eftersom det finns 100 aktier i företaget betyder det att hela företaget är värt 1 miljon kronor. (10 000 * 100).

Om företaget går bra och skapar större och större vinst varje år så kommer det reflekteras i priset per aktie. Nästa år kanske företaget delar ut 1100 kronor per aktie istället, och då bör aktiekursen också följa med uppåt så att varje aktie kostar mer.

Ett vanligt Nybörjarmisstag

Priset per aktie beror (bland annat) på hur många aktier det finns i företaget. Om företaget ovan hade varit delat i 200 delar (200 aktier) så hade varje aktie istället kostat 5 000 kronor ( 1 miljon delat i 200 delar). Det betyder inte att aktierna hade varit billigare på något sätt, bara att den som köpt en aktie fått en mindre del av företaget, och därför också en mindre del av vinsten.

Det är många som tror att de köper billiga aktier bara för att de betalar ett lågt pris per aktie, men om det finns en väldig massa aktier i bolaget kan de vara långt mycket dyrare att köpa en lika stor del av ett sånt företag som ett med en “dyrare” aktiekurs.

Sammanfattning

En aktie är en del av ett företag.

Det finns två sätt att tjäna pengar på aktier (som vi bryr oss om nu). Du kan köpa en aktie för ett visst pris och sälja för ett högre pris längre fram om aktiekursen går upp. Och du kan få del av företagets vinst varje år genom utdelning till ägarna.

Nästa inlägg i serien heter Vad är börsen egentligen.

Psst. Om du tyckte att det här var ett vettigt inlägg på en bra nivå. Spana in vår kurs i investeringar.

Att tänka på med lånelöften

Ett lånelöfte är ett intyg från banken på hur mycket pengar du kommer att kunna låna av dem när du köper en bostad. Det behöver du veta för att kunna delta i en budgivning. Det är en slags generell indikation på hur mycket du kommer att kunna låna snarare än ett regelrätt löfte.

Varför behöver jag ett lånelöfte?

Kort sagt för allas trygghet. Säljaren av bostaden vill vara säker på att du kommer att kunna betala lika mycket som du lägger ditt bud på och du som köpare vill vara säker på att du kommer att kunna låna det som behövs av banken.

För enkelhetens skull kan vi säg att du lagt det högsta budet på en bostad som uppfyller alla dina kriterier.

Du har lagt ett bud på 2 miljoner kronor.
Det betyder att kontantinsatsen på 15 % blir 300 000 kronor. Du behöver ha lite drygt 300 000 kronor redo på ett konto dagen då kontraktet skrivs. Resterade 1 700 000 kronor kommer du att behöva låna av banken. För att vara trygg behöver både du och säljaren veta att du kommer att få låna de 1.7 miljoner som behövs från banken. Därför kräver mäklaren oftast att det ska finnas ett lånelöfte för att kunna lägga ett bud.

Mäklaren kontaktar din bank och kollar att allting verkar ok innan de gör ditt bud officiellt.

Måste jag välja den bank jag har fått lånelöfte hos?

Nej det behöver du inte. När vi köpte huset vi bor i använde vi ett lånelöfte från Swedbank under budgivningen men började sen förhandla efter bästa räntan. Bolånet hamnade efter några förhandlingsrundor hos Handelsbanken.

Kan banken dra tillbaka ett lånelöfte?

Lånelöftet gäller bara för de ekonomiska förutsättningar du hade när du gjorde ansökan. Om du till exempel har ett fast arbete när du deltar i budgivningen men sen förlorar jobbet kort efter är det inte säkert att du får låna den summa (eller någonting alls) när det väl är dags att ta lån.

Det bästa är att lägga alla korten på bordet inför banken. Relationen med banken bygger precis som alla relationer på tillit och förtroende. Om banken upptäcker att du mörkat fakta kring din ekonomi för dem ökar det inte deras tilltro på dig och de kan bestämma sig för att dra tillbaka lånelöftet.

Ärlighet varar längst.

Banken kan också neka ett lån om de inte tycker att fastigheten är bra nog som säkerhet. Om du har lagt ett högt bud på ett riktigt ruckel kanske banken inte vill låna ut till dig. Om du känner dig det minsta osäker, ring upp banken du har lånelöftet hos och stäm av med dem innan du lägger budet.

Spelar objektet roll?

Ja precis som att banken kan dra tillbaka lånelöftet om de inte tycker att fastigheten duger som säkerhet så kan de också värdera fastigheten/bostadsrätten annorlunda än du själv gjort. Låt säga att du har ett lånelöfte på 2.5 miljoner och lägger det högsta budet på just den summan.

Banken däremot tycker kanske bara att objektet är värt 2 miljoner. Då får du låna 85 % av 2 miljoner istället för 85 % av 2.5 som du hade ett lånelöfte på. Det här bör inte vara något problem, men som alltid, det är bättre att dra iväg ett mail eller telefonsamtal till banken och höra vad de tror om just den specifika lägenhet/villa du tänkt buda på.

Hur länge gäller ett lånelöfte?

Normalt är de tidsbestämda till någonstans mellan 3 och 6 månader. Men åter igen, om din ekonomiska situation förändras under tiden är det viktigt att du meddelar banken det.

Om vi är två som söker?

Då anger du bara partnern som medsökande i ansökan och fyller i ett par extra uppgifter så räknas båda era ekonomier in.

Kan jag söka lånelöften hos flera banker samtidigt?

Ja det går bra. Du kan söka hos flera banker samtidigt eller söka hos ytterligare banker om du redan fått ett lånelöfte hos en bank. Bankernas bedömningar skiljer sig åt, därför kan lånelöftena bli lite olika de också.

Hur stort belopp ska jag söka på?

Sök på det högsta belopp du är beredd att buda med tanke på din ekonomi. Det betyder inte att du ska maxa lånebeloppet så att du inte har några marginaler kvar. Sök på det maxbelopp du tycker är rimligt så hindrar du dig själv från att råka dras med i budgivningen och gå högre än vad du egentligen har råd med.

Jag tycker inte att du ska söka det största möjliga beloppet, sök på det du tycker är rimligt.

Om du söker ett lånelöfte på 2 miljoner betyder det att du kan buda upp till ungefär 2 350 000 eftersom 350 000 av den summan är kontantinsats som du inte lånar av banken.

Du kan också se det från andra hållet, hur stor kontantinsats har du lagt undan?

Om du tar storleken på din kontantinsats och delar den med 0.15 får du fram storleken på ditt maxbud. Men du ska såklart inte ligga på smärtgränsen.

Säg att du har 200 000 i kontantinsats, det betyder att du maximalt kan lägga ett bud på 1.3 miljoner. Banken hjälper dig med det där om du kontaktar dem.

Villa eller bostadsrätt

Om du tittar efter både bostadsrätter och villor behöver du söka ett lånelöfte som beviljar lån i båda de fallen. Det blir väldigt mycket kallsvett i onödan om du ger dig ut i en budgivning på en villa med ett lånelöfte för en bostadsrätt för då har banken ingen skyldighet att låna ut någonting till dig och du kan stå där med skägget i brevlådan.

Hur ansöker jag?

Enklast ansöker du via nätet. I stort sett alla banker har ansökningsformulär online där du får svar direkt på om du får ett lånelöfte eller inte. Om du är egenföretagare med enskild firma (som jag) kan det vara enklare att prata med en människa istället för en maskin eftersom online-ansökningarna oftast ger avslag direkt om du inte är anställd.

När ska jag söka?

Du kan söka redan innan du har börjat leta bostäder om du vill. Eftersom lånelöftet inte är kopplat till en specifik fastighet kan du söka oavsett om du redan hittat drömboendet eller inte.

Innan du lägger ett bud behöver du åtminstone ha ett lånelöfte klart.

Vad tittar banken på när jag ansöker?

De gör en helhetsbedömning av din kreditvärdighet. Den består både av hårda fakta som vilken lön du har, om du har betalningsanmärkningar och dina omkostnader. Banken försöker helt enkelt ta reda på om de tror att du kommer att kunna betala räntor och amorteringar varje månad.

Men bedömningen består också av mer mjuka värden som om banktjänstemannen känner tillit till dig som person. Som egenföretagare blir de mjuka värdena ännu viktigare eftersom det ofta inte finns någon fast månadslön.

Om lånelöftet gäller för en bostadsrätt kommer banken inte bara att titta på din ekonomi utan även bostadsrättsföreningens ekonomi när det väl är dags att teckna ett lån. Om det är en förening med sund ekonomi utan några varningsflaggor kan beskedet bli ett annat än om det finns indikationer på att föreningen kan komma att behöva höja avgiften kraftigt framöver. Därför är det viktigt att du också granskar föreningens lån innan du börjar buda.

Jag har betalningsanmärkningar.

Om du har betalningsanmärkningar ökar risken markant i bankens ögon. Du är en person som medvetet valt att inte betala räkningar, påminnelser och inkassokrav i tid. Det framställer dig inte direkt i ljusare dager hos bankerna.

Om det är ett mönster utan finns vettiga skäl kan banken se mellan fingrarna med anmärkningen. Du kanske var ute på en lång pilgrimsresa och missade att betala räkningen till din lokala tunnbröd-bakar-förening eller liknande.

Det finns andra aktörer än de etablerade storbankerna som kan ge dig ett lånelöfte ändå, men då kommer du å andra sidan att få betala en mycket högre ränta på lånet varje månad eftersom risken är högre.

Psst. Om du vill lära dig mer om köp av bostadsrätter kan du spana in vår kurs.

Bilköp

Bilen är ofta en av de största löpande utgifterna i ett hushåll. Därför tänkte jag gå igenom hur vi har tänkt när vi har köpt bil.

Köpa ny bil

Många drömmer om att köpa en ny bil, under 2017 nyregistrerades hela 379 393 stycken bilar i Sverige. Om någon hade kommit fram och velat ge mig en ny Volvo eller Tesla hade jag inte tackat nej. Tyvärr är det en dyrköpt dröm eftersom nya bilar tappar enormt i värde under de första åren, oavsett vad handlare och annonser säger.

Att en ny bil tappar 20 % i värde årligen de tre första åren är ingen orimlighet. Det skulle betyda att en bil efter 3 år är värd lite drygt halva nypriset.

Fullt så illa behöver det inte bli men är du bilens förste ägare får du helt klart betala för den lyxen.

Dyra bilar tappar mest

Nya bilar tappar mer i värde än äldre och premiumbilar tappar dessutom mer än billigare bilar.

Även reservdelarna och försäkringen är dyrare på premiumbilarna. Kolla upp vad en vanlig service kostar på bilen du tänkt dig, ju nyare bilen är, desto större risk att du måste lämna in den för att göra även enkla grejer.

Billån

Just billånen tänkte jag viga ett helt eget blogginlägg åt där jag går igenom några räkneexempel på vad det faktiskt kostar dig att ta bilen på avbetalning istället för som en klumpsumma.

Hint: Det är inte billigt med billån.

Köp den bil du behöver

Oavsett om du köper en ny eller begagnad bil, köp en som stämmer överens med de behov du faktiskt har. Att köpa en pickup för att åka till återvinningen en gång om året är en väldigt dyr tur till tippen jämfört med att hyra ett släp.

Om du köper en SUV som till exempel en Volvo XC60, fundera över hur ofta du verkligen behöver terrängegenskaperna. Om det är för att ta sig upp för en brant backe till fjällstugan ett par gånger per vinter kanske det inte känns rimligt att lägga 100 000 extra för att klara av just den backen.

De fyra bilar jag ägt

Bilen har vi anpassat efter plånboken, alltid köpt kontant och försökt behålla i gott skick.

Peugeot 205 GTI

Svårt att tro, men den här bilen pendlade vi 5 personer i varje dag. Från 1989, inköp, 9000 kronor. Jag köpte den innan jag tagit körkortet för att ha en bil med manuell låda att öva på.

Volvo 340

Komplett med kasettdäck och blandband. Inköp: bröllopsgåva.

Ford Focus 2008

4 år gammal vid köp. Hade gått 9000 mil när vi köpte den, drygt 19 000 när vi sålde den. Inköp 76 000.

Ford Focus 2012

Senaste bilen, en etanolbil. 6 år gammal vid köp. 98 000 kronor, 3800 mil.

Fem tips för dig som vill köpa en begagnad bil

Om du ska köpa en begagnad bil istället för en ny finns det ett par enkla knep för att undvika de värsta citronerna. Det finns massvis av tips, här kommer de jag tycker är viktigast.

Hur gammal?

Bilarna du letar efter bör vara ungefär 4-6 år gamla, då har den största värdeminskningen redan skett. Om bilen är äldre än 10 år stiger underhållskostnaderna, eftersom komponenter börjar bli slitna, rosten kommer krypande och så vidare.

Titta hellre på låga miltal än årsmodell.

Den senaste Ford Focus vi köpte hade visserligen 6 år på nacken när vi slog till men hade bara gått 3 800 mil totalt vilket kändes viktigare än åldern. En i det närmaste ny bil i mina ögon, som tidigare varit leasingbil åt Örnsköldsviks kommun, och därför också blivit servad enligt konstens alla regler.

Det är viktigt att bilen är väl underhållen och inte körd för hårt, men det kan vara svårare att avgöra. Din bästa guide är istället miltalet.

Vad för bil?

En 4-cylindrig ekonomi-kombi.

En 4-cylindrig motor sitter oftast i ett betydligt rymligare motorrum, allt annat lika, och är därför betydligt enklare att meka med. Öppna huven och kika hur det ser ut. I sportbilar sitter motorn ofta så trångt till att du måste plocka bort en massa delar för att komma åt över huvud taget.

Ju enklare en maskin är, desto mindre underhåll behöver den och desto enklare blir det att hitta eventuella fel.

Sett till priset ger en kombi dig i princip gratis bagageutrymme jämfört med andra modeller.

Utan barnsjukdomar

Köp en bil som är sen i produktionscykeln. En viss modell av bil kan produceras i 3-5 år. Du kan kontrollera på wikipedia vilka modeller som producerades vilka år. Efter 3-4 år har alla barnsjukdomar försvunnit och bilen är mer tillförlitlig.

Ställ in ett filter på blocket

Blocket är ett bra ställe att leta begagnade bilar, både från företag och privatpersoner. Där kan man också filtrera fram de bilar som passar en och få mail när det trillar in nya som passar.

Det är först nu du bör titta på vilka modeller som kan vara intressanta. Om du bestämmer dig för ett visst märke långt tidigare kommer du medvetet eller omedvetet sortera bort bra alternativ.

Vi hade en Ford Focus när det blev dags att byta, och var öppna för att köra nånting annat. Men när filtreringen sagt sitt var det ändå en Ford Focus som dök upp i närheten och som det blev.

Gör underhåll själv

Gör så mycket av underhållet som möjligt. Börja med den nivå som är rätt för dig. Att byta torkarblad, fylla på spolarvätska och byta däck själv kan vara en bra början. Det är alltid bra att träna på det som du kan råka ut för. 2013 råkade vi köra över glas på E4:an och fick punka, i såna lägen är det skönt att veta hur man byter ett däck.

Jag söker oftast på youtube, det finns fantastiskt många bra videos om hur du byter bromsskivor, byter olja, installerar extraljus eller vad det nu kan vara. Oftast finns det en video per modell så du kan hitta någon som pedagogiskt visar precis hur du ska göra på din bil.

Har du några egna tips?

Kommentera gärna här på sidan eller hoppa in i diskussionen.

Tandborstning och ekonomi

Ägnar du mer tid åt tandborstning än att ta hand om din ekonomi?

Om du är som folk är mest ägnar du knappt en halvtimme i veckan åt tandborstning och nästan ingen tid åt din ekonomi. Förutom den tiden du spenderar på att oroa dig över ekonomin och tänka att du borde göra någonting.

Den smått provocerande tandborstfrågan kommer från Charlie Söderberg och Mathias Anderson som bland annat gjort lyxfällan. Min gissning är att tandborstningen i många fall utklassar skötseln av ekonomin.

Det fina med att gå från en risig till en strålande ekonomi är att det inte behöver ta mycket tid alls. Att komma upp i lika mycket tid som tandborstningen skulle göra underverk för många personer.

3 tidseffektiva sätt till bättre ekonomi

Ta hjälp av en app

Se efter i din bankapp var pengarna tar vägen.

• I Handelsbankens app går du in i Mina utgifter när du loggat in.
• Swedbank har motsvarande Utgiftskollen
• SEB har Utgiftsdiagrammet
• Nordea har ingen liknande lösning än vad jag har sett.

Om du råkar ha en bank utan motsvarande funktion i appen kan du istället ladda ner Tink, en fristående app som kopplar ihop med din bank via BankID. Tink finns både för iOS och Android.

Den här typen av funktionalitet hjälper dig att snabbt se hur mycket du spenderar inom olika kategorier. Mycket, mycket enklare än att föra någon klassisk kassabok eller eget excelark.

Om ni är fler i familjen kan ni sätta er tillsammans och titta på kategorierna, är det någon kategori som är större än ni trodde?

Gör det lätt och enkelt, men framför allt - gör det!

Skriv upp alla abonnemang familjen har

Sätt upp ett papper på kylskåpet och fyll på eftersom med alla abonnemang, försäkringar och fasta avtal ni har. Ganska snart kommer den här listan att innehålla en hel del saker. Att ha dem synliga gör det överskådligt och tydligt om ni betalar för till exempel både HBO och Netflix (och TV-licens och kanalpaket), kanske räcker det att köra en streamingtjänst i taget?

Exempel på saker som kan dyka upp här

• Bilförsäkring
• Spotify
• Netflix
• Gymkort
• Elavtal
• Mobilabonnemang
• Bredband
• osv.

Rimligt är att börja se över en av de här kostnaderna, inte alla samtidigt, går det att hitta ett billigare alternativ som ger samma värde? Nästa månad kan ni se över en annan kostnad och prisjämföra.

Ofta finns det bra jämförelsesiter att ta till hjälp. När du har sett över en av dem, stryk den på listan.

Tänk till i varje köpbeslut

Varje gång du köper någonting, fundera på varför du egentligen köper. Köper du vatten på flaska för att du inte tagit med dig en egen vattenflaska, i såna fall är det lätt att undvika den typen av inköp i framtiden.

Väljer du bilmodell utifrån vad andra ska tycka om dig, läs inlägget om livsnöjdhet.

Tänk helt enkelt till ett steg extra och försök hitta varför du köper. Kanske stöter du på ett beteende som egentligen inte bidrar till någon lycka i ditt liv, utan bara är slentrian eller ångestdämpande.

Bit för bit mot bättring

Genom att börja i någon liten enkel ände kommer du långsamt ändra ditt beteende. En vanlig miss är att försöka ändra allt samtidigt och då känns uppgiften så överväldigande att man inte ens kommer igång.

Disclaimer: Min vardagstandborste är svart så jag plockade fram min finfina rosa resetandborste bara för bildens skull 😀

Diskutera med andra

Vill du ha fler smarta tips, bli en del av diskussionen som pågår.

Ekonomiskt fri - Receptet

Rikedom. För mig.

I trestegsserien förklarade vi hur du enkelt kan räkna ut hur mycket pengar du behöver för att vara ekonomiskt fri. Hur stort kapital som behövs för att avkastningen ska räcka för att täcka dina utgifter under resten av livet.

Om du vet hur stora dina årsutgifter är och multiplicerar den summan med 25 vet du hur mycket kapital du behöver ha investerat för att kunna kalla dig ekonomiskt fri.

Ekonomiskt fri = Summan av dina månadsutgifter * 12 / 0.04

Exempel:
Säg att du behöver 15 000 kr per månad att leva för.

15 000 * 12 / 0.04 = 4 500 000 kronor

I det här inlägget tänkte jag förklara lite mer ingående varför den här summan med hjälp av den så kallade 4%-regeln.

Vad är 4%-regeln?

Förenklat kan man säga att om dina årliga utgifter är mindre än 4% av ditt investerade kapital så är sannolikheten mycket hög att du ska kunna leva på avkastningen resten av ditt liv. I goda såväl som dåliga tider. Sannolikheten är också hög för att ditt kapital kommer att förbli intakt till nästa generation som kommer att kunna fortsätta plocka ut 4 % årligen.

Uträkningen grundar sig på amerikansk statistik och simuleringar av historisk data vilket summeras i ett antagande om att börsen bör kunna ge 7-8% avkastning årligen (inklusive aktieutdelningar) över tid. Om inflationen skulle ligga på 3 % (målet är 2%) så finns det ändå 4% avkastning kvar att leva på och summan blir därmed också inflationsjusterad. På Onkel Toms blogg kan man läsa ett jättebra och informativt simuleringar gjorda på svensk börsdata.

Inflation och börsras

Men den senaste veckans turbulens visar också tydligt hur börsen kortsiktigt går både upp och ned. Även om den över tid har gått upp, så har uppgångar varvats med kriser där börsen tappat rejält i värde. Att bli ekonomiskt fri och leva på avkastningen beror alltså mycket på timing. Kliver man ur ekorrhjulet alldeles innan nästa börsras kanske aktieportföljen plötsligt tappat halva sitt värde och ett uttag på 4% motsvarar plötsligt 8%…

Fast jag tror att om man är medveten om detta och har ekonomisk frihet som sitt mål, så är man också väldigt medveten om sina utgifter och van att spara pengar. Så i händelse av finanskris är man nog inte främmande för att se över sina utgifter och minska uttagen. Kanske jobba extra en tid och öka på inkomsterna temporärt. Att välja att leva enbart på 4%-regeln resten av livet utgår ju från tesen att det inte kommer in några fler inkomster, vilket i alla fall jag förutsätter att det kommer att göra. Min dröm har aldrig varit att sluta jobba, det kommer jag förmodligen aldrig att göra, men jag vill gärna äga min egen tid och i större utsträckning själv bestämma när jag vill arbeta och med vad.

Etik och moral

4%-regeln utgår från amerikansk statistik men jag lever i Sverige. Förutom att den ekonomiska tillväxten skiljer sig länderna emellan så finns det andra fantastiska aspekter med att bo i Sverige. Till exempel den allmänna välfärden med fri sjukvård, skola och än så länge; ett pensionssystem. Jag personligen vågar inte lita på att något pensionssystem kommer att försörja mig helt i framtiden, men som det är utformat idag så kan pensionssystemet genom premie-, inkomst- och tjänstepension ge ett extra tillskott i kassan från 55 års ålder. Detta skulle kunna bli en extra guldkant i tillvaron eller sänka behovet av hur mycket pengar jag behöver ta ut från pengamaskinen årligen.

Kanske tycker du att det här är att utnyttja systemet som byggs upp av de som jobbar och betalar skatt? Ja. Alla kan inte göra så här. Det skulle inte funka. Men jag tror att långt ifrån alla varken kan eller vill lägga om sitt liv efter 4%-regeln i jakten på ekonomisk frihet. Det känns ärligt talat som ett mindre problem.

Men min ursprungsplan är ju, som jag nämnt ovan, inte att sluta jobba helt, dvs jag kommer inte sluta betala inkomst. Drömmen är helt enkelt att inte vara anställd längre vilket kanske genererar lägre skatteintäkter än heltid på ett välavlönat kneg men sen tillkommer ytterligare skatt på kapitalet vilket delfinansierar välfärden. Så även om det här är punkten som kanske skaver mest i valet att försöka bli ekonomiskt fri så känns det inte som om jag gör något fel.
Bara eljest.

Drömmen om frihet. Tid istället för prylar <3

Investera eller shoppa? Om bra och dåliga köp

-Kolla! Jag har investerat i ett par nya byxor! Säger min vän.
-Ser jättesköna ut. Fina är de också, svarar jag lite funderande.

Kan man verkligen kalla det för att investera om man införskaffar ett par ny byxor, ett par skor eller en jacka?

Kan någon förklara för mig på vilket sätt är det här skulle kunna betraktas som en investering? Eller är det bara så att det låter bättre att säga att man investerar istället för att helt sonika köpa en massa grejer?

Att investera

Att investera har ju nästan blivit något slags modeord. Hållbarhet och investeringar. Men det vore kanske bra att fundera över just begreppet investera en gång till?

För mig är en investering något där jag stoppar in en resurs (tid/pengar) som förväntas ge avkastning längre fram i tiden. Hur ett par nya byxor skulle kunna ge avkastning vet jag inte riktigt. Möjligen om man köper ett par byxor billigt och lyckas sälja dem dyrt då? Eller om en vara har ett samlarvärde och kanske går att kränga till en entusiast längre fram i tiden?

Har läst på ett forum där en del tänker att deras muminmuggar faktiskt är investeringar.
Men att köpa något nytt nu för att ev kunna sälja det dyrt längre fram i tiden kräver långsiktighet, förvaring och att du faktiskt kommer ihåg att du äger och köpt den där muggen för att kunna sälja den dyrt om säg tio år. Sen finns det alltid en risk i att Mumin-muggar inte alls är på modet längre.
Å andra sidan är det sällan de personer jag hör säga att de ska investera i prylar som direkt tänkt sig att sälja dem vidare. Det ska bara handlas för vill-ha-faktorn är hög.

Även om vi kommit fram till de flesta köp inte är investeringar, så finns det ju fortfarande en stor skillnad på vad som är bra och dåliga köp.

Bra köp

För att veta om något är ett bra eller dåligt köp är det ganska nyttigt att använda sig av begreppet kostnad per användning (kpa). Säg att du köper en jacka för 1000 kronor. Den använder du i fem år, cirka 100 dagar om året. Det blir 500 gånger och ditt kpa landar på 2.

Jag köpte en skaljacka i ett tidigare liv för 3000 kronor. Den var nedsatt från 5000 kronor vilket jag inte för mitt liv kunde fatta att en jacka kunde kosta. Hur som helst så var jag superrädd om den (såklart) och den hängde med på alla möjliga upptåg i över tio års tid. Från tidig höst till sen vår och ibland även på sommaren. Jag impregnerade den och tog väl hand om den. En dag fick den åka vidare till en kompis som för tillfället behövde den mer än mig men jag skulle gissa att jag säkert kom ner på 1.5 i kpa. Dyr i inköp? Otroligt. Bra? Fantastisk. Användbar? Mycket. Idag hade jag förmodligen köpt en billigare jacka och vårdat lika ömt vilket hade kunnat genererat ett lägre kpa. Men det allra viktigaste oavsett inköpspris är att man använder grejerna och ger dem kärlek och omvårdnad så att de har de bästa förutsättningarna för att hålla länge.

Ut på fjälltur i min välanvända skaljacka 2009

Ett annat sätt att se på det här med hur mycket saker och ting kostar är att jämföra mot tid istället för pengar vilket vi tidigare skrivit om här.

Innan man köper något är det också bra att tänka på att dina pengar är makt. Det du har i plånboken är ren och skär konsumentmakt. Köper du ogenomtänkta och ohållbara kanske rent av oetiska prylar så kommer utbudet av ohållbart slit och släng samt oetiskt att öka.

Vill man vara en hållbar konsument bör man undersöka hur prylen har tillverkats. Av vad och vem. Hur kommer jag använda den? Kommer jag vara rädd om den, vårda den, laga den eller är det bara slit-o-släng? Vad kommer hända sen? När inte jag längre kan använda den? Går den att återanvända? Återvinna?

Såg någonstans en lista med konsumtionshierarkin nedan som är fiffig att ha i bakhuvudet innan man handlar något.

Använd det du har
Vårda det du har
Laga saker
Låna av varandra
Byt med någon
Gör själv
Köp begagnat
Köp nytt

Dåliga köp

Typiskt när man köper saker man inte behöver. Man har inte gjort sin behovsanalys ordentligt innan.

Extra vanligt är dåliga köp när det är rea/utförsäljning/fyndläge/black friday etc. Man ser Shit vad billigt! istället för behöver jag verkligen den här prylen?
Den här prylen också? Har jag ens plats för den hemma?
Har jag ett verkligt behov av den?
Hur mycket kommer den användas?
Har jag något hemma som kan användas istället för att köpa en ny?

Ett lysande exempel på vår tids sjuka överflöd av prylar och rikedom:
En tidigare kollega fick syn på ett riktigt klipp! En billig kap- och gersåg. En sån ska man ju bara ha, tänkte han och slog såklart till på erbjudandet. För sitt inre såg han till och med ut en plats att förvara den på när han kom hem. I det där tredje skåpet under arbetsbänken hemma i garaget skulle den förvaras. Det var bara den lilla detaljen att när han kom hem och öppnade skåpet så fanns där redan en kap- och gersåg…

De små utgifterna

Säkert har du hört det förut…

Det är inte de stora inkomsterna som gör det.
Det är de små utgifterna.

Till mig var det pappa som sa det och till honom var det farfar som sagt det. Man blir inte rik av att tjäna mycket pengar. Man blir rik av att ha koll på hur mycket och på vad man spenderar dem.

Men i en tid av stress, press och mer… ja MER helt enkelt, så är det en sanning som lätt glöms bort. Aldrig tidigare har det funnits ett så utbrett välstånd. Med välståndet följer ett enormt (över)utbud av varor och tjänster.

Rätten att unna sig

När allt snurrar snabbare och snabbare är det lätt att unna sig något för att palla med. Sätta lite guldkant på tillvaron. Kanske en utekaffe här, en lyxlunch där, en tidningsprenumeration såklart, lite snittblommor till helgen, en fin choklad på fredagskvällen och Våga Inte Röra Mitt Netflix! Däremellan springer man som en gnu i hamsterhjulet för att ha råd med allt. Och så undrar man ändå vad som hände i slutet av lönen. Hur gick det här till?

När jag skriver om att unna sig, så tänker jag alltid på min kära farmor.
Hon hade diabetes men var noga med att ändå unna sig något gott emellanåt. Och det förstår jag. Socker är ju sjukt gott. Problemet med att unna sig saker är att det så lätt går överstyr. I hennes fall blev det typ dagligen. Och alltid när man frågade om det var bra med allt socker, så fick man svaret,

-Man får unna sig ibland.

Håhå jaja. Vem är jag att säga att man inte får unna sig socker när man är 80+ trots att man har diabetes?

Hur mycket det kostar på sikt

Som ni säkert hajar är problemet knappast att man unnar sig något ibland. Det bör man nog göra. Problemet är när man tar sig rätten att unna sig något jämt och ständigt. Att få belöning hela tiden och dessutom tycka att man är värd det. Att vi sakta glömmer bort värdet på saker och ting när vi inte längre behöver längta, spara och sukta efter något. Jag hävdar att själva längtan säkert är minst hälften av njutningen innan vi äntligen får det vi suktat efter.

Inte blir det bättre av att vi lever i en samtid där många unnar sig oviktigheter och tycker sig ha rätt till det eftersom alla andra gör så. Flockbeteendet. Alla andra tar ju en köplatte på väg till jobbet/skolan?! Det har jag ju sett på instagram.

Här kommer två korta räkneexempel på vad det kan kosta att unna sig olika saker på sikt:

1. En köpkaffe på väg till jobbet varje dag.
   Säg att du köper en liten bryggkaffe/kaffe latte på väg till jobbet. Kostar kanske 25-30 kr. Säg 27 kr för enkelheten. Om du jobbar heltid kanske du jobbar ungefär 225 dagar/år.
   27*225 = 6075 kr/år
   För enkelhetens skull kan vi säga 500 kr per månad.
   Säg att du istället skulle investera denna summa pengar i 25 år med 8 % genomsnittlig avkastning. Då kommer du efter dessa tjugofem år ha 476 000 kronor på banken istället tack vare ränta-på-ränta-effekten.

2. Utelunch fem dagar i veckan?
   Samma 225 arbetsdagar per år och säg att en utelunch kostar 90 kronor/styck samtidigt som en matlåda kostar cirka 20 kronor. Merkostnad: 90 - 20 = 70 kr/dag
   Vilket blir 70*225 = 15 750 kr/år (=> 1312.5 kr/månad men låt oss säga 1300 kr/mån)
   Det blir 1 236 000 kr efter 25 år med 8 % årlig avkastning.

Alltså tänk dig att du skulle kunna bli miljonär på att skippa utelunch varje dag i tjugofem år om du istället började investera pengarna! Många små saker kostar mycket pengar över tid.

Tips på tre bra saker att unna sig. På riktigt:

1. En promenad i valfritt grönområde i din närhet. Kanske med musik/pod eller fågelsång i öronen. Varför inte börja eller avsluta arbetsdagen med detta?

2. Kör ett träningspass. Ut och spring, kör hemmastyrka, cykla en sväng, åk och simma eller vad som helst. Behöver inte vara länge eller hårt. Bara gört!

3. Ring en vän. Ring någon som betyder något för dig. Som du ofta tänker på. Eller ännu bättre. Gör en hel lista med namn. Sen börjar du från toppen och betar av den. När andan faller på så plocka upp telefonen och ring ett namn på listan. Det kan bli lite nu och då. Behöver inte vara något märkvärdigt. Bara slå en signal. Visa att du tänker på Någon. Och att Någon betyder Något. På riktigt.

Att ta tag i saken

Att det är bra att träna vet de flesta. I ett tidigare inlägg har jag skrivit om många av fördelarna med träning. Men att gå från tanke till handling verkar vara ett för stort steg för många.

Kanske ligger en del av svårigheten i att man vet att något är bra för en, men man vet inte hur eller var man ska börja?
Kanske har man en känsla av att man borde veta hur det funkar innan man börjar och därför inte vågar fråga för att det är för pinsamt?
Hur tar man steget från att ha varit någon sån som inte tränar, till att bli en sån som tränar?

Man borde väl veta hur man börjar träna?

Eller kanske inte.
Här kommer tre enkla nybörjartips för dig som aldrig hållit på med träning men skulle vilja börja,

1. Skapa en rutin

Bestäm dig inte bara för att du ska börja utan bestäm dig för när. Planera helt enkelt in en stående tid när det ska ske. Det tar tid innan saker börjar ske av sig själv så för att skapa nya goda rutiner så behöver du avsätta tid. Planera in så du vet att det blir av.

2. Börja i liten skala

Ta små, små steg i rätt riktning. Att tro att man ska kunna springa milen på första träningspasset om man aldrig hållit på med löpning tidigare är orealistiskt. Glöm det. Jag skulle snarare säga att steg ett bör kanske hållas på nivån att du byter om och snörar på dig ett par träningsskor. Bara gör det. Kanske du går 100 meter. Kanske inte. Oavsett vilket så är det bra och gott nog. Det viktiga är att du bestämt dig och gör något istället för inget. Det spelar alltså ingen roll hur stort eller hur mycket det blir. Nästa gång kanske du går 3 minuter och springer 20 sekunder.

Särskilt i början är det viktigt att du ser till att du lyckas nå målen du satt upp för dig själv, så försök håll dem realistiska. Om du direkt skulle sätta målet att gå 6000 steg varje dag, kanske du misslyckas redan under första veckan och känner dig misslyckad. Men om det första delmålet bara är att ta på sig skorna och sen öka därifrån är chansen större att du tycker att det är roligt och du vill fortsätta eftersom du känner att du hela tiden når nya framgångar.

Efter varje nyår börjar väldigt många människor att träna. Eller ja… ambitionen är i alla fall det och ambitionen är det såklart inget fel på. Men ganska snart efter att gymkort lösts, löften avlagts och många kört all-in i januari så kommer skador (man har gått ut för hårt) eller så störs man av vabruaris förkylningar och ganska snart kommer majoriteten tyvärr ha slutat. Ända tills det kommer ett nytt år det vill säga.

Små steg

3. Var förlåtande mot dig själv

Ge inte upp om du blir sjuk eller av annan anledning missar ett träningstillfälle. Istället för att kasta in handduken och tänka att det här är inte för mig så försök att fortsätta där du är eller om det behövs så backa ett steg. Det spelar mindre roll men huvudsaken är att du fortsätter. Lite kommer alltid vara ofantligt mycket mer än ingenting. Så fortsätt bygga din rutin och använd dina inplanerade träningstillfällen när du känner dig frisk igen. Och även om det kan kännas drygt att börja om så är en omstart alltid lite lättare än att starta första gången. Det stora hästjobbet var ju att gå från att vara en sån som inte tränar till att bli en sån som faktiskt tränar, så låt inte det arbetet gå om intet.

Alla kan väl spara pengar?

Tipsen ovan gäller inte enbart om du vill börja träna. De funkar också prima om du vill komma igång att spara pengar. Har du aldrig sparat pengar förut så gör det ingenting. Det är aldrig försent att börja.

1. Skapa rutinen.

Enklast för många är att sätta undan en liten slant som du klarar dig utan direkt när lönen kommer. Om man försöker spara det som blir kvar i slutet av månaden är risken stor att pengarna använts upp utan att det egentligen var nödvändigt. Om du istället satt undan lite i början av lönen och ändå råkar ha kvar en slant på kontot i slutet av månaden, så kan man ju såklart sätta undan den också. Om man vill. Använd gärna autogiro till detta.

2. Börja i liten skala.

När man går från att aldrig ha sparat till att börja spara så har man tagit det största steget. Det spelar ingen roll i det här läget hur stor eller liten pengen är. Oavsett om det är en femtiolapp, en hundring eller en tusenlapp så är det mest fantastiska att man tagit steget från att aldrig ha sparat pengar till att faktiskt ha blivit en sparare. (Nästa steg blir att börja med investeringar :) )

3. Var förlåtande mot dig själv.

Skiter det sig en månad och du behöver pengarna av någon orsak är det inte hela världen. Det viktiga är att du inte ger upp utan försöker spara igen nästa månad.

Lycka till!

Och du!
Vi vill gärna veta vad du tänker.
Är på väg att bli en sån som tränar, sparar eller både och?
Vad tycker du är svårast?
Eller om du är en som hängivet håller på med kanske det ena eller andra (eller alltihop), vilket är ditt bästa tips för att komma igång?

Hur många timmar kostade soffan?

2005 köpte jag en ny "skinn"soffa från IKEA för 7000 kr. Jag tyckte själv att den var grymt snygg och vårdade den med något slags läderbalsam i regelbundna intervall.

IKEA körde hem den till mig och jag betalade via det omständiga alternativet bankväxel.

Tyvärr var den mest bara snygg, gjord för att pysa ner i med lågt ryggstöd och breda kuddar var den aldrig riktigt skön eller praktisk. På sommaren klibbade man fast i den och på vintern var den kylig.

Min ungkarslya är som tagen ur MIO-katalogen på bordet.

När vi fyra flyttar senare skulle packa ihop det vi hade i Sthlm och bege oss mot Östersund sålde vi den för tusenlappen.

Men istället för att räkna på vad soffan kostade i pengar tycker jag det är mer intressant att räkna på vad den kostade mig i tid. Tid är den mest rättvist fördelade resursen eftersom vi inte kan köpa mer. Pengarna jag betalade med hade jag skrapat ihop som truckförare i Borlänge till en lön om 98 kr i timmen, brutto.

Med en kommunalskatt på 35 % i Falun blev det cirka 64 kronor kvar efter skatt för varje timme jag packat och lyft lådor.

Så hur många timmar behövde jag jobba för att kunna köpa just den där soffan som vid tillfället var en stor kostnad för mig?

7000 / 64 = 109 timmar.

Det är drygt 2.5 veckas heltidsarbete.

Sett i det perspektivet känns soffan plötsligt väldigt dyr. Hade jag inte hellre köpt en begagnad (potentiellt skönare) soffa och gjort någonting annat istället för att jobba?

Det betyder inte att jag tycker att alla stora köp är ovärda i tid. Strax innan jag köpte soffan köpte jag till exempel en projektor för 14 000 kronor. Kanske inte det nödvändigaste inköpet i livet men jag har använt den till massvis av filmtittande, valvakor, spelande och som anledning att första gången bjuda hem Ann-Mari på dejt. En projektor som jag varit väldigt nöjd med trots att det tog mig över en månads heltidsarbete att jobba ihop den.

Men när du står inför ett köp, fundera istället för kostnaden på om köpet är värt din tid, en del av ditt liv.

Räkna ut din nettolön per timme genom att helt enkelt ta summan som trillar in på kontot delat med antalet timmmar du jobbar en månad.

Exempel: 20 000 / 160 = 125 kronor per timme.

Sett med den lönen kostar till exempel en begagnad Volvo V60 för 160 000 kr precis 8 månaders heltidsarbete.

Diskutera med andra

Om du vill diskutera med andra hur vi värderar tid, surfa till vår diskussionsida och läs mer.

Tabuet pengar

Varför har vi en kultur där det är så svårt att prata pengar?

Var klämmer skon?

Jag förstår ärligt inte. Detta tabubelagda ämne.
Väldigt många vet inte hur mycket pengar deras närmaste har. Inte ens partnern eller föräldrarna. Kanske är det först vid bodelningen som det visar sig hur det stod till? Och då är det så dags...

Läste precis ett inlägg på bloggen kronan till miljonen där hen skriver om sin pappa som gått bort och aktieportföljen som hen fått ta över. Den innehöll tacksamt nog en rejäl slant (sånt kan man ju aldrig räkna med), men det visade sig att den bestod av bara två olika aktier och 96% av totala beloppet var investerat i ett enda företag. Nu var det i och för sig ett företag som gått väldigt bra men ändå. Vilken stor risk! När ens barn verkar ha ett stort intresse för aktier och investeringar. Hade det då inte varit utmärkt att utbyta lite information och kunskap? 

Efter att mitt intresse för investerande började för några år sedan så har jag börjat prata pengar med många i min omgivning, men särskilt med mina föräldrar. Så här har vi aldrig har kommunicerat förut. Jag är väldigt glad att de också har blivit mer intresserade av sin ekonomi sen dess och vårt utbyte bara växer Nu kan vi tillsammans diskutera deras och våra ekonomier helt öppet med Kristoffer också. Det har blivit kul att prata olika företag, långsiktighet och strategier. 

Ta kontrollen

När vi vill börja röra på oss kanske vi läser på lite, anmäler oss till något lopp, går med i någon träningsgrupp, skaffar coach, osv. Vi tittar på de som är bättre för att själva utvecklas vidare och man kan alltid fråga om råd och tips. Så varför inte göra på samma sätt med pengar? Varför inte diskutera spartips, olika investeringar eller drömmar med vännerna och kollegorna. Om man känner att man inte kan, vet eller rent av skäms för sin ekonomi, så pröva att sträcka ut lillfingret och be om råd. Många vill inget annat än att få hjälpa till och jag tycker att just våga be om hjälp är ett tecken på stor styrka och inte svaghet.

Lönen

Apropå kollegor.
Lön.
Lönen är oftast ett lysande exempel på ett extremt hemligt, känsligt och obekvämt samtalsämne.
Trots att taxeringskalendern finns?
En vän som är fackligt engagerad uppmanar alla att prata om sina löner. Det skulle alla tjäna på. Till och med arbetsgivarna!
Min vän menar att om anställda skulle veta vad kollegorna tjänade så skulle arbetsgivaren tvingas ha en vettig och genomtänkt lönepolitik. Som en fin bonus skulle de dessutom slippa anställda som blir besvikna när de plötsligt får reda på vad en kollega tjänar.
Jo. Jag kan hålla med. Det finns en tydlig poäng där.

Diskutera med andra

Kan du prata pengar med någon i din omgivning? Eller är det tabu?
Skulle du vilja prata mer pengar?
Om du vill diskutera med andra så kom och häng i vårt community.
Vi har inte alla svar men ju fler vi blir desto större sannolikhet att någon vet och det kan alltid vara skönt att få ställa frågor utan att bli dumförklarad (vilket ingen blir där).

Och kom ihåg. De dummaste frågorna är de som aldrig blir ställda :) 

Är du snål eller?

Jag skulle vilja hissa och höja upp snålheten ett slag. Tycker att det är helt oförtjänt att denna ganska intressanta och i lagom dos väldigt nyttiga egenskap förpassats till en dammig skamhörna. Ingen vill ju vara snål. Eller ingen vill i alla fall kallas för snål. Men jag är ganska övertygad om att de flesta skulle må bra av en liten större släng snålhet. Att hålla i sina pengar istället för att låta dem sina genom fingrarna som smör i solen.

Hade en diskussion med några kollegor på jobbet om investeringar, lycka och livsval. När jag berättade att vi siktade mot att bli ekonomiskt oberoende så sa en äldre kollega att jag skulle passa mig för att bli snål.

Snål vill ingen vara.

Men sen funderade jag på det. Nej. Jag är inte snål på så sätt att jag låter ekonomin sätta stopp för om jag kan hänga med på en kompisweekend till fjälls eller inte. Överhuvudtaget säger jag sällan nej till något som involverar upplevelser med personer jag gillar. Jag älskar upplevelser. Men genom att vara snål med onödiga saker som egentligen inte tillför mig något, så ger jag ju mig själv möjligheten att delta när jag ser meningsfullhet.

Om snål innebär att jag cyklar året runt istället för att pendla med bil eller att jag föredrar matlåda istället för att gå ut och äta lunch på restaurang varje vardag i veckan, så ja. Då är jag snål. Med glädje. Låt mig förklara varför.

Att cykla till jobbet ger mig så mycket mer än bara sparad krona. Det ger motion, frisk luft och innebär mindre koldioxidutsläpp. Några för mig minst lika viktiga anledningar. Dessutom vill jag som förälder visa mina barn att det går. Så här kan man också göra. Man måste inte åka bil. Man kan vara eljest och vara de där föräldrarna som parkerar cykelvagnen utanför förskolan året runt. Och det verkar funka. Barnen cyklar mer än gärna själva trots att nästan 6-åringen har 3.5 km enkel väg till skolan.

Att äta utelunch ökar inte min livsnöjdhet. Men visst händer det att vi inte hinner göra matlådor eller att jag är på resande fot. Då blir det utelunch. Kanske vill någon tillrest kollega eller vän gå ut och äta och ha lunchdejt. Då blir det ju plötsligt en upplevelse. Då är jag nästan alltid på. Plus att det blir en slags lyx istället för vardagsmat...

Men valet att äta matlåda går mycket snabbare än att gå ut och äta. Det frigör tid. På måndagar, onsdagar och fredagar brukar jag köra korta styrketräningspass i källaren på kontoret (om jag inte är ute och reser). Kanske blir det en promenad efter maten eller en liten löprunda för att få frisk luft? Eller så kortar jag ned arbetsdagen och hämtar barnen tidigare. En annan fördel med just matlåda är att jag vet precis vad  jag äter. Snålt? Många tänker säkert så. Och till viss del är det ju sant. En egenlagad matlåda för 90 kr skulle vara extremt lyxig. För mig handlar det som sagt om många aspekter som ger mig ett mervärde och därför känns matlåda som en ickefråga.

Men om en kompis frågar om ni ska gå ut och fika då? Ja. Ibland. Men det kan vara minst lika trevligt att baka något och komma över med till en vän som bjuder på kaffe.

Att tänka till på olika utgifter och inte bara shoppa loss ger ofta andra sidovinster som är bra både för kropp och planet. Så ja. Jag vill utbringa en skål för mer snålhet till majoriteten som lever mitt i ett absurt materiellt överflöd.

Observera att det inlägget rör snålhet med pengar och resurser. När det gäller tid, omtanke och kärlek borde alla istället vara generösare <3

Upplevelser! Att bara gå ut i naturen nära dig kan bli jättestora äventyr för små. Och bra mycket mer värdefulla och minnesvärda än ännu en plastleksak.

Bostadslån - så här gör vi

Villa Saffran, här bor vi.

Att köpa en bostad är för många den största affären som görs i livet och det finns en mängd saker att tänka på. En av dem är ränta, hur ska man tänka kring bunden eller rörlig ränta och hur ska man undvika paniken om räntan stiger.

Bunden eller rörlig ränta

Bankerna gillar generellt sett bunden ränta eftersom de tjänar bäst på den, av samma anledning gillar vi rörlig.

Bunden ränta

Du binder upp lånet på en viss period (till exempel 3 år) och får veta exakt hur mycket du kommer att betala i ränta varje månad under den perioden. Det ger en trygghet att veta att räntan varken kommer att ändras upp eller ner under tiden.

Priset för den tryggheten är tyvärr ofta högt. Om räntenivån ligger kvar eller sjunker under tiden ditt lån är bundet kommer du varje månad att betala mer i ränta än du hade gjort med ett rörligt lån.

Eftersom räntan på ett bundet lån (nästan) alltid ligger högre än för ett rörligt när du tecknar lånet så måste räntan stiga för att din bundna ränta ska vara en bra affär.

Dessutom kan du inte lösa lånet under tiden det är bundet utan att betala en så kallad ränteskillnadsersättning. Du får kort och gott betala in en del av den resterande räntan som banken förväntade sig att få.

Exakt hur det räknas ut är rätt bökigt, bäst är att ta hjälp av en kalkylator (till exempel från konsumenternas) eller fråga banken.

Vet du hur livet kommer att se ut om några år? Var du kommer att bo då?

Rörlig ränta

Oftast är det vi kallar rörlig ränta ett lån som är bundet på bara tre månader. Historiskt sett har rörlig ränta lönat sig eftersom priset för den bundna tryggheten varit högt. Du kan inte med säkerhet veta om räntan kommer att stiga eller sjunka kommande period, men du kanske kan ana utifrån riksbankens uttalanden.

Om du vill flytta ditt lån till en annan bank eller betala in och lösa det kan du som regel göra det var tredje månad utan kostnad. Som mest behöver du betala en ränteskillnadsersättning på tre månader.

Kontoupplägg

Vi har valt att inte ha gemensam ekonomi, men trots det är kontoupplägget smidigt ordnat. Vi har ett gemensamt konto Huskontot dit vi sätter av en fast summa varje månad, och där inbetalningarna till banken dras med autogiro varje månad.

Den fasta summan har vi räknat fram utifrån vilken ränta vi tycker att vi borde klara av, i vårt fall 6%. Vårt lån ligger på ungefär 1 800 000 kr vilket gör att en ränta på 6% motsvarar att vi ska betala in 4500 kronor per person och månad till Huskontot.

Så länge den verkliga räntan ligger lägre (vilket den gjort hittills) så bygger vi varje månad upp en buffert för husutgifter. Om räntan skulle hamna högre så kommer vi fortfarande att betala in samma summa varje månad, men istället för att bygga buffert skulle summan på kontot minska lite varje månad. Det gör att vi i princip har tryggheten av en bunden ränta trots att vi bara betalar priset för en rörlig.

Eftersom räntan under lång tid legat betydligt lägre än 6% har vi redan byggt upp en tillräckligt stor buffert. Därför gör vi ibland utbetalningar från Huskontot till våra egna enskilda konton för att bufferten inte bara ska öka. När vi behöver ta in hantverkare så betalar vi dem med pengarna på huskontot.

Sammanfattning

Vi gillar rörlig ränta. Om du vill välja bunden, räkna ut något exempel på ränteskillnadsersättning så att du är medveten om den kostnaden. Om ni inte har gemensam ekonomi så är det smidigt att ha ett gemensamt konto dit ni betalar en lika stor fast summa varje månad så att ni får en fast boendekostnad.

Steg 3. men hur 17 gör jag för att börja investera då?

Det lilla jag fick lära mig om privatekonomi medan jag gick i grundskolan kom i princip från tidningen Lyckoslantens serie om Spara och Slösa. Eller nej, en mattelärare på högstadiet ägnade faktiskt en hel lektion åt att ge oss ett praktiskt räkneexempel där vi fick räkna på något som hette Finax telefonlån. Syftet var att vi skulle fatta hur mycket det på riktigt kostade att ta ett snabblån på 10 000 kronor innan skulden väl var avbetald. (Typ tjugo gånger pengarna eller något liknande vill jag minnas att vi landade på). 

Hur som helst. Tillbaka till Spara och Slösa. Ena sättet var kul på sikt men tråkigare för stunden, det andra sättet var kul direkt men inte sen. Min undran är dock varför vi aldrig fick lära oss om Investera?

Att investera innebär att du satsar pengar på något som förväntas leda till mer pengar i avkastning än vad det kostar att hålla. De flesta kanske tänker på olika värdepapper som aktier och fonder men det finns också mycket annat som du kan investera i som fastigheter, råvaror, valuta, skog och konst. 

Det finns dock några gyllene tumregler som du bör ta till dig innan du börjar investera,

1. Sprid riskerna!

Att investera pengar innebär alltid en risk, du kan förlora pengarna eller som det brukar stå lite finstilt överallt, historisk avkastning är ingen garanti för framtida tillväxt.
Mitt första råd? Investera inte alla pengar i en och samma korg.
Tänk dig istället att du investerat i 10 olika aktier istället för 1 aktie. Om en av dina aktier skulle dyka med 20% så handlar det om 2% av din totala portfölj istället för 20 %. Att sprida dina riskerna låter dig alltså sova betydligt lugnare om nätterna. Du bör också sprida investeringarna i åtminstone 3-5 olika branscher, exempelvis bank, livsmedel, fastighet eller kanske fordon, bioteknik och läkemedel. Om du satsar på 10 aktier i en och samma bransch ökar risken att de rör sig likartat och ger dig inte önskvärd riskspridning.

2. Investera i det du förstår.

Välj att investera i något du förstår dig på. Det kan vara något du jobbar med, är intresserad av eller kanske ett företag vars produkter du själv använder, ser att andra använder eller bara ett företag som du tror starkt på. 

3. Kom igång!

Det kan kännas läskigt men det viktigaste är faktiskt att du börjar. Testa smått. Var inte rädd för att göra misstag, och om du gör dem så analysera vad som gick fel så att du lärt något och slipper göra om samma misstag igen.

4. Var långsiktig. 

Med långsiktighet på börsen avses minst 3-5 år. Tror du att du behöver dina pengar tidigare än så? Sätt dem hellre på ett bankkonto med lite sparränta, men inte på börsen. Historiskt har börsen alltid gått uppåt på sikt. Lite beroende på vilket tidsintervall och med vilket index man använder så har börsen i snitt gått upp 7 till 8 % per år.

Vissa år går den upp betydligt mer, vissa år backar den, men i genomsnitt 7-8 % per år. Visst har den också dippat rejält emellanåt, men hittills har den alltid repat sig.

Att lyckas pricka toppar och dalar är mycket mycket svårt och inget jag rekommenderar att prova. En stor svårighet med att försöka tajma marknaden är att på en enda dag så kan en stor del av hela årets värdeökning infalla. Den vill man inte missa. Alla kan hoppa av och sälja sina innehav om man tror på sämre tider. Det är den enkla delen. Men mycket få lyckas tajma så att de hoppar in och får vara med om uppgången. Om man missat de 10 bästa dagarna på börsen mellan åren 1996 och 2011 så har avkastningen nästan halverats. Därför rekommenderar jag långsiktighet och is i magen. Välj att investera dina pengar på företag som du kan tro på även i sämre tider.

Ok, så hur börjar man investera?

Man kan som sagt investera i många olika saker men här väljer jag att lägga fokus på börsen eftersom den är så otroligt lättillgänglig nu för tiden. Det har aldrig varit enklare och allt du behöver är ett Mobilt BankID.

Förslagsvis väljer du att skapa ett konto hos någon av de två största nätmäklarna, Avanza och Nordnet. De har moderna webbsidor och appar, låga avgifter och är enkla att komma igång hos.

När du blivit kund (det är gratis) startar du ett Investeringssparkonto (ISK).

Gör en banköverföring från din vanliga bank till ditt nya ISK-kontonummer och voilá! Du är nu redo att börja investera på börsen!

Fint, jag har ett konto. Men jag kan typ ingenting om börsen, aktier osv. Vad ska jag köpa?

Som sagt, det viktigaste är att du kommer igång. Du kommer att lära dig mer under resans gång. Innan vi går igenom olika typer av värdepapper vill vi hjälpa dig att rivstarta så att du gör ditt första köp.

När dina pengar dykt upp hos nätmäklaren gör du ett litet köp i antingen Avanza Zero eller Superfonden beroende på vilken nätmäklare du valde.

Båda är avgiftsfria indexfonder vilket betyder att (de lite förenklat) följer börsen i stort. Du får en automatisk riskspridning och betalar inga onödiga avgifter.

Grattis du är igång! 

Autogiro

Nu har du redan börjat din resa, nästa steg blir att se till att du fortsätter investera helt automatiskt. Om du har svårt att låta bli pengarna eller tycker att det är för ointressant att varje månad lägga tid på att se över dina investeringar så föreslår jag varmt att du sätter upp ett månadsspar. Se till att pengarna dras direkt från kontot så fort lönen kommer in. Sen ställer du in ett månadsspar på ditt ISK som automatiskt köper aktier eller fonder åt dig varje månad utan att du behöver lyfta ett finger. Som sagt, att investera har aldrig varit enklare.

Det finns fler guider hos respektive nätmäklare för hur du gör och om du har frågor är det bara att diskutera direkt med oss eller andra som också är eljest.

Tackar du nej till flera miljoner?

-Tackar du nej till flera miljoner?
-... Ja. 
Men i mitt huvud så tänkte jag, Nej. Det är precis det som jag inte gör.
Sen önskade jag Moa i andra änden av telefonsamtalet en trevlig kväll och så la jag på luren.

Jag har svårt att vara kort och otrevlig mot telefonförsäljare. Tänker att de har ett ganska otacksamt jobb. Men å andra sidan är jag ju aldrig intresserad av att köpa något som de vill erbjuda mig. Kanske vore det bäst att lägga på luren snabbt så de kan fortsätta jakten på potentiella kunder? Jag har avanmält mig från allt postutskick som Postkodlotteriet ägnar sig åt (det kan man förresten gör här)! På mobilen har det blivit lite lugnare sen jag installerade appen Truecaller. 

Men åter till telefonsamtalet från Moa på Postkodlotteriet.
De inleder ju alltid samtalen så himla trevligt och gärna mitt i en mening så att man ska tvingas lyssna klart. Hon lät uppriktigt glad och ivrig att förmedla något. Nästan som om jag redan vunnit något.
...Och JUST NU har DU dessutom chansen att vinna en herrans massa pengar eftersom vi, som du kanske redan vet, har en grannyra JUST nu och...
Jag tittade förstrött ut på gatan.
Nä. Inga yra grannar här inte. Suck. Och Storsjöyran är över för detta år...

-Jag är inte intresserad.
-Men va? Menar du att du TACKAR NEJ till flera miljoner?

Nej. Det är just det jag inte gör. För om jag enbart skulle lita till Postkodlotteriet för att säkra min dröm om ekonomiskt oberoende så vore jag ute på tunn is.
Mycket tunn is. Grannyror eller inte.

Ni kanske har hört att Lotto brukar marknadsföra sig som - Miljonärsfabriken.
Ganska klen fabrik må jag säga.
På Svenska Spels hemsida kan man läsa om att Svenska Spel delade ut 349 miljonvinster under 2016.
Spelet som genererade flest miljonvinster var Triss med 126 miljonvinster, tätt följt av Lotto med 111 miljonsvinster och Stryktipset med 45 miljonvinster. 

Enligt en undersökning från Folksam 2012 spelade medelsvensken för 450 kr per månad. Och jag gissar att siffran är ännu högre idag med tanke på explosionen av casinon på internet.

Så låt oss göra ett exempel av detta,
Om man istället investerar 400 kr/månad på tex börsen och lyckas få en avkastning på 8% över tid (inte alls orimligt). Då kommer de där 4800 kronorna per år ha vuxit till 999 000 kr efter 36 år, tack vare ränta-på-ränta-effekten. En betydligt säkrare metod om du frågar mig.

Den 3 maj 2017 twittrade Avanza bank att 4329 kunder nått upp till en miljon dittills under årets drygt 4 månader. Alltså flera tusen fler än Svenska Spels Miljonärsfabrik.

Jag vill bara ge ett till kort exempel här.
Titta på Kaj. Se så lycklig han är över att äntligen ha prickat in en vinst på 1.3 miljoner efter 60 års tippande.
Självklart tippade han troligen inte för 78 kr/vecka redan på 50-talet, men vi lekar med tanken.
Säg att han spelat för motsvarande 300 kr/månaden under hela den här tiden (motsvarar ca 70 kr/vecka). Om dessa pengar istället varit investerade till 8 % ränta hade Kaj istället haft drygt 5 330 000 kr på kontot. Just sayin...

Faktum är att bortspelade pengar kommer aldrig tillbaka. Någon lär ha kallat Svenska spel som statens sätt att ha en skatt på dumhet...
Och tyvärr är det kanske inte helt osant. Sannolikheten att kamma hem en miljonvinst på tex Triss är försvinnande liten.
Det går faktiskt bara 2 nya miljonärer på TVÅ MILJONER LOTTER! En annan dyster verklighet är att väldigt många av de ytterst få som kammar hem en storvinst, rätt snart har spenderat pengarna. Tillbaka på ruta ett.
Så spela inte bort pengarna. Behåll dem. Investera dem och låt dem jobba för dig istället.

Mer tur i Duplo än Svenska Spel?

Läs detta Innan du ska köpa något

Impulshoppare eller noggrann övervägare? 
Oavsett hur dina köpvanor ser ut så kan det vara värt att ställa följande frågor till dig själv innan du handlar något nästa gång.

1. Behov! Alltid behov!
Behöver jag verkligen denna?
2. När kommer den användas? Tänk gärna i termer av kronor per användning.
3. Varför ska jag köpa den? Ersätter något som gått sönder?
4. Vad är den tillverkad i för material?
5. Var är den tillverkad?
6. BEHOV??? Alltid värt att fundera över en gång till :)
Kanske äger jag redan något som skulle kunna fylla samma syfte?

Gå också gärna ett steg till i tankekedjan och fundera över hela livscykeln.
Vad händer när du inte längre vill ha den?

1. Går den att sälja/skänka/återanvända?
Om inte,
2. Går den att återvinna?

I värsta fall går det inte ens att slänga prylen i brännbart utan den hamnar på deponi.
Dvs på hög.
Förvaring.
Sopberget.

Järnspikars så sorgligt.

Ganska ofta tycker jag att det räcker med att nagelfara plötsliga impulser med frågan om behov eller ev när kommer jag använda den?
Nej.
Jag behöver den faktiskt inte.
Den kommer inte höja min livsnöjdhet.

Do not shop until you drop...